fick det; hvarefter han drog sig undan och
begaf sig till en teater, der han var väntad.
Då gick Dujarier, åtföljd af br Arthur Ber-
rand, fram till mamsell Lievenne och bad
henne om förlåtelse för sitt uppförande emo!
henne. Mamsell Lievenne, som under lop-
pet af ransakningen formligen förklarat, att inp-
gen af gästerna sagt henne ett förolämpande
ord, kunde således icke heller hafva dragit i
-betänkande att antaga Dujariers ursäkt; också
skyndade bon att räcka honom sin hand. Di
under tiden flera gäster anländt på aftonen och
bordet borttogs, företog män sig att dansa i
matsalen, hvarest ett piano stod. Vid samma
tid började le lansquenet (ett hasardspel: lan-
ter) i ett angränsande rum, som man förenat
med mätsalen genom att borttaga en flyttbar
brädväeg, men hvilken genast, på spelarnes be-
gäran, åter insattes.
Spelet fortfor en stund utan någon märklig
tilldragelse, och var ganska upplifvadt, då ban-
ken (taljen) föll i händerna på hr Saint-Aig-
nan, som icke visade sig fallen att derpå våga
mer än en liten summa. Då bådo Dujarier
och Beauvalion honom om tillstånd att få dei-
taga i hans risque, genom att göra insatts jemte
honom i banken; hvilket han genast biföll. De
engagerade sig då, den förre för 235 luidorer,
den andre för 54. Såsom nu hr Saint-Aignan
vann två drag etter hvarann, bade Dujarier att
på sin lott bekomma 75 och Beauvallon 46!,
duidorer. När bankieren började utdela vinsten,
märkte han, att det fattades några Iidorer, för
att göra bonom sjelf, likasom hans insattskam-
raler fullt betalade. Denna brist hade uppstatt
derigenom, att han, af misstag, innan han bör-
jat spela, tillkännagifvit sig hafva en mindre
summa framför sig, än han i sjelfva verket ha
de; Han lagade sig till att fylla hvad som fat