STOCK UI OLM.
De på f. m. ankomna utländska poster med:
förde tidningar från Paris af d. 40, från Lon
don af d. 44, samt från Hamburg af d. 4?
dennes.
FRANKRIKE.
Ifrån Otaheiti hade underrättelser ankommi
som aldeles icke voro tillfredssällande för fran.
ska intresset. Enligt kapten Bruats rapporter,
skall chefen på engelska linieskeppet Colling-
Wwood,, som har sin station derstädes, åter gjort
svårighet vid att salutera protektoratflaggan, då
han återkom; och engelska missionärerna, som
anlagt ett tryckeri på den ö der drottning
Pomare ännu uppehåller sig, uppägga innevi-
narne i proklamationer cch predikningar, att
motstå franska myndigheten. Drottningen låter
helt och bållet leda sig af två methodistiska
missionärer John Ruuth och Adam Row, samt
en af engländarne köpt inföding. Franska 60
kanons fregatten Uranie väntades till Ota-
heiti redan i December månad sistl. ir, för att
bevaka engelska flottiljens rörelser.
Från Isle de Bourbön bade man underrät-
telser af den 235 Dee. sistl. år. Ett ångfartyg
hade då afsändts till Madagascar. Flera svarte
hade sammanrotat sig vid S:t Andrå och här-
jat några plantager. Gensdarmeriet i S:t Denis
hade skyndat dit och arresterat 60 negrer.
Man befarade likväl ett nytt upplopp.
General Cavaignac: sista träffuing, 6 timmars
väg nordvest från Tlemcen, skall hafva skett
efter en formlig utmaning af en ny kalifa, som
ville försöka en dust med fransmännen. Han
hade 4200 ryttare och 2000 man fotfolk, men
måste efter en vild strid lemna fältet med en
förlust af 200 man. Fransmännen hafva äfven
förlorat 4 bataljonschef och flera officerare.
. Lord Palmerston hade kommit till Paris;
hanoch lord Brougham synas ständigt tillsam-
man med hrr Thiers och Dupin.
Soliman Pascha, Portens sändebud, hade haft
audiens hos konungen.
Peelska reformen har väckt upp handels-
frihetens vänner äfven i Frankrike. I Lyon,
Paris, Bordeaux, Rheims, m. fl. orter yrkas
lifligt mildring i prohibitivsystemet, och det
tros att denna angelägenhet blifver ett vilkor
vid deputerade valen i hela södra Frankrike.
Regeringen har nu beslutat att upplösa de-
puteradekammaren i Juli månad. För första
gången sedan julirevolutionen hade kamrarna
begagnat piskferier.
SPANIEN.
Den skedda ministerförändringen lärer hafva
hufvudsakligast haft sin grund deri, att Nar-
vaez, för att godtgöra sina förut lidna förluster
på börsspekulationer, ville åter genomdrifva till
sin fördel lagen om statspappersförsäljning på
tid, hvilket ej Ezana och Pezuela kunde beve-
kas att biträda. Då dessa derföre begärde sina
afsked, men drottningen icke ville bevilja dem
det, hade Narvaez intet annat att göra, än att
sjelf gå ur ministreren, i hvilken Gonzales Bravo,
som var ämnad att blifva utrikes minister, icke
heller ville med honom ingå. Nu blef Isturiz
af drottningen anmodad att bilda ett nytt ka-
binett, och han åtog sig det. Han är nu pre-
sident i konseljen och utrikes minister; gene-
ral Armero, sjöminister; Egana bibehåller ju-
stitieportföljen, och man hoppades att Mon och
Pidal skulle ingå, men ännu var det icke offi-
cielt bekantgjordt.
Infanten Don Enriquez hade den 4 April
gått ombord vid S:t Jean de Luz på krigsbrig-
gen Constitucionp.
PORTUGAL.
Man beklagar sig ifrån Lissabon öfver jesw-
ternas ganska märkbart återbörjade inflytelse
hos den aristokratiska gamla adeln. Det går
nu så långt, att spionerisystemet genom tjenst-
folk af dem begagnas till att injaga fruktan,
och presterna vägra absolutiom till alla katho-
liker, som tjena i protestantiska familjer, om
de icke bjelpa dem i kunskapandet. De hatas
likväl så allmänt af folket, att man ej tror de
kunna mycket uträtta.
BELGIEN.
Den 40 dennes voro i Brässel och Gent
utomordentliga militäranstalter vidtagne och
flera arresterirgar skedde. Natten förut bade
ett flygblad blifvit utfärdadt, som i ett passio-
neradt språk och adresseradt till det hungrande
folket, uppmanade detta att genom en demon-
stration i massa föreställa konungen och kam-
rarna behofvet att afhjelpa nöden.
Det nya kabinettet, som är katholskt, i den
bestämdaste färg och icke äger några politiska
ryktbarheter ibland sig utom hr de Theux, hvil-
ken för sin rältframbet icke behagar hierar-
kerne, har ännu icke visat hvad andas barn
det är; men man befarar det icke kommer att
am unna förtraanda