des under sista kriget i Pomern, dock att general Ehrensvärd må projektera det, som han sedan den tiden funnit nödigt (häraf är ju tydligt att örlogsarmiral ej hade håg och sinne för skärgårdsfartyg). — De få fartyg, som af detta slaget finnas i Finland, böra först sättas i stånd (ly skär gårdsfartygen fingo förfalla under flottornes sammanslagning), virke samlas och nybyggnaden begynnasg — — — varande det dock obetaget att låta bygga på entreprenad, ett af hvardera (sorten) fartygen till tidens vinnande, i fall sådant kan ske utan större kostnad än på kronans varf. — — — Wi finna i nåder denna (armåns) flotta kunna vara utan koffardi-karls-kompanier och äfven utan högbåtsmän; men i deras ställe bör densamma undfå ett kompani lotsar om :30 man (kallades skärgårdsstyrmän), hvilka årligen börs exerceras uti a!la farvattens kännedom Ja Wi befalle eder Gud allsmäktig nådeligen. Stockholm i Rådkammaren den 2 Januari 4770, ADOLPHE FREDRICK. C. Carlsköld. Årmåns flottas nytta och -bragder uti alla sedan den tiden inträffade krig, hafva i rågat mål rättfårdigat Ehrensvärds ljusa och patriotiska plan, äfvensom konung Adolph Fredriks riksgagneliga höga beslut om inrättandet af nämde flott3, såsom en ifrån linieskeppsflottan. serskild COTPS, och hade icke det onyttiga linieskeppsoch seglande intresset arbetat emot, så skulle Sverige långt för detta, i stället för några ruttna och dåliga. linieskepp, nu kunnat hafva ett högst respektabelt skärgårdsoch kustförsvar, med ändsmålsenligt exercerad och disciplinerad personal. En kanonslup med bombkanoner kosar 11,000 rdr; en kanonjole 4800, och ett 84 kanoners linieskepp 570 060 rdr. Såledeg kosta 6 linieskepp lika mycket som 208 kanonslupar 236 ————— Äfven oflicerarne böra väl öfvas i skärgårdskännedom; ty lokalenps fullkomliga kännedom och tigtiga begagnande, kvilket icke är så lätt, utgör. just skärgårdsflottans bufvudsakliga styrka. — Det synes nog hos cirkasserne, i Kaukasisns (uperade lokal i