des under sista kriget i Pomern, dock att gene-
ral Ehrensvärd må projektera det, som han sedan
den tiden funnit nödigt (häraf är ju tydligt att
örlogsarmiral ej hade håg och sinne för skär-
gårdsfartyg). — De få fartyg, som af detta sla-
get finnas i Finland, böra först sättas i stånd
(ly skär gårdsfartygen fingo förfalla under flot-
tornes sammanslagning), virke samlas och ny-
byggnaden begynnasg — — — varande det dock
obetaget att låta bygga på entreprenad, ett af
hvardera (sorten) fartygen till tidens vinnande, i
fall sådant kan ske utan större kostnad än på
kronans varf. — — —
Wi finna i nåder denna (armåns) flotta kun-
na vara utan koffardi-karls-kompanier och äfven
utan högbåtsmän; men i deras ställe bör densam-
ma undfå ett kompani lotsar om :30 man (kal-
lades skärgårdsstyrmän), hvilka årligen börs
exerceras uti a!la farvattens kännedom Ja
Wi befalle eder Gud allsmäktig nådeligen.
Stockholm i Rådkammaren den 2 Januari 4770,
ADOLPHE FREDRICK.
C. Carlsköld.
Årmåns flottas nytta och -bragder uti alla se-
dan den tiden inträffade krig, hafva i rågat mål
rättfårdigat Ehrensvärds ljusa och patriotiska
plan, äfvensom konung Adolph Fredriks riks-
gagneliga höga beslut om inrättandet af nämde
flott3, såsom en ifrån linieskeppsflottan. serskild
COTPS, och hade icke det onyttiga linieskepps-
och seglande intresset arbetat emot, så skulle
Sverige långt för detta, i stället för några rutt-
na och dåliga. linieskepp, nu kunnat hafva ett
högst respektabelt skärgårds- och kustförsvar,
med ändsmålsenligt exercerad och disciplinerad
personal.
En kanonslup med bombkanoner kosar 11,000
rdr; en kanonjole 4800, och ett 84 kanoners
linieskepp 570 060 rdr. Såledeg kosta 6 linie-
skepp lika mycket som 208 kanonslupar 236
—————
Äfven oflicerarne böra väl öfvas i skärgårds-
kännedom; ty lokalenps fullkomliga kännedom och
tigtiga begagnande, kvilket icke är så lätt, ut-
gör. just skärgårdsflottans bufvudsakliga styrka.
— Det synes nog hos cirkasserne, i Kaukasisns
(uperade lokal i