SPANIEN.
Lugnet råder, ehuru i hela landet en stor
oro visar sig. Förgäfves söker Narvaez-att
förmå herrar Mon och Pidal till att ingå i
ministeren. Generalerne Concha, Serrano, Cor-
dova, Cotoner, Araoz, m. fl. hafva begärt pass
för att utresa, och flere förmögne spari-
orer hafva redan flyttat ut; isynnerhet resa
många till Frankrike. Det omtalas att äfven
några bankirhus komma att upplösa sig cch
deras chefer att afresa. Ibland andra nämnes
chefen för Rotschildska kontoret i Madrid, samt
hr Salamarea. Allt detta gör regeringen ett
stort bekymmer; och den ordnar nu som bäst
valdistrikten efter nya vallagen, för att visa att
den ämnar snart sammankalla cortes. Afven
omtalas, att den vill söka utföra några skatte-
nedsättningar, ibland andra, afskaffa hyresafgiften.
Det bestyrkes, att baron Renduffe bar upp-
drag att för prins Leopold af Sachsen-Koburg
begära drottning Isabellas hand.
PORTUGAL.
En proposition aflemnades den 20 Mars till
cortes, innehållande förslag att om drottningen
skulle aflida innan thronföljaren vore 48 år
gammal, hans fader konung Don Fernando skulle
förestå regeringen med full konungslig myndig-
het, såsom hans förmyndare.
STORBRITANNIEN.
Tacksägelse-adressen till general Smith och
hans trupper, för den sednaste segren öfver Sikhs,
har med acklamation gått igenom i båda parla-
mentshusen.
Det säges att generalguvernören öfver Ost-
indien, sir Henry Hardinge, och öfverbefälhaf-
varen öfver armeen derstädes, sir Hugh Gough,
komma att upphöjas till pärer. .
Enligt en proklamation af den förre, utgif-
ven då engelsmännen gingo öfver Sutledsch-
floden för att marchera på Iashore, är det ej
Englands afsigt, att med sitt ostindiska välde
införlifva hela Punjab, utan blott en mind:e
ströcka emellan nyssnämnde flod och Beafloden.
Men ersättning för krigskostnaderna kommer
att fordras, och landet att hållas besett af en-
gelsmännen, till dess dessa kostnader blifvit
erlagde.
Ett ibland de för Skandinaviens exporthban-
del vigtigaste bland sir Robert Peels tullned-
sättningsförslager, det om minskning af inför-
selstullen på trävaror från 23 Sh. till 435 Sb.
pr load, förekom till diskussion och omröstning
i Underhuset den 20 Mars. Förslaget bestrid-
des med häftigbet af åtskilliga ledamöter, till-
hörande prohibitistpartiet; i synnerhet utmärkte
sig lord G. Bentinck med ett lingt och bom-
bastiskt tal, hvari han sökte förespegla faran sf
Canadas missnöje med förlusten af skydd för
dess vigtigaste expertvara, under en tid då krigs-
utbrott hotade i Nordamerika. Bland de flera,
som togo propositionen i försvar, fanns äfven en
med timmerhandeln och särskildt med Cana-
das interessen förtrogen ledamot, m:r Buller,
som visade att den isednare tider ökade skydds-
tullens på trävaror hufvudsakliga verkan varit
att Canadas bästa skogsalster gått till Förenta
Staterna, och att blott det sämsta blifvit skic-
kadt till England; äfvensom att endast en jemn-
förelsevis ringa del af Canadas -befolkning är
interesserad i trävarubandeln, nemligen de -in-
vånare i Nedra Canada, som ännw äga sparad
skog nära de flottbara vattendragen. — Vid
den slutliga omröstningen antogs förslaget, utan
amendementer, med en pluralitet af 123 röster,
eller 232 mot 409.
Enligt bref från kapten Bancroft och doktor
King, anförarne för den sednaste upptäckts-
och handelsexpeditionen till Nigerfloden, hade
expeditionen återvändt till Fernando Po i No-
vember, utan att kunna uträtta särdeles för sitt
ändamål, till följd af de krig som nyligen upp-
stått emellan flera bland de afrikanska höfdin-
garne.
TYSKLAND.
De ännu kända valen till ledamöter i Badi-
ska andra kammaren hafva a!la fallit på libe-
rala, och sådana som suttit i den sednast upp-
lösta kammaren. R
I Bijern vill det synas, som: om- höga ve-
derbörande hittat på något medel, att för den-
na gången afvända den storm, som genom furst
Wrede hotade från riksrådskammaren. I den-
na kammares sista sammankomst före påskfe-
rierne beviljades nemligen, på hans egen be-
gäran, forst Wrede tillåtelse att vara frånva-
rande från kammarens sammankomster under
den återstående delen af innevarande session.
Från Mänchen skrifves d. 28 Mars, att i de
bäst underrättade kretsar derstädes omtalades
såsom säkert, att hertigen af Leuchtenberg rä-
sta höst skulle komma till Mänchen, och icke
sedermera återvända till Ryssland. Han skall
ämna att köpa gods i Wärtemberg eller Österrike.
Vid engelska kusten har nyligen ett fartyg