le Y. Ne Os Ur.)
BLANDADE ÄMNEN.
— GRYMHET AF EN AMERIKANSK SJÖKAPTEN.
Ifrån Bremen skrifves, att de derifrån till Amerika
utvandrande tyskar behandlas ganska väl under öf-
verfarten, på de dertill beqvämt utrustade passa-
.gerarefartygen; och att de som gå till New-York
äfven vanligen berga sig godt der, emedan de ge-
nom dervarande tyska hjelpsällskapet få goda råd
och biträden. Men i Ny-Orleans synes detta icke
vara fallet och flera hafva der mött svåra olyckor.
Ibland andra berättelser härom är följande verk-
ligen ryslig. En amerikansk sjökapten Ö Hara
hade på sitt fartyg emottagit något öfver hundra
tyskar för att föra dem uppför Missisippi; mbn i
stället att fullgöra åtagandet, satte han dem under
någon förevänning i land på ett ställe, som befanns
vara en ö i strömmen, och seglade bort utan att
enligt löfte afhemta dem. De arma tyskarne voro
der i den jemmerligaste belägenhet. Fiera om-
kommo, innan de öfvergifna genom andra fartyg
blefvo räddade. Händelsen Bar väckt en sådan
förtrytelse i hela Missisippi, att öfver tretti de
största handlande derstädes låtit i allmänna tidnin-
garne förklara, att de aldrig skola emottaga nå-
gon laddning, som blifver.dem tillsänd med något
fartyg, som föres af den skurken O Hara.
— DEN ELEKTRISKA FLICKAN; Om hvilken för
kort tid sedan nämndes i detta blad, har nu spe-
lat ut sin roll. Hon ankom till Paris i sällskap
med en läkare från sin hemort, och har blifvit un-
dersökt af den vetenskapliga kommittå, som för
detta ändamål utsågs; men hon har förgäfves an-
strängt sig för att kunna framlägga en öfverlefva
af denna besynnerliga egenskap, som satte den
vetenskapliga verlden. i rörelse. Antingen hennes
elektriska källa nu uttorkat eller charlataneriet
blifvit upptäckt, men ingenting har bekräftat dessa
fenomener, hvari en enfaldig landtprest såg djef-
vulens anfäktelser och doktor Tauchon ett af dessa
lätt förklarliga facta, och mamsell Cottin har nu
rest hem igen och doktorn, som haft så stort in-
flytande på henne, har till sin saknad sett ett
sympatetiskt fall försvinna, hvarpå han, som man
säger, grundat kära förhoppningar: — om en pro-
fessorssyssla eller: klingande valuta.
— DEN STÅENDE ARMEN kostar i Hessen 46
procent af hela: budgeten; i Baden 49 procent, i
Wiärtemberg 20, i Bayern 22, i Storbritannien 22,
i Nespel 28, i Sachsen 32, i Frankrike 32, i Bra-
silien 37, i Preussen 42, i Spanien 49 proc.
nn
(Insändt.)
Den Amerikanska och Gottländ:ka Hötjugan.
Uti JM 75 af Aftonbladet bar en Gottlänning
upplyst, att -.man på Gottland begagnar ett slags
väl konstruerade hötjugor, och att den amerikan-
ska icke kan vara bällre än den gottländska.
Man behöfver således icke införskrifva den från
Amerika. Dock — tillägger insändaren — ,det
vore väl icke första gången, som svensken gåll öf-
ver ån efter valten.
Härvid finner man sig föranlåten att anmärka:
1:0 Ått det är ett misstag af referenten af landt-
bruksakademicns sista sammankomst, det akade-
mien skulle beslutat införskrifva den amerikanska
hötjugan.- På väckt fråga om införskrifning af de
i hr Nathorsts bref nämnda redskap, upplyste aka-
demiens sekreterare, att han egde fullkomligt nog-
granna ritningar så väl på hötjugan, som på den
roterande höräfsan (revolving hay rake) och skulle,
om akademien så önskade, låta förfärdiga begge-
dera. Derefter beslöts införskrifning endast af the
Center draft Plough.
Akademien har således icke bgått öfver ån efter
vatten, ej ens öfver den å, som är emellan Gott-
land och Stockholm. :
Så mycket upplyses imedlertid af gottlänningens
beskrifning på den gottländska bhötjugan, att det
är ett på helt annat sätt konstrueradt redskap än
den amerikanska. - Att den förra är bättre, torde
vara möjligt; detta kan likväl endast genom köom-
parativa försök afgöres. Kan man med den gott-
ländska, såsom insändaren försäkrar, i ell grepp
fatta och bära mer än 6 gånger så mycket på en
gång, som då man bär det i famnen, det vill
säga (enär man i famnen kan bära cirka 2 1)
omkring 12 IT, ellef nära ett halft låss, Så är dess
företräde för sådant ändamål afgjordt, särdeles om
tillika med hötjugan kunde meddelas konsten att
manövrera en sådan tyngd på ctt åtminstone 3
alnar långt skafte, Ledamot. af landtbruks-
akad: mien,
fm -
Rättelse: V gårdagsnumret, artikeln Ostindien,
6 raden från slutet, står; patroner, läs: pontoner.