nar regeringen anslå betydliga penningbelop till de nödställde irländares understöd, i forn af anslag till allmänna arbeten, premier och nd sättningar i-lifsförnödenheter. På detta sätt ser man den nuvarande orgel ska styrelsen midt ibland de politiska hinde; som försvåra dess gång och allt det motstånd den röner, alla de kalamiteter som hotat hel: nationen, i detta ögonblick göra mera för Irland, än någon annan gjort, under lugnets och välståndets dagar. Se der någonting som man kan-kallX politik i stort; det är icke denna inskränkta, förställda: och skygga politik, som mar så ofta annorstädes ser inskränka sig till att afvända bindren och genom blotta uppskof söka bemöta svårigheterna. En serskild omständighet af stort intresse är det att bärvid betrakta ultrapartiets hållning och ton i hänseende till premierministern sir Robert Peel personligen. Det är allmänt bekant, huru hela detta parti för tre eller fyra år sedan stoltiserade öfver denne statsman och vid alla tillfällen? framhöll hans talang, derföre att han var en tory d..v. s. tillhörde deras eget parti... De radikala och reformvännerne dugde icke till statsmän, de voro blott opraktiska fantaster och tomma theorister; endast en konservatif: kunde framföra och verkställa de reformer, som landet verkligen behöfde o. 8. vs; Detta språk saknade också ingalunda sitt echo i andra länder; det upprepades äfven här med en viss sjelfförnöjelse, till och med af en eller annan ibland den Hartmansdorffska voteringsflocken, af bvilka hvar och en dervid möjligen betraktade sig sjelf såsom en sir Robert in spe, en riktig liten Peel-unge. Men, 0 fasa, hvad. hände! Den riktige sir Robert tog koncepterna af partiet -på ett sätt, att det innu står och drager efter andan; han upptog till genomförande just handelsfrihetens theori, innu radikalare än sjelfva det radikala partiet någonsin hade vågat begäras Sedan dess hafva lofsångerna från de konservative förbytt sig till förbannelser, men ett omätligt jubel af bifall juder till hans ära ej blott från majoriteten af Englands befolkning, utan äfven ifrån hela den öfriga bildade verlden, och oaktadt det ansträngda partiella bemödande att göra honom motstånd, hvarom: vi ofvan sökt gifva läsaren ett begrepp, är segern på intet sätt tvifvelaktig. Hvad är det då som kan tillskynda denne man -en så omätlig moralisk makt emot.den näktigaste klass af privilegierade, som finnes i verlden? Jo, ingenting annat än grundsatservas makt och folkets intresse, hvarmed han väpnat sig och för hvilken han uppträdt såsom: epresentant, afkastande konsiderationernas fjettar. Exemplet borde icke vara förloradi på undra ställen, der regeringen önskar och vill söra något, till folkets fördel och statsinrättninsarnas förbättring.