ERS Satt VR RS EA
I hut AG Le lö
danden för att öfvertyga engelska folket, att de
äro mer tillgifna de populära intressena, än för-
bållandet är med whigs och radikalerna... De
uppröra alla passioner, för att upplifva modet
hos de jordbrukaande klasserna, uppskrämma
arbetsklassen för daglönernas nedsättning o. s.
v. Detvär sannerligen ett besynnerligt skåde-
spel, att se den mest högförnäma fåfänga och
bittra oligarki i Europa påkalla möten af bön-
der och arbetare, sätta sig ned vid sidan af
landtbygdens och industriens proletärer, uppröra
de mest anarkiska passioner och framställa sig
sjelfve såsom uttrycket af demokratiska intres-
sen och principer. Det finnes, heter det i
deras programmer, ,icke mer några tories i
Eagland; ingen torryismb Det finnes blott kon-
servativa — och desse vilja nu bibehålla
fokets rättigheter, mycket mer än adelns och
kyrkans privilegier!,
Genom dessa falska anspeglingar och vanliga
aristokratiska medel, sätta tories några tusen
anedborgare af alla klassar i rörelse, för hvilka
ett möte, en god middag, traktering med grog
och portvin, äro oemotståndliga bevis. Och
detta sker under det de ganska väl känna det
inre tänkesättet hos de massor, som de sålunda
samla omkring sig, och under medvetande der-
af, att då en gång värdsbhusportarne stängas och
vinet aldunstar, återgå deras sällskapsvänner till
reformens sak och le åt de högvälborna vär-
darne. Ändamålet med alltsammans gäller också
egentligen endast ögonblicket: det är, att för-
svaga den ministeriella pluralitelen, gifva ett
sken af behörighet åt öfverhusets motstånd e-
mot spanmilstullens nedsättning samt uppskrä-
ma drottningen med att inbilla henne, att re-
formisterna äro i minoritet inom nationen och
att alla förändringar i spanmiålslagarne äro stri-
dande emot allmänna rösten: De tro sig äfven
derigenom kunna inverka på Europas opinion.
Lika med aila aristokratier glömma de alltid
för ögonblickets trängande fordringar, att se
på framtiden, och förgäta, att då man en gång
satt massorna i rörelse för ett blindt intresse,
kunna de lätt låta sig föras för långt. De stora
jordegarnes vidunderliga privilegium är i fara,
och derföre måste allt försökas, hvad följderna
än må blifva.
Imedlertid kan det ej nekas, att om än stä-
dernas befolkning, äfven den del som smörjer
sig på den gamla adelns kalaser, vinnes för
spanmålslagarnes reform, så äro dock tories
icke utan allierade ibland: den jordbrukande
befolkningen. Genom sina: personliga intressen
ur stånd att slita patronatsbanden, bildar landt-
bon, och synnerligen de så kallade farmers,
(arrendatorerne) en mäktig klientel, med hvars
tillbjelp- den: engelska oligarkien ännu kan göra
ett starkt motstånd emot den reformerande po-
litiken. Derföre bafva ock reformens anhängare
förlorat vid nästan alla de partiella val till un-
derhuset, som på den sednare tiden skett, och
tories hafva varit så sluge, att i sådana val-
kretsar; der de icke baft bestämd öfvervigt,
hafva de helre valt på radikaler och stora jord-
brukare bland whigs, än på ministerens kandi-
dater ibland reformisterna. 4
Så stodo sakerna, och opinionen. hade verk:
ligen börjat att blifva tvekande, då sir Robert
höll det törtjenstfulla tal, hvaraf vi i Aftonbla-
det meddelat det hufvudsakliga.. Den ministe-
rieila pluraliteten hadeförlorat flera röster och
förlorade vid hvarje val.
Inför sådana svårigheter skulle en minister,
utan kraft och ståndaktighet, säkert hafva på-
skyndat afgörandet för att rycka till sig ensnar
om ock ej lysande: seger; helst som underhuset
sjelf tycktes tröttadt af de långa debatterna och
en tråkig omsägning af samma skäl och svep-
skäl. -Men han lät heldre diskussionen genom-
löpa bela sin sfer, och motståndarne fara ut
med sitt klander mot hans politik, karakter och
person.
Det var i detta ögonblick som OConrnel fram-
stod och visade Irland hela den stora; omätliga 3
nödvändigheten af denna reform. Aldrig har f
denne. väldige talare visat sig mera rörande,lc
mera öfvertygande, mera högtidlig än vid den lå
skildring han nu gjorde på sitt olyckliga fäder-0
neslands belägenhet. Men han hade ock svåra !
sår att blotta, oerhörda lidanden att omtala.
Man torde knappt behöfva mer än besinna, att!
då Irland, från år 4821 till 4834, ökade sin:
folkmängd med en million; här den under åren I
4831 till 1341 icke förökats med en balf mil-lr
lion; ett tydligt bevis på eländets tillvext. Pål
en jordbrukende folkmängd af-7 millioner, äro!c
fem millioner der dömde till de hårdaste för-
sakelser; och i detta vackra land äro 2 1,-dels!
millioner inskrifna på fattiglängderna. Folke; i
V
t
-
8
t
d
a
3
f
å
b
som nästan endast lefver af potäter, har icke i
år ens denna usla föda, och man befarar två
månaders allmön hungersnöd; åtföljd afalla för-t
tviflans fasor. - Brottens mängd har redan ofant-
ligt tilltagit. 4844 voro 12 3100; 1845, 5880;
och en tredubbel militärstyrka har ej kunnat
hindra morden, mordbråndsförsöken och plun-
dringarna, hvilkas anstiftare icke en gång kun-
na upptäckas, skyddade; som de äro, af folkets
fruktan eller sympatier. Istället att följa sva-
ga regeringars vanliga princip, att — begagna
oroligbeternas tid för att vägra reformer, har
sir Robert, understödd af detta sakernas skick
i Irland; öppet uttalat kabinettets plan; att
skyndsamt rifva landet alla de samma friheter,
FH