ega; ty så stadgar vår landsrätt i frågan on
högförrädare; och de ha så mycket mindre at
vänta någon skonsamhet i denna punkt, son
staten sjelf bestrider kostnaden för dylika rät
tegångar och denna kostnad vid närvaran
de tillfälle blir oerhörd, hvärföre man mist
söka att betäcka hvad man kan, med de sak
fälldes tillgångar.
En annan del af polska adeln, som känne
sig saklös, har öfvergifvit provinsen och vista
nu här i Berlin. Den och många andra po
lackar ha förenat sig att för de felaktige bedj
om nåd hos konungen, hvilken ock skall var
böjd för mildhet emot dem. Men sviårliger
lärer han, enligt de bönfallandes önskan, låt:
utfärda någon allmän amnesti. Väl kan mar
deremot antaga att största delen af fångarne
blifva benådade efter någon tid; så framt e
några uppträden mellankomma dessförinnan
hvilka mana till stränghet.
Tyska befolkningen i Posen är på det hög:
sta förbittrad emot polackarne; ty: verkliger
hade många bland dem syftat ett allmän
blodbad; och äfven sedan häktningarne och
ransakningarne börjat ha tyskarne ofta blifvi
förolämpade af polackarne och helsade ; med
deras vanliga skällsord tyska hundar!; Po-
lackarnes bat är egentligen religionshat, inym-
padt på polska folket af deras katolska prester.
och det gäller tyskarne såsom pprotestanstiska
kättare,, åt hvilka man utan omständigheter
skulle resa bål, i fall så kunde låta göra sig.
Mot denna sinnesstämning är ingenting att fö-
retaga; ty polska allmogen ligger helt och hål
let i bänderna på sina prester, hvilka begagna
dess vidskepliga råhet efter sitt. godtycke.
Hvilken uppståndelse den polska sammen-
svärjningen åstadkommit i Paris, har ni sett af
tidningarne; en storm har der vext upp emot
Österrike, derföre att det utfästat 40 gulden
för hvart adligt hufvud; och sällsamt nog har
äfven vår Statstidning — die Preussische All-
gemeine Zeitung, — utsått fröet till denna
ovilja, derigenom att hon aldraförst innehöll
en berättelse om blodpriset. Österrikiska sän-
debudet i Berlin, grefve von Trautmansdorff;
har väl genom sina reklamationer framtvingat
ett berigtigande, i hvilket Statstidningen fram-
ställer sin förra uppgift såsom osann och öf-
verdrifven,; men ingen tror på berigtigandet,
emedan man från flera håll fått bekräftelse på
den rysliga sanningen, och uppgift öfver ända-
målet med det omtalade barbariet. I Tarnow,
Casimir och största delen af Galizien ges ej
mer några adelsmän; de äro mördade, stympade
eller fångna. Fransmännen gå likväl för långt
i sina beskyllningar; ty österrikarne egde intet
val: antingen måste de låta skjuta eller hänga sig
af polska adeln, eller värja sig emot den, på hvad
sätt det i brådskan kunde ske. Guizot yttrade
ganska rigtigt, alt Frankrike har för polackarne
blott goda önskningar att erbjuda och en till-
flyktsort inom sina gränsor för de landsflyktige,
men att det måste akta sig för att fostra för-
hoppningar, dem det ej kan uppfylla utan att
tända ett allmänt krig. Med rättvisa har man
i Paris erkänt att Preussen behandlat sin pol-
ska eröfring menskligt. Man hade kunnat til-
lägga, att den i många år har genom särskilda
ynnestbevis mot polska adeln och presterskapet
sökt försona dessa stånd med preussiska sam-
-hällsintressena och vinna dem för det närva-
rande systemet, —
Jag: slutar mina politiska notiser för dagen,
och tillägger blott, såsom af särskildt interesse
på er ort; att alla de. konstnjutningar, som vi
i denna--månad-hoppats af mamsell Jenny Lind,
ty -värrsblifvit oss beröfvade genom en fotskada,
som konstnärinnan råkat ådraga sig vid ett fall;
och att hon på flera veckor icke kunnat lemna
sina rum. Med den 4 April är hennes kon-
trakt här slut, och fastän dessförinnan sanno-
likt återställd, har hon sedan förbundit sig till
konstföreställningar i Hannover och Wien, så
att vi sannolikt ej få se Henne återuppträda
mera på vår scen, för denna gången. Väl har
man härifrån vändt sig bönfallande till konun-
gen i Hannover, om uppskof med sångarinnans
inträffande derstädes till d. 43 April; men med
vanlig obeveklighet har konung Ernst gifvit
afslag, under förklarande att ban vore en ål-
derstigen man, som ej kunde. veta om han lefde
till den 43 April
För närvarande ger violinisten Vieuxtemps
konserter härstädes, och förtjusar berlinarne
genom en konstfulikomlighet, som icke här
haft sin like sedan Paganinis besök.
SOIREN TILL FÖRMÅN -FÖR DEN 14-ÅRIGE
T NAR MÅN