ega; ty så stadgar vår landsrätt i frågan on högförrädare; och de ha så mycket mindre at vänta någon skonsamhet i denna punkt, son staten sjelf bestrider kostnaden för dylika rät tegångar och denna kostnad vid närvaran de tillfälle blir oerhörd, hvärföre man mist söka att betäcka hvad man kan, med de sak fälldes tillgångar. En annan del af polska adeln, som känne sig saklös, har öfvergifvit provinsen och vista nu här i Berlin. Den och många andra po lackar ha förenat sig att för de felaktige bedj om nåd hos konungen, hvilken ock skall var böjd för mildhet emot dem. Men sviårliger lärer han, enligt de bönfallandes önskan, låt: utfärda någon allmän amnesti. Väl kan mar deremot antaga att största delen af fångarne blifva benådade efter någon tid; så framt e några uppträden mellankomma dessförinnan hvilka mana till stränghet. Tyska befolkningen i Posen är på det hög: sta förbittrad emot polackarne; ty: verkliger hade många bland dem syftat ett allmän blodbad; och äfven sedan häktningarne och ransakningarne börjat ha tyskarne ofta blifvi förolämpade af polackarne och helsade ; med deras vanliga skällsord tyska hundar!; Polackarnes bat är egentligen religionshat, inympadt på polska folket af deras katolska prester. och det gäller tyskarne såsom pprotestanstiska kättare,, åt hvilka man utan omständigheter skulle resa bål, i fall så kunde låta göra sig. Mot denna sinnesstämning är ingenting att företaga; ty polska allmogen ligger helt och hål let i bänderna på sina prester, hvilka begagna dess vidskepliga råhet efter sitt. godtycke. Hvilken uppståndelse den polska sammensvärjningen åstadkommit i Paris, har ni sett af tidningarne; en storm har der vext upp emot Österrike, derföre att det utfästat 40 gulden för hvart adligt hufvud; och sällsamt nog har äfven vår Statstidning — die Preussische Allgemeine Zeitung, — utsått fröet till denna ovilja, derigenom att hon aldraförst innehöll en berättelse om blodpriset. Österrikiska sändebudet i Berlin, grefve von Trautmansdorff; har väl genom sina reklamationer framtvingat ett berigtigande, i hvilket Statstidningen framställer sin förra uppgift såsom osann och öfverdrifven,; men ingen tror på berigtigandet, emedan man från flera håll fått bekräftelse på den rysliga sanningen, och uppgift öfver ändamålet med det omtalade barbariet. I Tarnow, Casimir och största delen af Galizien ges ej mer några adelsmän; de äro mördade, stympade eller fångna. Fransmännen gå likväl för långt i sina beskyllningar; ty österrikarne egde intet val: antingen måste de låta skjuta eller hänga sig af polska adeln, eller värja sig emot den, på hvad sätt det i brådskan kunde ske. Guizot yttrade ganska rigtigt, alt Frankrike har för polackarne blott goda önskningar att erbjuda och en tillflyktsort inom sina gränsor för de landsflyktige, men att det måste akta sig för att fostra förhoppningar, dem det ej kan uppfylla utan att tända ett allmänt krig. Med rättvisa har man i Paris erkänt att Preussen behandlat sin polska eröfring menskligt. Man hade kunnat tillägga, att den i många år har genom särskilda ynnestbevis mot polska adeln och presterskapet sökt försona dessa stånd med preussiska sam-hällsintressena och vinna dem för det närvarande systemet, — Jag: slutar mina politiska notiser för dagen, och tillägger blott, såsom af särskildt interesse på er ort; att alla de. konstnjutningar, som vi i denna--månad-hoppats af mamsell Jenny Lind, ty -värrsblifvit oss beröfvade genom en fotskada, som konstnärinnan råkat ådraga sig vid ett fall; och att hon på flera veckor icke kunnat lemna sina rum. Med den 4 April är hennes kontrakt här slut, och fastän dessförinnan sannolikt återställd, har hon sedan förbundit sig till konstföreställningar i Hannover och Wien, så att vi sannolikt ej få se Henne återuppträda mera på vår scen, för denna gången. Väl har man härifrån vändt sig bönfallande till konungen i Hannover, om uppskof med sångarinnans inträffande derstädes till d. 43 April; men med vanlig obeveklighet har konung Ernst gifvit afslag, under förklarande att ban vore en ålderstigen man, som ej kunde. veta om han lefde till den 43 April För närvarande ger violinisten Vieuxtemps konserter härstädes, och förtjusar berlinarne genom en konstfulikomlighet, som icke här haft sin like sedan Paganinis besök. SOIREN TILL FÖRMÅN -FÖR DEN 14-ÅRIGE T NAR MÅN