sökte att blidka; Lvarefter och sedan pres-
denten hindrat andra att afbryta honom, talaren
fortfor):
Af dylika facta sluter jag, att olyckligtvis
opinionernas regering börjar lemna rum för in-
trigernas. De valmän, som hylla denna lära,
välja embetsmän till representanter. Dessa em-
betsmän, på sin sida, hafva märkt den fara de
löpa, då de i kammaren hafva emot sig män,
hvilka hafva röster i sina händer. Jag har
sett vid sidan af embetsmän, hvilka hafva
känsla för sina pligter och hängifva sig åt dem,
sådana, som mindre bry sig derom än sina eg-
na fördelar, och som söka en plats i kamma-
ren, för att de der tro sig finna en garanti mot
makten, emot afsättning och andras Jyckliga
täflan.
Denna lära, a!t intressena alltmer bestämma
och regera sakerna, skall med hvarje dag in-
föra flere embetsmän i denna kammare. OÖOrsa-
ken, den verkliga orsaken till detta sakernas
skick är den, att emellan valmannen, som vill
att hans rättigheter skola försvaras, och embets-
mannen, som tror att han bör försvara sig
emot rivaliteterna, finnes en naturlig öfverens-
stämmelse. (Rörelse.)
Det finnes män, som vilja blifva embetsmän.
Jag vet att det finnes ganska anspråkslösa de-
puterade, som antaga en tjenst; det finnes många
i statsrådet, i statsrevisionen, 0. s. v., hvilka
jag gör mig en heder af att hafva kallat till
de embetsplatser, som de nu innehafva. Men
vid sidan af dessa anspråkslöse, ser jag in-
komma andra, på oppositionsvägen, fulla at
sjelfförtroende, ofta. oskicklighet. (Rörelse.) Jag
ser huru oförsonliga fiender mot budgeten
på en gång blifva blidkade och medgörliga.
Nå väl, är icke sådant en skandal, en olycka,
en verkligt stor fara. (Bra, bra!)
Gån till embetsverken, till armeens general-
stab o. s. v. och hören huru ibland -embets-
männen, vid hvarje ledighet, man är i ängslan
öfver att någon parlamentarisk ärelystnad skall
eftersträfva den lediga platsen. (Bra!) Tånken
uppå, att på sådant sätt skall embets-hierarkien
fatta motvilja och heat för den representativa
styrelseformen, emedan den ständigt ser sig
uppoffrad åt dennas fordringar; och besinnen,
att om det så fortfar, skall man, i stället att närma
kamrarna och förvaltningen, alltmer afligsna dem
från hvarandra. -
Man torde säga, att opinionen skall komma
dem till bjeip, som vilja afbjelpa det onda. Det
är ej sant. Allmänna opinionen är icke istånd
dertill. Betrakien hvad som skett på sextio år.
Alltid hafva regeringarne begynt med förstånd;
så snart det väl segrat, hafva de förlorat sig.
Franska revolutionen af 4789 vann seger åt
sina principer och slutade med anarki. Napo-
leon, segrens man, slutade med despotism. Re-
staurationen gjorde likaså. Alla dessa regerin-
gar hafva börjat och slutat illa. Detta är en-
ligt med sakernas natur. Och hvad gjorde väl
oppositionerna? De hafva till de serskilda re-
geringarnae, allttifrån första stunden, adresserat
de förebråelser, som dessa sedermera förtjenat.
J hafven i eder ordning begynt med att säga,
att man borde handla med försigtighet, att men
borde skona intressena; Ja! på detta sätt haf-
ven J drifvit föisigtigheten ända till svaghet,
och skonsamheten mot intressena ända till för-
gudning.
Jag är förvissad, att hvad jag säger i dag,
skall längre fram blifva trodt. Regeringen skall
frälsa sig, skall frälsa sig genom o3s, hennes sani-
skyldiga vänner. (Buller i midten.) Det är
icke restaurationens vänner, som segt henne:
marche, marche! Det är icke hennes vänner,
som alltid varit af hennes tanka, i likt och o-
likt; det är icke dessa, som jag gifver min
hyllning; nej, det är åt dem, som år 1827
motstodo henne ett ögonblick.
Om J ej rösten för en reforan, som är er-
kändt nödig, skole vi komma i en ställning,
som skall mycket närma sig till revolution. Det
är denna ställning, som jag anser vara nära fö-
restående, då jag ser revolutions-regeringen med-
brottslig och dupe af kontra-revolutionen. (Lif-
lig sensation.) Betrakten till exempel regerin-
gens förhållande i afseende på presterskapet.
Då jag ser allt sådant, siger jag, att en allvar-
sam krisis hotar oss. Men den dagen, hvad
skall väl då denna massa af embetsmän göra?
Skall kon gå öfver till. opposition? detia vore
en offentlig skandal. Skulle regeringen väl då
ombytar alla de embetsmän, som tillhörde op-
positionea? Sådant vore ju en hel revolution
i administratiosen. (Slutet följer.)
he— —————LALAÄHr rr ———— Lr rr cc
z
På tidningen DET TJUGONDEFÖR
AA — AA K— m———- JA mm —- 2 - — —- Ao so Rs