statyer, så väl som samtliga 24 kapiteler, bild-: buggarearbeten, målningar och andra ornamenter väcka genom sin rikedom och smak förvåning serdeles hos dem, som tänka sig allt på gammalt vis rått och barbariskt. EMed högst få undantag ligga här begrafna alla polska konungar, ända ifrån nionde seklet, så väl de, hvilka den 3500:årige stammen Piast gaf, som de, hvilka blomstrade af Jagellonernas 300:åriga slägt, och slutligen valkonungarne, Bathorys, Sobieskis 0. s. v., de äldsta af Piasterna och polska konungarna i praktlösa kapeller, under enkla, konstlöst formade marmorhällar. Monumenterna blefvo praktfullare och mångfaldigare, titlarne längre, inskriptionerna pompösare, ju mer man nalkades de sednare konungarne och under det uti några kapeller 416—20 kungliga lik hvila, träffar man i de följande ofta en enda grafvård i kapellet. Andra monumenter, t. ex. efter Kasimir den store, äro upprättade uti en af de stora pelarne. Under fötterna trampar man metallplitar, hvilka betäcka grafvar; korteligen, en hel inhuggen historia öfver Polen; icke allenast dess konungar, utan äfven dess fåltherrar, biskopar och andra utmärkta personer, från alla sekler intill nyaste tid, skåda ner från marmorn och malmen, från hvarje vägg och hvarje pelare i slösande rikedom. Men de ädlaste grifter äro afsöndrade från de öfriga i underiordisk afskiljdhet. Uti grafkamrarna under dömen ligga Sobieski, Poniatowski och Koseiuszko bredvid hvar? andra, i enkla och ädelt konstruerade sarkofager. På den sistnämndes monment står endast namnet Kosciuszko och vid hans hufvud ligger, med en vidhäftad ros, en Krakuskan, den röda Krakaumössan, som Kosciuszko bar då ban blef upphöd till polska nationens Natschelnik diktator). Det saknas utrymme för en närmare skildring af det till österrikisk kasern ombildade kungliga slottet på Wavel, universitetet, de gamla befästningarna m. fl. märkvärdigheter. Moönumenterna äro icke heller alla instängda inom stadsportarna; utanför reser sig de höga minneskullar, som blifvit uppkastade åt sagans heroer, Krakus och Waudu och åt Polens sista hjelte Kosciuszko, höga, fullkomligt runda, ofvanpå något afrundade käglor. Kosciuszkos är mer än 300 fot i omkrets och 420 fot hög. —— — DEN RIKASTE KÖPMANNEN. Uti Paris vistas nu för andra gången den bekante, utomordentligt rike, köpmannen Dwarkanaught-Tagore, den rikaste köpman i Ostindien, och hvilken eger en inkomst af flera millioner om året. Ehuru han redan är 60 år, trängas likväl de parisiska skönheterna omkring honom. Mannen är neml. en musikvurm, och hvart han kommer sätter han sig genast till ett piano. Han uppfordrar dä fruntimmerna att sjunga för sig och ingen nekar, ty han belönar furstligt deras artighet: han skänker hvarje sångerska en kaschmirsshawl. Han har låtit tillkännagifva, att han snart ämnar gifva en stor bal, vid hvilket tillfälle hvar och en af de närvarande erhåller en kaschmirsshawl till suvenir. Man kan begripa huru angelägna parisiskorna äro att få cntre till denna shawl-dans. Hans sommarhus i Calcutta skall vara det dyrbaraste man kan tänka sig och täfla med de förtrollade palatserna i tusen och en natto.