alla dess vedermödor; i trots af Siberiens fa-
sor, hvilka Kosciskos tappre och ädle kam-
rater dömdes att undergå, af Spielbergs och
kartelets skräck; i trots af de strömmar
af polskt blod, som färgat Warschaus ga-
tor röda under de förnyade upprorsföröken,
och i trots af den fullkomliga kännedomen af
de trenne förtryckande makternas ofantliga kri-
giska styrka — ännu en gång resa sig för att
afskudda sig sina förtryckares ok, och detta
icke till följe af en allmän europeisk skakning,
utan under en tid af djup fred, då Frankrike
och England äro nödsakade att förblifva tysta,
fastän icke likgiltiga åskådare af den sorgliga
striden, hvars utgång man ej kan betvifla? Äf-
ven om landtfolkets materieila belägenhet skul!e
vara förbättrad, hvilket är mer in tvifvelaktigt
enligt Jacobs och andra tillförlitliga resandes
uppgilter, så fråga vi: finnes det icke saker,
som äro heligare för menniskan än klider och
föda, t. ex. rättigheten alt styra sig sjelf, eller
åtminstone att åt hvem man vill uppdraga derna
makt, den frie mannens tankefribet, deltagandet
i behandlingen af samhällets angelägenheter?
Betyder det ingenting, att en nation ser sin
hisoria slutad, innan den hunnit fuliborda hälf-
ten af sin bana; att sjelfva namnet på en men-
niskas fädernesland förvandlas från en heders-
titel till ett vanärande märke?
3 Sedan den engelska tidningen härefier i kort-
het refererat underrättelserna om uppresnin-
gens början och fortgåvg, tilligger den:
Om man kan sätta tro iill berätielsen i
Augsburger Ailg. Zeitung, så är det ett besyn-
nerligt drag i revolutionen, ait bönderna hafva
vändt sig emot adeln, och att många lif spill-
des, då hufvudmännen för vppresningen och
deras. anhängare visade sig öppet i byarne. Vi
anse icke detta såsom något bevis på bönder-
nas tillgifvenhet för den bestående regeringen.
De sammansvurne hade varit tvungna att hålla
sina planer hemliga ända till sista ögonblicket,
och det är en gammal anmärkning rörande folk-
resningar, att sammansväsjningar, som uppgöras
utan folkets vetskap, icke vinna dess medver-
kan. Delta var orsaken till misslyckandet af
Carbonaris planer i Italien och frimurarlogernas
i Frankrike mot restaurationsregeringen. . Dess-
utom säges det, att regeringens utkickade hade
arbetat emot saken och att en penningebelö-
ning var utlofvad för hvarje upprorisk adels-
mans hufvud, som kunde aflemnas.
Den tillförordnade regeringens i Kraksu pro-
klamation förråder en obestämdhet och saknad af
visst mål, hvilka visa, huru oafgjorda de upp-
roriskes afsigter voro och burn oordnade deras
planer. Den akt, hvarigenom revolutionen kon-
stituerades, synes ännu förkastligare, emedan
den oundgängligen måste tvinga personer, som
bade velat förblifva neutrala, till fiendskap mot
upp:esningen. Tredje artikeln stadgar t. ex.
att hvarje vapenför person, som icke inom tju-
gufyra timmar efter proklamationens utfärdande
ställer sig under regeringens befäl, stölles inför
kvigsätt såsom rymmare! Kunde någonting
vara oklokare, mera beräkradt att från alla
sidor uppkalla en här af motståndare till upp-
resningen? De, som anrars hade velat förblifva
stilla, tvungos derigenom att gripa till vapen,
icke för, utan mot revolutionsregeringen.
Vid denna tid är utan tvifvel allt förbi, och de
fruktansvärda bestraffaingarne bafva väl börjat.
Hjertat ryser vid tanken på dessas blifvande
beskaffenhet. Vi sakaa icke hopp, att Frank-
rikes och Storbritanians regeringar skola förena
sig för attfji mensklighetens namn göra en kraf-
tig föreställning hos de tre kabinetterna i Ber-
lin, Wien och S:t Petersburg, att de olyckliga
polackarne icke måtte underkastas större lidan-
den, än de irenne regeringarnes säkerhet nöd-
vändigt kan kräfva. Detta skulle vara en vär-
dig följd af vår ,entente cordial med Frank-
rike. Det finnes ingen makt på jorden, som
skulle våga att göra sig döf för en föreställning
från kabinetterna i S:t James och Tuilerierna;
och menniskorna skulle välsigna den dag, då
vi hade förenat oss för ett sådant ändamål och
gjort vår styrka, icke till en förbannelse, utan
till en välsignelse för Europa och verlden.
PREUSSEN.
På jernbanan emeilan Berlin och Potsdam, nära
Schönsberg, fanns en morgon nyligen en ung och
efter utseendet förnäm man med hufvudet krossad!
af ångvagnsforan, utan att någon vetat om olycks-
händelsen förut. Man tror att det var någon i de
sista händelserna invecklad polack, som på detta
vis sjelf sökt döden.
OSTINDIEN.
Då nästa ostindiska post högst sannolikt kom-
mer att medföra vigtiga underr:ttelser från
krigsteatern vid Sedletsch, så kan det vara in-
teressant att med kartan i hand taga cen öfver-
sigt af de stridandes ställningar enligt de sist
anlända uppgifterna derom.