taga afsked från krigstjensten, och ber han all
sedan, dess varit i knsppa omständigheter, i
som saknande både lön och pension.,
Till yttermera visso afgaf berr U. W. af Grub
bens 4834 följande intyg:
Fanjunkaren har en äldre betydlig skad:
i högra benet, hvilket hafver varit sönderkrossad
och krokigt hopläkt, täckt med ett tunnt ärr, som
ännu är öppet; vid venstra handleden har han ett
stort ärr äfvensom ett dylikt vid venstra pek.
fingret. Benskadan är af den betydenhet, att han
är låghalt, och af densamma älldeles oförmögen
till Kongl. Mej:ts och Kronans tjenst. Betygas på
aflagd Embetsed C.
Uti ofvanskrifna intyg om Fanjunkaren s4
ganska svåra blessyrer, samt benskada, hvilken sist
nämnda gjorde honom fullkomligen oduglig till vi.
dare krigstjenst, instämmer jag till alla delar. GSi
sannt mig 3c. Carl Delivik ,
Med. Doct. Chir. Mag.
Kongl. Lif-Medicus
Det var naturligt, att på ofvannämnde grundet
Kongl. Maj:ts
Till Sverige och Norrige åc. åc.
samt
Hertig till Sleswig-Holstein c. åc.
Min
Allerrådigste Konung och Herres
- Troman ,
Ofverste och Chef för s Kongl. Regemente
samt Riddare af Kongl. Svärds-Orden
Jag
N. N:
gjorde vetterligt, att Herr Fanjunkarea i följd
af sin blessyr begärde och erhöll afsked ur krigs-
tjensten.n
Att enkan sökte pensionr för sig och barr,
ha vi förut nämnt, och erböll
Till en början åtta riksdaler banko!
intill dess hon kom i tw, som det heter; då
hon uti andra klassen al gilmänna pensionssta-
ten för Underofficerares med vederlikars enkor
och barn; fick denna pension fördubblad.