dras äfven skiljaktiga öfvertygelser, och att den oskyldiga kollation, till hvilken de tagit sig friheten att invitera insändaren, icke var någon kotterieller partitillställning. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — Sedan ordföranden och primariekämnären på första afdelningen af Stockholms kämnersrätt, lagmannen Lindbergh och häradshöfdingen Otter, anmält sig vara jäfvige att såsom domare behandla det vid nämnde kämnersrätts afdelning anhängige mål emellan hofslagaregesällerne Lindberg och Redell å ena, samt gevaldigern Jäderin å andra sidan, angående yrkadt ansvar å Jäderin för olaga arrestering m. m.; har magistraten förordnat förste notarien i stadens handels-kollegium, häradshöfdingen Lagermark, att i egenskap af ordförande, och civilnotarien, vice häradshöfdingen Westerberg, att såsom primariekämnär samma mål i kämnersrätten handlägga. Mannen hård och hustrun begifven på starka drycker. Den 4 Augusti sistl. år återkom färjemannen Nils Anderson till sin stuga vid Skåpsunds färja, i Walla socken och Tjörns härad af Bohus län, och träffade vid sitt inträde i köket sin hustru Anna Christina Nilsdotter och sin dotter Ingrid Johanna, som då gick på sitt tolfte år. Hustrun var sysselsatt att blanda mjöl åt kon, och mannen påstod att det varit bättre om hon använde mjölet till föda åt dem sjelfva. Efter en ordvexling härom, skuffade mannen sin hustru, så att hon raglade mot väggen. Dottren sprang då ut på ängen och bad mörmodren, Annika Olsdotter, komma hem och stilla -fadren. Mormodren gjorde så genast och fann, då hon inträdde i stugan, sin dotter liggande i sängen och Nils Andersson stående bredvid henne, hållande i handen en käpp, hvarmed han tilldelade sin hustru flere slag. Hustrun bad för sig, yttrande: Söta Nils låt bli migp. På golfvet lågo några käppändar, hvilka vid Annikas utgång legat hela på kakelugnspannan. Annika bad Nils icke slå hustrun, men mannen svarade med att he svärmodren gå sina färde, och hon gick ut för att mjölka korna. I förstugan hörde hon likväl slag utdelas i stugan, der ingen annan fanns inne än mannen och hustrun. Återkommen från mjölkningen, träffade hon drängen Johan Jonsson, som frågade huru det stod till hemma. Annika svarade: här står illa till. Då de härefter inträdde uti stugan, låg Anna Nilsdotter i sängen och mannen stod bredvid, samt afdrog henne strumporna. Drängen frågade mannen huru det stod till med hustrun, hvartill denne svarade: Det är fan tillsjukdom käringar kunna få nu för tiden ; Anna Nilsdotter låg stilla i sängen, utan att yttra något. Mannen satte sig på bänken och blef der sittande, tills hustrun tillkallade honom, med begäran att han skulle vända henne. Mannen efterkom hustruns begäran. Under det han vände henne, bad hon honom icke taga uti armen. Hustrun begärde härefter dricka af mannen, men förtärde likväl icke något deraf. Mannen uppmanade då svärmodren försöka förmå hustrun dricka. Annz Nilsdotter bad derpå några gånger, att man skulle slå vatten på hennes bröst. Nils Andersson ropade dervid till svärmodren: Skynda dig, din gamla fyllekäring efter vatten, och slå i bröstet på henne. Svärmodren gjorde så. Anna Nilsdotter började härefter tala, men oredigt och under yrsel. Sednare på aftonen gick drängen. att lägga sig. En stund derefter gjorde svärmodren så med. Jemte ett af barnen gick hon nemligen upp på vinden och.lade sig der. Klockan 4 på morgonen nedgick Annika utistugan, hvarvid Nils Andersson uppvaknade. Då Annika framkom till sin dotters säng, var denna redan afliden. Annika väckte då upp drängen, hvilken hon tillsade att tillkalla grannen, Johannes Jönsson i Skåpsund. Då desse inkommit i stugan, upptogs Anna Nilsdotters döda kropp ur sängen, utbars och lades på en bänk i kammaren. Härvid syntes den dödas högra arm samt sida behäftade med blånader. Vid sedermera företagen tvättning af liket, befanns högra armen vara afslagen. Blod fanns både i sängen och, när liket legat på bänken, utflöt sådant ifrån nacken, så att det underliggande lakanet genomträngdes deraf. Ett kläde, som den aflidna haft på hufvudet, hittades sedermera, blodbestänkt, i ena hörnet af soffan. Anna hade också, under det hon låg i sängen, varit bar om hufvudet och halsen. Med anledning af våldsgerningen, häktades mannen och instäldes för tingsrätten i Oroust och Tjörns härader. Här kom nu i dagen, att mannen tillförene misshandlat sin hustru, hvilken också, genom sin böjelse för dryckenskap, gifvit mannen anledning till missnöje. : Drängen Johan Jonasson -berättade, att han, som sedan 4843 tjenat hos den tilltalade, ofta haft tillfälle att se hustrun bemöta mannen med ondska; serdeles vid de tillfällen, då hon supit bränvin eller visste att sådant fanns i huset, men icke lyckades åtkomma något deraf. Var Nils Andersson vid PI man tillfällan nacvltar 42 oäkta han nndvika trä