buteljer champagne i olika väderstreck af sta-
den. Död og salte Pinel hvarför kunna vi
icke helpa till med annat än skålar cch lyck-
önskningar! Vore alla våra tankar tveeggade
svärd och hvarje vårt ord en träffande kula!
. . . Imedlertid låtom oss sjunga i chorus:
Noch ist Polen ncht verloren!
mee.
— De vetenskapliga soirterna i la Croixs sa-
long torde nu mera kunna räknas bland den
fashionabla societens bestärnda torsdagsnöjen.
Samlingen föreföll i går afton ännu ta!rikare
än förr, i synnerhet tyckas damerna ha före-
satt sig att modigt hålla ut med sin astrono-
miska kurs, så abstrakt den också är, och så
abstrakt den än stundom behandlas at profes-
sorn, som icke skänker efter någon geometrisk
figur eller något sifferförhållande, när han fin-
ner det ena eller andra oundvikligt för öfver-
sigten af det hela. Efter den framgång som
mött astronomien, synes ingen af de mera lätt-
förstådda vetenskaperna böra misströsta om detta
flygtiga Stockholm, på hvars anlag för lärda
idrotter våra patres vid universiteterna annars
så ofta skåda ned med vemodsfulla sidoblic-
kar. Astronomiens oförväntade insteg bland
nästan samma publik, som man emellanåt ser i
samma salong på konserter eller baler, låter
likväl förklara sig, äfven hvad damerna beträf-
far, och kanske lättast med hänseende till dem.
Astronomien är någonting så ovanligt, så främ-
mande för hela den idkrets, af hvilken våra
fruntimmers uppfostran, sysselsättningar och
itidsfördrif annars begränsas, att den framförallt
för dem måste innebålla en oupphörlig nyhet;
men när saknade väl det nya — blott såsom
nytt — sin hyllning bland den skönare hälften
laf vårt slägte?... Att i tankan följa planeter-
Ina på deras afmätta ringdans kring solen, ja
selfva solen på sin fird mot ett ännu outfor-
Iskadt mål; att nyttja solens afstånd från jor-
den som en måiltstock, vända om den som man
vänder en aln, men mellan en half och en hel
I million gånger, för att hinna till den närmsta
jbland de öfriga solarne; att se Venus sjelf be-
;kaj:d med horn — nemligen på månens vis;
latt åtminstone kunna ana orsaken till de störa
Isferernas kretslopp; att vid granskningen af en
solfläck skida ned i någon på solens ljusatmo-
sfer flygtigt uppkommen krater, vidsträckt, så
latt hela jordklotet skulle få rum deri som ku-
lan i en bilboquet, och att i bottven på denna
ofantliga dal skönja det inre mörka solklotet,
hvaraf skymten utgör den så kallade solfläcken;
alt, med ett ord, låta fantasien få fritt breda
ut vingarne til en flygt, mer obegränsad än
någon annan som är tänkbar och ändå allt-
jemnt håjlen inom verklighetens råmärken un-
der en säker cicerons ledning — i allt detta
är verkligen någonting nytt och oerhördt för
hvar och en som ej försökt en sådan färd för-
ut; och det interessanta deri bör kunna för-
sona äfven den profane med den ovanliga an-
sträpgningen vid en och annan geometrisk fi-
gur, som behöfs till vägkarta, ja äfven med en
liten, algebraisk sats, hvilken ej kan undvaras
som tolk på den främmande trakten. Och till
allt detta erbjöd professor Selander tillfälle,
under gårdagens föredrag. Men likasom för. att
lemna sitt auditorium tid att hvila ut, efter
besöken i det omätliga, förflyttade han sig emel-
lanåt tillbaka på vår jord, berättade om Gali-
leos sublima missöden, visade huru Newton
fullföljde sin ingifvelse vid äpplets fall, lät den
ena bland den store beräknarens slutsatser ut-
veckla sig ur den andra, hela kedjan utåt, —
så enkelt, redigt och tölidrigtigt — och hemta-
de från de Newtonska rörelselagarne npya och
så tydliga bevis för den Kopernikanska verlds-
åsigten, att det ej skulle väcka förundran om
denna för mången bland åhörarne och åhöra-
rinnorna nu bestämdt öfvergick från en på god
tro eftersagd tradition till en klart grundad in-
sigt. — Större än en dylik tillfällig vinst af en
enstaka isigts förallmänligande, är likväl den
sannolikt för mången nyå upptäckten vid dessa
soirer, att äfven den stränga vetenskapen eger
sina interessanta och njutningsrika sidor, fastän
ejaf samma slag, som man är van att söka hos
konsten och tidsfördrifven.
SÅancen i!lustrerades äfven denna gång ge-
nom D. M. Konungens, Drottningens och Enke-
drottningens samt H. K.H. Kronprinsenrs närvaro.
— Hudiksvalls Veckoblad förmäler, att från
boktryckeriet i Söderala, som lärer utgifva skrit-
ter för Erikjansenska sektens anhängare, tvenne
sådane utkommit, som saknat boktryckarens
namn och tryckningsorten, och af hvilka ej
heller exempar blifvit aflemnade till justitie
statsministerns: ombud, samt att de derför blif-
vit seqvestrerade;
— Tidningen Upsala omtalar hvad man äfven
sedan några dagar berättat i hufvudstaden, eller
att på en sockenstämma i Alnsungs socken af
Stöckholms län en bonde framställt till ordfö-
randen den förfrågan om det ej skulle gå an
att gå in till Konglig Majestät med en skrift
och begära att för i år få låna Upsala läns
landshöfding; annarsx, tillade han, lära vi icke
komma i åtnjutande af någon undsättning.
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER:
— Qvinnspersonen Anna Maria Björdin eller
Ed, som genom kämnersrättens utslag den 49 i
sistlidne månad, i brist af fullständig bevisning,
ansågs icke kunna fällas för angifvelsen att hafva
Prukfrat dam kr anta skall Tfrhvyiatina Ynresnnan T fra