Article Image
vecka, enär den nya jJernvägen mellan Kiel och
Hamburg sannolikt eljest lockar mången passa-
gerare att gå den vägen med Fredrik VI?
HUFVUDSTADENS KOMMUNAL-REPRE-
SENTATION.
Den kommitte, som blifvit vald i ändamål
att utarbeta förslag till en ny sockenstämmo-
författning för hufvudstaden, äfvensom till en
gemensam municipal-representation för sådana
angelägenheter, som röra hela kommunen, har
vid sitt första sammanträde i den förflutna
veckan inom sig utsett ett Utskott af fem le-
damöter, för att preliminärt utarbeta dessa för-
slag. Detta Utskott, som i morgon lärer sam-
manträda för första gången, består af följande
bland kommitteens ledamöter, nemligen: herr
expeditions-sekreteraren Arrhenius, hr depar-
tenents-chefen i Tullverket Fåhraus, hr justi-
tie-borgmästaren Holm, hr expeditions-sekrete-
raren Meinander och hr pastor primarius dok-
tor Petterson — upptagne i alfabetisk ordning.
Detta ärende är af så stort intresse för hul-
vudstadens framtid, att pressen äger den stör-
sta anledning att med en synnerlig uppmärk-
samhet fö!ja de blifvande förhandlingarne. Kom-
mitteen har i sina händer ett tillfälle, som, om
det försummas, sannolikt icke på en generation
återkommer, att dels genom de egentliga soc-
kenstämmornas ändamålsenliga organisation kom-
plettera det vackra, men ännu ofulständiga,
verk, som blifvit påbörjadt genom kommunal-
nämndernas inrättande, des också att genom
en tjenlig !ag angående den gemensamma re-
rresentationens bildande för de fall, der sam-
fälda beslut erfordras, införa en enig och
kraftfull samverkan, i stället för den snart
sagdt förbistrade splittring, som hittills gjort
;det antingen nära omöjligt) eller beroende
på en slump, att komma till några önskvärda
resultater i afseende på ala sådana frågor, deri
hela hufvudstaden är intresserad, såsom angå-
ende fattigvård och folkundervisning,; förbättrin-
gar i afseende på hel!sovård och renlighet, m.
m. Det är derföre icke utan förundran vi hört
berättas, att ett förslag redan vid första sam-
mankomsten skall blifvit inom kommitteen fram-
lagdt, syftande derhän, att ä!ven för sådana
gemensamma ange ägenheter, som de nyss om-
förmälda, vilja förbehålla åt de serskilda terri-
torial-Församlingarna rättigheterna att besluta
hvar för sig i sista hand om antagandet af de
förslag, som gemensamt valde deputerade kun-
de uppgöra. Att då man redan känner, hvilka
svårigheter möta allmänna ärenders afgörande
på riksståndens fyra kamrar, sålunda likvä!
vilja i frågan som kommunala angelägenheter
bibehålla åtta sådana, hvart och ett med sitt
veto, är påtagligen detsamma som att icke vilja
någonting.
Det kan vid detta tillfälle icke vara olämp-
ligt att gå tillbaka till frågans historiska antece-
dentia. Såsom läsaren erinrar sig, förordnade
Regeringen år 1839 en stor s. k. Fattigvårds-
kommitte, som utarbetade ett förslag till soc-
kenstämmornas och sockennämndernas organi-
sation för riket i allmänhet. Vid den tiden
syntes i Statstidningen några härpå syftande för-
träffliga artiklar, och hvaribland vi erinra oss
en om folkskolor, med signaturen —r, samt
en annan kallad: Några ord om municipalsty-
relser, i anledning af Norska lagen om för-
manskapen, och med tillämpning på Sverige.
Den ädla och vackra anda, hvari dessa artiklar voro
:skrifna, och:som i så många fall utzjorde en mot-
sats till den som uppenbarar sig i den nuva-
rande Post- och Inrikestidningen, samt den sak-
kännedom hvarmed ämnet der var :behandladt,
väckte den största uppmärksamhet inom kom-
mitten, och hade måhända äfven ett stort in-
flytande på det förslag, som kommitteen utar-
betade, och hvilket hufvudsakligen gillades af
Ständerna, ehwwu det sedan blef till flere vig-
tiga delar sönderslitet i Regeringens beslut,
som gas på dåvarande statsrådet Heurlins fö-
redraging, enär, b!and annat, sockenstämmornas
organisation för Stockholm der frånskiljdes från
de allmänna stadganderna och kyrkorådsförfatt-
ningen, som borde ega närmaste sammanhang
med sockenstämman, serskiidt afgjordes. Den
sistnämnda af- omförmälda artiklar, som igen-
finnes i Statstidningen JV 69 för år 1839, är
så förtjenstfull, att vi, i anseende till de prin-
ciper som deruti uttalas, lika mycket som i
anseende till artikelns förmodade ursprung,
anse det vara ganska nyttigt, att till en början
nu påminna derom medelst några utdrag. Se
här huru författaren yttrat sig, klart och öf-
wertygande, om municipalstyrelsens natur, om
verkan af sådana inrättningars införande i Norge,
och om lämpligheten af deras antagande äfven
hos 0ss:
cAtt söka uppväcka den slumrande känslan för
offen!liga värf och. motarbeta den mycket rådande
egoistiska liknöjdbeten för medmenniskors väl och
upplysning, är regeringens och hvarje redlig med-
mm or. ann s a Nu
- a hg oo RK
Thumbnail