BLANDADE ÄMNIER.
— Det nya astronomiska observatoriet i A-
then har nu blifvit fulländadt. Det är uppfördt
i en skön, storartad stil af en skandinavisk archi-
tekt, Theoph. Hansen, som flera år vistats i Athen.
Byggnaden har kostat 80,000 drachmer och är en
gåfva till universitetet af en baron v. Sina i
Wien.
Vid universitetet i Kiel hafva 6 nya professora-
ter blifvit inrättade: 4) i Tysk litteratur och forn-
kunskap, 2) Dansk litteratur och Nordisk forn-
kunskap, 3) Statsvetenskapen, 4) Kemi och Geo-
logi, 5) Fysik och 6) Zoologi.
Ensk. korrespondenter från Köpenhamn förmäla,
att man snart ärnår börja att allmänt i Danskan
skrifva substantiverne med små bokstäfver, å för
aa, ä för 0. s. Vv., hvartill prof. N. M. Petersen
i en nyligen utgifven intressant brochyr gifvit ini-
tiativet.
— NYTT MEDEL EMOT LUNGSOT. Vid franska
vetenskapsakademiens sammankomst den 26 sistl.
Januari föredrogs, bland annat, ett bref från d:r
Lallemand, hvilket innehåller meddelanden om
denna upptäckt. Lallemand är en bekant fransk
läkare, och densamme som Ibrahim Pascha anli-
tade, när han kom till Europa för att nytija var-
ma bad emot giktplågor. Lallemand for den egyp-
tiska fursten till mötes redan vid baden i Pisa;
men har sedan för honom förordnat baden i Ver-
net i Frankrike, med hvilka läkaren var bekant
sedan gammalt; i brefvet nämnes också först att
Ibrahims belsa blifvit mycket förbättrad genom de
franska svafvelbaden, och tillika redogöres för det
sätt, som der användes, för att kunna nyttja ba-
den vintertiden, hvilket annars anses omöjligt,
emedan kuren fordrar att paiienten vistas i en
jemn luftvärma af 20 grader (Celsii). I Vernet
åstadkommes detta medelst mineralkällans egen
hetta. Källan har mer än 60 värme, och ett sä-
dant läge, att det heta vattnet kan inledas genom
boningsrtummens tak och vidare genom rör kring
rummet, med hvilkas tillhjeip den åsyftade värmen
i rummen bibehålles. Efter dessa upplysningar
öfver lokaliteten, tillägger Lallemand huru han
börjat b-gagna den för att bota bröståkommor.
Att dessa ofta lindr:s genom bruket af svafvelhal-
tiga vatten, har länge varit kändt; men äfven att
man misslyckats i försöken att låta den varma än-
gan från det svafvelaktiga källsprånget inandas af
lungsotspatienter ur dertill anbragta rör; den sju-
kes plåga förökades blott genoro denna tillställning
att inverka omedelbart på lungorna. Lallemand
har nyttjat värmningsrören i Vernet för samma
ändamål, men på ett annat sätt. Han låter en
vattenstråle fritt genomfalla rymliga salar, från ta-
ket till golfvet, der strålen omedelbart utledes;
men under fallet afdunstar den tillräckligt ånga,
för att dermed fylla hela salen. Patienten införes
i ett sådant rum; till en början förmår han ej ut-
härda der mer än två timmar; men snart vänjer
han sig så vid denna atmosfer, att han kan inan-
das den i tolf timmar utan afbrott och utan olä-
genhet. Redan inom få dygn erfsra patienterna
lindring härvid, och stundom följes denna af en
radikal kur, äfven när åkomman varit svår och
gammal. För närvarande vistas i Vernet flera
lungsotspatienter, som redan för några år sedan
blifvit botade, men tillbringa vintern i den här
anlagda inrättningen, såsom ett försigtighetsmått
mot återfall. Bland de lyckligt behandlade bröst-
sjukdomarne förekomma flera af så kallad knölig
lungsot, och deraf åtskilliga som hade uppnått sjuk-
domens tredje stadium, vid hvilket den under
vanliga förbållanden anses obotlig.
— NY skKepPpsFyYR. Vid samma tillfälle, då
Lallemands ofvannämnda bref föredrogs i franska
vetenskapsakademien, tillkännagaf m:r Gaudin att
han uttänkt ett pytt slags fyr, som kan nyttjas
ombord på skepp och äfven på ångvagnar, till var-
ning emot påsegling och sammanstötningar. Den
består af en sprit- eller ether-flamma, som påblå-
ses med syrgas ur en gasometer, och rigtas emot
ett stycke talk, fästadt vid en platinasiift. Lam-
pan har en reflexionsspegel och är innesluten i en
lykta. Man finner häraf att detta är samma in-
rättning, som förekommer i hydroxygenmikrosko-
perna, men enklare och varaktigare; spriten ersät-
ter nemligen här den annärs nödiga vätgasen, och
talken den mera förbränliga kalken.
— WVINTREN I FRANKRIKE. Hr Quetelet bar
uti franska vetenskapsakademiens session den 7 i
förra månaden, hållit en ganska intressant afhand-
ling rörande temperaturen denna vinter, hvilken
-han uppgifver hafva varit så blid, att Celsii termo-
meter i medeltal visat 5 grader öfver nollpunkten
i stället att temperaturen under vanliga år varit
-1 grad i medeltal. Endast en gång under de
sednaste fjorton åren har temperaturen under Ja-
nuari månad hunnit ett högre gradtal, neml. från
47 till 49 grader, år 1844. Serdeles var tem-
peraturen under de sista dagarna af Januari an-
märkniaogsvärdt mild, så att termometern då stod
högre än samma tid år 4834. Afven de första spå-
ren till vegetation visade sig ovanligt tidigt. Oak-
tadt några uti December och början af Januari in-
träffede lätta frostdygn, hafva dock flere plantor
under bela året icke upphört att blomstra. Nägra
os Lala sadan madlat af
?