BLANDADE ÄMNIER. — Det nya astronomiska observatoriet i Athen har nu blifvit fulländadt. Det är uppfördt i en skön, storartad stil af en skandinavisk architekt, Theoph. Hansen, som flera år vistats i Athen. Byggnaden har kostat 80,000 drachmer och är en gåfva till universitetet af en baron v. Sina i Wien. Vid universitetet i Kiel hafva 6 nya professorater blifvit inrättade: 4) i Tysk litteratur och fornkunskap, 2) Dansk litteratur och Nordisk fornkunskap, 3) Statsvetenskapen, 4) Kemi och Geologi, 5) Fysik och 6) Zoologi. Ensk. korrespondenter från Köpenhamn förmäla, att man snart ärnår börja att allmänt i Danskan skrifva substantiverne med små bokstäfver, å för aa, ä för 0. s. Vv., hvartill prof. N. M. Petersen i en nyligen utgifven intressant brochyr gifvit initiativet. — NYTT MEDEL EMOT LUNGSOT. Vid franska vetenskapsakademiens sammankomst den 26 sistl. Januari föredrogs, bland annat, ett bref från d:r Lallemand, hvilket innehåller meddelanden om denna upptäckt. Lallemand är en bekant fransk läkare, och densamme som Ibrahim Pascha anlitade, när han kom till Europa för att nytija varma bad emot giktplågor. Lallemand for den egyptiska fursten till mötes redan vid baden i Pisa; men har sedan för honom förordnat baden i Vernet i Frankrike, med hvilka läkaren var bekant sedan gammalt; i brefvet nämnes också först att Ibrahims belsa blifvit mycket förbättrad genom de franska svafvelbaden, och tillika redogöres för det sätt, som der användes, för att kunna nyttja baden vintertiden, hvilket annars anses omöjligt, emedan kuren fordrar att paiienten vistas i en jemn luftvärma af 20 grader (Celsii). I Vernet åstadkommes detta medelst mineralkällans egen hetta. Källan har mer än 60 värme, och ett sädant läge, att det heta vattnet kan inledas genom boningsrtummens tak och vidare genom rör kring rummet, med hvilkas tillhjeip den åsyftade värmen i rummen bibehålles. Efter dessa upplysningar öfver lokaliteten, tillägger Lallemand huru han börjat b-gagna den för att bota bröståkommor. Att dessa ofta lindr:s genom bruket af svafvelhaltiga vatten, har länge varit kändt; men äfven att man misslyckats i försöken att låta den varma ängan från det svafvelaktiga källsprånget inandas af lungsotspatienter ur dertill anbragta rör; den sjukes plåga förökades blott genoro denna tillställning att inverka omedelbart på lungorna. Lallemand har nyttjat värmningsrören i Vernet för samma ändamål, men på ett annat sätt. Han låter en vattenstråle fritt genomfalla rymliga salar, från taket till golfvet, der strålen omedelbart utledes; men under fallet afdunstar den tillräckligt ånga, för att dermed fylla hela salen. Patienten införes i ett sådant rum; till en början förmår han ej uthärda der mer än två timmar; men snart vänjer han sig så vid denna atmosfer, att han kan inandas den i tolf timmar utan afbrott och utan olägenhet. Redan inom få dygn erfsra patienterna lindring härvid, och stundom följes denna af en radikal kur, äfven när åkomman varit svår och gammal. För närvarande vistas i Vernet flera lungsotspatienter, som redan för några år sedan blifvit botade, men tillbringa vintern i den här anlagda inrättningen, såsom ett försigtighetsmått mot återfall. Bland de lyckligt behandlade bröstsjukdomarne förekomma flera af så kallad knölig lungsot, och deraf åtskilliga som hade uppnått sjukdomens tredje stadium, vid hvilket den under vanliga förbållanden anses obotlig. — NY skKepPpsFyYR. Vid samma tillfälle, då Lallemands ofvannämnda bref föredrogs i franska vetenskapsakademien, tillkännagaf m:r Gaudin att han uttänkt ett pytt slags fyr, som kan nyttjas ombord på skepp och äfven på ångvagnar, till varning emot påsegling och sammanstötningar. Den består af en spriteller ether-flamma, som påblåses med syrgas ur en gasometer, och rigtas emot ett stycke talk, fästadt vid en platinasiift. Lampan har en reflexionsspegel och är innesluten i en lykta. Man finner häraf att detta är samma inrättning, som förekommer i hydroxygenmikroskoperna, men enklare och varaktigare; spriten ersätter nemligen här den annärs nödiga vätgasen, och talken den mera förbränliga kalken. — WVINTREN I FRANKRIKE. Hr Quetelet bar uti franska vetenskapsakademiens session den 7 i förra månaden, hållit en ganska intressant afhandling rörande temperaturen denna vinter, hvilken -han uppgifver hafva varit så blid, att Celsii termometer i medeltal visat 5 grader öfver nollpunkten i stället att temperaturen under vanliga år varit -1 grad i medeltal. Endast en gång under de sednaste fjorton åren har temperaturen under Januari månad hunnit ett högre gradtal, neml. från 47 till 49 grader, år 1844. Serdeles var temperaturen under de sista dagarna af Januari anmärkniaogsvärdt mild, så att termometern då stod högre än samma tid år 4834. Afven de första spåren till vegetation visade sig ovanligt tidigt. Oaktadt några uti December och början af Januari inträffede lätta frostdygn, hafva dock flere plantor under bela året icke upphört att blomstra. Nägra os Lala sadan madlat af ?