Ar RA RA Fö Det bör sanningsenligt erkännas, att Borga reståndet vid sistförflutne riksdag på ett fö detsamma ganska hedrande sätt uppfyllde de allmännas förhoppningar genom frånträdand af flera förut yrkade restriktiva och trångsin nade-idger, samt att detta stånd med verkli; fosterländsk värma omfattade mera högtänkt och liberala åsigter, så väl i tuli-lagstiftning som andra för samhället vigtiga ämnen. Lik väl qvarlefde inom det-amma en ej obetydlig fabriksintresset tillgifven, fraktion, hvilken nu liksom förut, icke kunde förlika sig me medborgares allmänna rättigheter och ansprål att medelst en mera fri konkurrens erhåll: sina behof af bästa beskaffenhet till lägst pris, utan i stället och fortfarande fordrad ett skydd genom förbud och höga tullafgifter hvilket en förädlad statsmannaåsigt måste anst såsom dels alldeles onyttigt, dels högst skadlig inverkande på det allmännas och mängden: rätt. Egentligen afslogos härvid de fabrikater, son uppkomma genom en större förädling, och son skul:e kunna till vida billigare priser från ut landet införskaffas; men för den kära konse: qvensens skull och för att icke råka i alltföl stor motsägelse med sig sjelf, yrkade fraktionen, att alla inkommande varor borde, som man säger, skäras öfver en kam, de nödvändigaste lifsmedel icke ens undantagne. I dettz afseende, och besynnerligt nog, fann fabriksintresset ett troget stöd, serdeles af hufvudstadens handtverksklasser, hvilkas omdömen ännu :icke kunnat frigöras från de begrepp, som upp: komma al kärleken till monopolier och tron på fördelarne af dessas. oantastlighet. Också voro de utvägar, som fraktionen valde för utbredandet af sina läror, väl beräknade, mer allt för illa dolda för en hvar, som wille be: märka desamma. Alt genom förvärfvande al anhängåre till de prohibitiva åsigterna åstadkomma: oenighet inom riksslånden,samt försvaga det band, hvilket bordt förena dem för högre och vigtigare ändamål, syntes den för tillfället. uppmärksamme vara både medlet för — och ätven det dubbla, mål till hvilket ofvannämnde fraktion, i förening med de konservative, sträfvade; och att detta verkligen vanns, det hafva följderna bevisat. Fabriksintressets namnkunnige kämpe, sedan flera år tillbaka och troligen ännu försedd med bestämd lön å detta intresses stat, syntes oupphörligt verksam, än genom tidningsartiklar, der sanningen måste skylas med det mest oförskämda sofisteri, än i vissa stånds sammanträdesrum, än i enskilda kotterier, der han sannolikt lyckades att göra de flesta proselyter. Till slut borde verket krönas genom en i sitt slag egen tillställning. Alla. de, som utan en närmare kännedom af ändamålet voro närvarande vid inbjudning å frimurareoidens lokal, den 7 Maj 4845, skola utan tvifvel sent glömma de öfverdrifna och äckliga loford, som, i anledning af de då genomdrifna tullförhöjningarne, förbuden och inskränkningarne, så frikostigt slösades. på prohibitivsystemets försvarare och vänner, de nötta och sunda förnuftet förnärmande satser, som af en talare till svar användes; liksom ej heller den ytterliga förvåning och ledsnad, hvarmed flera af de inbjudae funno sig föranlålne att skyndsamt lemna sällskapet åt dess svindlande förhoppningar. Dylika bearbetningar kunde icke-förfela den åsyftade verkan på många, hvilka, under hela riksdagen liksom elektriserade för inskränkning i medborgares oförytterliga rättigheter, nu emottogo offentliga loford för det lemnade trogna biträdet. Härigenom kan det måhända, åtminstone till någon del, förklaras, huru resultater i tull-författningsväg kunnat tillkomma-af den beskaffenhet, att b de kommerskollegium och tullstyrelsen funnit sig befogade att föreslå nedsättningar och mildringar deri, till förekommande af det allmännas större förluster och en ofelbar vedergällningsrätt i handelsförbållanden, samt till hejdande af lurendrejares och tullförsnillares dessutom nog djerfva tilltag. Det ensidiga sätt, hvarpå, under sista riksdag, tuwll-lagstiftningen hos oss behandlades, utgör således en fullständig mo:sats af hvad verldens största handelsstat sedan flera år tillbaka framställt såsom det sunda och rätta i denna väg; och troligen skulle der, liksom i andra, efter mera liberala tullprinciper ordnade handelsstatcr, det icke varit möjligt åstadkomma ett så absurdt exempel, som det hos oss nyligen gifna, neml!. att svenska fabrikanter tll en medlem af yrket erlägga en ordentlig skatt, för att från hufvudstaden och flera orter utestänga en patenterad och begärlig inhemsk förädling, hvarigenom de förra kunnat tillvälla sig monopolium å en varar och möjligheten att stegra priset derå. I följd häraf bör det ock icke förundra någon, om hädanefter. dylika öfverenskommelser och konsumenterna tryckande beskattningsåtgärder etableras äfven inom andra räringsgrenar, samt allmänheten sålunda rält eftertryckligt får erfara hvad vissa intressen betyda i vårt land, när de så utbildade framstå. Hvad serskildt angår de nu stadgade tullafgifterna rnödenhetsr och serdcles: arti-keln smör, så var det under behandlingen at