— D. M. Konungen, Drottningen, Enkedrott
ningen och H. K. H. Kronprinsen sågos i gå
afton i hr-la Croixs salong, vid de då af pro
fessor Selander öppnade föreläsningarne der
städes i astronomien. Samlingen, till hälfte
bestående af damer, steg till omkring 600 per
soner, eller vid pass en half gång mer än nä
grefve Suzor höll sina litterära stancer i sam
ma lokal; också hade teatern måst undanrödja
denna gången, för att lemna tillräckligt ut
rymme.
Likasom det utan tvifvel nu var första gån
gen en astronomisk föreläsning i Sverige hål
lits inför ett så talrikt auditorium, så var de
sannolikt äfven det första försöket af en svensl
professor att improvisera sin förelisning frit
inför ett. sällskap, som egentligen börde til
Isallongen. Publiken bör hålla hr Selander räk.
ning för hans dristighet att bäri afvika från er
hos oss vid offentliga tal- och föredrag alltför
vanlig slentrian, och meddetsamma äfven för
orsaken till den skilnad, som måste visa sig
mellan detta första försök och de kanske för
tjugonde, eller trettionde gången repeterade Su-
zorska :mprovisationerna. Det är endast der-
igenom att någon af våra vetenskapsmän besit-
ter mod nog att bryta isen på det fria före-
dragets bana, som det kan lyckas våra offentliga
talare att tillegna sig den trygghet och det al
inga rättelser och återtagningar störda samman-
hang, hvilket fordrss till det fria föredragets
fulländning, och som vi nödgats rodnande be-
undra hos några bland de danska Skandinaverna
för ett par år sedan, likasom hos gr: Suzor sistl.
höst... Den ovanliga långsamhet, som utmärkte
br Selanders första före:äsning, var måhända nö-
dig för att undgå de nyssnämnda omsägningarne
och justeringarne; men den skall troligen be-
finnas öfverflödig sedan banan nu är beträdd
och hr Selander bunnit blifva litet mera för-
trolig med sin publik.
Hr Selander öppnade lektionen ganska popu-
ärt och passande med en ötversigt al den astro-
nomiska vetenskapens tillstånd och skiften och
ut de. forntida folkslagens föreställningar om
verldsbyggnaden och verldskropparnas rörelser
amt orsakerna dertill. Man fick sålunda be-
repp om Hinduernas, Kinesernas, Chaldeernas,