gväsendet och dess förbättrande. De derpå följande krigen qväfde åter mycket, men krigens följder, hvilka icke genast visade sig fullt tydliga, utan tvärtom småningom ännu utveckla sig, leda uppmärksambeten åter på fattigdomens tillväxt, och desto mera ju mera denna sednare befinnes i ständigt starkare stigande. I minga nyare skrifter öfver detta ämne finner man huru tiden gått framåt; man intränger djupare i de inre orsakerna till fattigdomen, för att också från grunden skaffa hjelp deremot. Men äfven här, såsom i andra fall, hafva tbeori och erfarenhetsvetenskap icke erhållit nödig föremng. — Wehnert har i företalet till sin skrift öfver andan af Preussiska statsorganisationen och statstjensten i detta afseende gjort: följar de vigtiga anmärkning: I den naturliga föreningen mellan filosofi och erfarenhet, i vexelverkan mellan båda f:ctorerne, finner den rätta statskonsten sin grundpelare., Huru mycket och med hvilka krafter har man icke theotetiskt kämpat för det beståendes förbättrande, och allt hittills med huru liten följd? Detrappsteg, till hvilka det tänkande sinnet hunnit höja sig, hafva ännu icke blifvit uppnådda utaf någon praxis; ja, under det att denna sednare understundom alldeles icke synes vilja medfölja, bemödar sig theorien å sin sida alltför litet att verka för möjligheten att bringa dess uppgifter till verkställighet, och att rigta uppmärksamheten på öfvergångarna. Hvad som ifrån theoriens sida kan uppbjudas för att utforska fattigdomens källor, hari den här ifrågavarande skriften blifvit fråmstäldt med en grundlighet, med en :ådan inspiration för saken, att föga blir öfrigt att önska; men, huru grundtanken skall praktiskt låta förverkliga sig, huru arbetsfrihet, arbetsvärde, och dess onekligt heliga rättsanspråk, hvarje den menskliga verksanihetens öfverensstämmelse med sitt eget mil, skall bringas att blifva erköndt (sid. 448), har författaren icke sjelf besvarat, och likväl beror det aldramesta derpå. Vi hafva kommit derhän att inse det orda, men flera steg fattas ännu för dess afbjelpande. Likväl, om öckså den fullständiga lösningen ännu icke blifvit oss erbjuden, har frågan likväl blifvit bragt mycket närmare denna lösning, och fördenskull förtjenar denna skrift afgjordt den största uppmärksamhet och -allvarligaste aktgifvande af alla, hvilka befinna sig i ställning att kunna bicgraga till hjelp. Författaren är så gripen af sitt ämnes djupa betydelse, ja, man mi väl säga dess helighet, att man med lifligaste intresse och med det största deltagande följer hans vältaliga skildringar af alla de orsaker, hvilka samfäldt framkalla pauperismens beklagliga företeelse Måtte ban lyckas att öfvertyga alla hvarthän industrialismens falska rigtning leder, huru förderflig lyxen är genom dess verkningar, som undergräfva samfundstillståndet, öfvertyga alla huru innehållstoma de häfdvunna försvarstalen äro för densamma, och att de endast äro sätt att bemantla en usel sak ). Hvilket ondt skuldsättningsgrundsattsen förbreder öfver stater och enskilde, förtjenar sorgfålligt öfvervägande och behjertande. Förf. kallar (sid. 97) skuldsättningen en method att bestjäla framtiden, och yttrar (sid. 95), att statsskuldsättningssystemet innefattar att på förhand lägga beslag på en kommande tids krafter och öden; för att aflägsna den närvarande tidens svirigheter, utan omtanka, och utan garanti för huruvida en kommande tid kan eller vill uppfylla de gifna anvisningarna. Noga räknadt är staternes skuldsättning alltid en oredlighet, emedan förpligtelsen lägges på andra individer än dem som åtagit sig desamma,. Man måste hos förf. läsa hvad han anför sid. 99 och 400 om det förskräckliga tillstånd, hvaruti barn och andra arbetare under engelska faktorisystemet befinna sig, hvarvid han bifogar följande betraktelse. Det allmärna jagandet, hvaraf såväl verkets förestån) Hvad den tyske författaren egentligen menar härmed är svårt att se, då det är kinkigt om icke omöjligt att noga bestämma betydelsen af ett så relatiftbegrepp som ordet lyx betecknar, och lyxen otvifvelaktigt ger anledning till mycken arbetsförtjenst. Red. arm. emm — EEE