Uader ett serdeles vidlyftigt och med skarpIsinnighet genomfördt förhör utröntes, att lagg Iskål och bevis, att förklara August Åkerlund Iskyldig till, detbrott; hvarför han af sin hus: Tbonde, , marketentaren Lundin blifvit ångifven Talldeles sakhatlös, noten entoäslyshöv sg Johan Åkerlunds mästare, instrumentmakarer IBroman, tillkännagaf, att han haft Johan Åkerlund i sin tjenst sedan medlet afsistlidhe OKItober hånad, under hvilken td Johan förhållit sig så väl, att Broman var fullkomligt nöjd Imed honom; att, enär Bromäns folk erhåller serskild .aflöning för det arbete de förrätta å aftnar och söndagar samt dessutom får dricksIpenningar, Johan, helst han varit arbetsam och beskedlig samt flitigt begagbat sina Iediga ständer till arbete, ganska väl kunnåt förtjena sig ett icke obetydligt penningebelopp. Vidare berättade instrumentmakaren Bromanh, att Lundin i Kongl. poliskammaren för Broman uppgilvit, att ban icke haft någon kunskap derom, att Johan Åkerlund skulle innehaft några af brodren August honom lemnade penningar, mutan endast af misstroende antastat Johan för vatt förmå honom till att sådant erkänna.r (Denna af instrumentmakaren Broman rätten meddelade uppgift, som icke blifvit af Lundin bestridd öch hvilken är ordagranht hemtad ur ransakningsprotokollet, tyckes gilva sannolikhet åt gossen Johan Åkerlunds berättelse, att Lundin genom hotelser och skrämsel af ällehanda slag sökt pina honom ti!l bekännelse. Här åter ett sådånt handlingssätt vederfarits Johan Akerlund, som i Lundins ögon ej kunde gjort sig skyldig till annat brott, än ätt vara August Akerlunds broder, så tyckes detta gifva vid handen, att, med ändå större sannolikbet, August Åkerlund blifvit Hödd och tvungen till den först gjorda, men inför domstolen återtagna bekännelsen.) j Med-anledning af den utveekling, målet nu erhållit, fann sig domstolen föranlåten alt försälta den anklagade Auzust Åkerlund på fri fot. —-Marketentaren Lundin, hvilken förklarade att hamn visserligen icke ämnade motsätta sig Akerlunds frigifvande 7 ur häktet, tillkännagaf ändock, i tydlig afsigt att försvåra gossens befrielse, ;att han ingalunda ämnade återtaga August Åkerlund i sin tjenst, hvadan denne såsom törsvarslös och utan hem icke torde kunna åf domstolen ur fängelset frigifvas. Detta Lundins? tilikännagifvande framkallade en af dessa ädla handlingar, som man, fill mensklighetens heder, då och då nämner, serdeles2 vid: de olyckans: och: eländets tummelplatser, hvilka kallas doristolar. Instrumentmakaren Broman framträdde nemligen: med förklaring, att han, Broman sjelf, skulle gå i borgen för gossen; att. ban, såsom varande bofast borgare i Stockholm, ägde gifva honom daga försvar, samt. ätt Bromans hem skölle blifva gossens. Sedan August Åkerlund sålunda helt oförrmodadt bekommit försvar och hem, återskänktes honom friheten, genom ett så lydande bestut: Sedan instrumentmakaren! Carl Fredrik Broman åtagit sig ansvara för Åkerlundsinställelse vid domstolen vid alla de tilifällen, då sådant påfordras; så pröfvar domstolen, att af de omständigheter, sotn. hittills i målet förekommit, något hinder icke möter för bifallande af Ausust Åkerlunds ofvanberörde begäran, hvarföre August Åkerlund kommer att hos Kongl. poliskämmaren inställas : för att: varda på fri fot ställd; deröm Pro Memöria skulle till Könunsens Fogate expedieras. Målet uppsköts till d, 7 Januari 1846. (Slutet följer.) — I början af förl. vecka rymde från Södra korektionsinrättningen en korrektionist vid namn ÅA. . Fagerberg, och, oaktadt noggranna efterspaninsar, lyckades det honom att dölja sig till sist. månlagsafton, då han ertappades i huset 4 7 vid Kimtugatan, Han hade berörde afton utskickat en beant flicka att afyttra ett silfyerbeslaget sjöskumsiphufvud och, då flickan af polisbetjeningen antydhåR Att rna dngira. för At rt arr TTT a RA ER REN