EN Nw———— . vevevvevvmv9veeeee, ro derifrån och innan den 20 kan du vara i Stock holm; der du väntas med öppna armar af dir d j ks Carolina Töjnant von Habenichts stod alldeles för bluffad efter läsningen al detta bref: Väl er inrade han-signu kärlekshandeln från kadett tiden med den rödblommiga Carolina. Ha visste äfven att:hon sedermera blifvit gift me sin. välgörare, grosshandlar F..., men på hen nes..sedhare: öden -hade han ingen reda, ick ens; alt hon vår enka. Den sentimentala, ro maneska, första, enda och eviga kärlekeny fö) hvilken han var ett lyckligt, ehuru alldeles ovär digt föremål, var honom Visserligen en gåta hvaraf ban ej begrep det ringäste; men — de fick gå. . Pistolen blef icke ens framtagen, äl mindre laddad. : Löjtnanten satte sig, i des ställe, alt skrifva till. sin chef och hade till oci med den försigtigheten, att i sin skrifvelse in nesluta Carolinas, såsom en gällande ursäkt fö det fel han begick, att utan inhändigad skrift lig tillåtelse lemna sh post. Derefter:packadi han in några för -resan nödiga effekter och lem nade, redan vid gryningen följande dagen, de fatala Brackköping, der man allmänt trodd och sade åtl Han rest bort al förtviflan öfve) att ej få ega den sköna-och rika mamsell Trip pelstedt: -Ackl! de visste icke, de goda små stadsboerna, att hennes bild hade icke djupare inpräglat sig i hans bjerta, än att den vid första medgångsflägt kunde flåsas bort, liksom isblomman på en fönsterruia rälter för der varma andedrägten. z Löjtnanten fann der unga, rika och känslocamma enkan verkligen nera lik en död än en