ust alt SDParupen Uuv anjfyv IDE
(T. f. F. L. 0. S.)
mt
— I Götheborgs H. o. S. T. förekommer föl-
ande, till läkare och icke läkare adresserade
uppsats: För att i någon mån förekomma de be-
klagligtvis ofta nog inträffande arsenikförgiftningar
genom arsenikens förvexling med eller inblandning
; andra ämnen, föreslår Hr Grimaud, en kemist i
Poitiers, följande: Man bör uppblanda den arse-
nik, som är bestämd till försäljning, med en viss
portion svafvelsyradt jern, eller saltsyrad soda, till
urgefär en procent af ettdera ämnet är för ända-
målet tillräckligt. Den på detta sätt behandlade
arseniken igenkännes lätt, i det den åt de flesta
ätbara ämnen, i hvilka den kan blifva inblandad,
meddelar en egen färg och smak. Så t. ex. blir
köttsoppa bronsgröp; mjölk får deraf en färg, som
nära nog liknar opal, d. v. s. sedd i olika rigt-
ningar skiftar den i flere färger; rödt vin blifver
violett; bröd mörkblått, o. s. v. Grimaud har an-
ställt försök med mera än 20 serskilda ätbara äm-
nen, hvilka alla antagit olika färgskiftningar. —
Duflos har observerat, att det bekanta motgiftet
emot arsenikförgiftningen: jernoxihydratet (jern,
syre och vatten) visserligen är mycket användbart,
då man har med oblandad arseniksyra eller arse-
niksyrlighet att göra; men är af föga nytta, då
syran är förenad med en bas, t. ex. med enkell.
eller tvåfaldigt arseniksyradt kali, hvilket sednare,
alldenstund det brukas mycket i kattunstryckerier,
är lätt att åtkomma. Då nu läkaren? icke alltid
kan veta om arseniksyran eller arseniksyrligheten
är förenad med någon bas, t. ex. med kali,så må-
ste man hafva ett motgift, som kan verka i hvilket
fall som helst. Detta tror sig Duflos hafva funnit
i ätteksyrad jernoxid, hvilken man erhåller, om
man till en del ännu fuktigt jernoxidhydrat blan-
dar 3 delar ättiksyra af 1,60 och utspäder det hela
med vatten. Denna blandning ingår med den ba-
siska arseniksyra eller arseniksyrligheten nya svår-
lösta föreningar, som genom vanliga afförande me-
del lätt kunna bortskaffas ur kroppen.
— Tidningar från New-Orleans meddela o-
hyggliga detaljer öfver den sorgliga belägenhet,
hvari emigrerade tyskar, flere tusende till antalet,
befinna sig, uppkastade på Mississipis stränder i
följd af de mångfaldiga skeppsbrotten, hoppackade
på dessa ställen, döende af köld och hunger, eme-
dan skeppsarten blifvit afbruten af isen, så attde
hvarken kunna komma uppför eller utför floden.
På en ö ofvanom Memfis finnas omkring 100 af
dessa olyckliga, och uti Cairo räknar man mer än
2000. Till råga på olyckan, har ett slags typhus
och rödsot utbrutit bland dem.
— En coup de teatre. : På hofteatern i D.
uppfördes en gång Bellinis opera Romeo och Ju-
lia. De begge sångerskorna som hade titelrollen,
— ty äfven Romeos parti spelades af ett fruntim-
mer — voro oöförsonliga fiender och sökte alla möj-
liga tillfällen att skada hvarandra. I sista akten
af denna opera, då den skendöda Julia ligger i ki-
stan och Romeo, utom sig af smärta nedkastar sig
öfver den älskades lik, tog den sångerska, som ut-
förde Romeos parti, obemärkt fram en stoppnål
och stack dermed, under den mest rörande klagan,
sin förhatade rival så länge, att denna till slut
plötsligen reste sig i kistan och gaf Romeo en dug-
tig örfil. I ögonblicket derpå låg hon åter som
död. Man kan lätt föreställa sig publikens öfver-
raskning och det buller och den uppståndelse som
följde.
— Sagorna om dessa rika farbröder, som
sluta sitt lif i Amerika eller Calcutta och lemna
sina millioner i arf åt okända slägtingar här och
hvar i Europa, hafva redan hunnit blifva utnötta
ämnen - på teatern, så att man till och med sett
den siste onkeln från Amerika passera bbrädernav.
Men uti verkligheten äro likväl, Gudi lof; desse
nyttiga varelsers tid icke förbi, hvilket man kan
finna deraf, att-en tunnbindaregesäll uti Traiskir-
chen, ej långt från Wien, enligt hvad med be-
stämd visshet omförmäles i de sednastetidningarna,
nyligen erhållit ett arf från Amerika på 4,700,000
dollars.. Den öfverlycklige har gift sig med dottfen
till en bryggare, uti hvars bryggeri han ofta förr
bandade faten.
— VÄDERLEKEN I BELGIEN Var i slutet af Ja-
nuari så mild, att ,Commerce Belgev berättar huru
man ifrån trädgårdarne sålde på kalljord växande
blommor, hvilka vanligen först erhållas i April oct
Msj, samt att körsbärstråden blommade. Man val
ängslig häröfver, emedan erfarenheten skall hafv
visat, att fruktträd mycket lida, om froster in
iräffa, sedan knoppning och blomning hunnit så långt