ust alt SDParupen Uuv anjfyv IDE (T. f. F. L. 0. S.) mt — I Götheborgs H. o. S. T. förekommer fölande, till läkare och icke läkare adresserade uppsats: För att i någon mån förekomma de beklagligtvis ofta nog inträffande arsenikförgiftningar genom arsenikens förvexling med eller inblandning ; andra ämnen, föreslår Hr Grimaud, en kemist i Poitiers, följande: Man bör uppblanda den arsenik, som är bestämd till försäljning, med en viss portion svafvelsyradt jern, eller saltsyrad soda, till urgefär en procent af ettdera ämnet är för ändamålet tillräckligt. Den på detta sätt behandlade arseniken igenkännes lätt, i det den åt de flesta ätbara ämnen, i hvilka den kan blifva inblandad, meddelar en egen färg och smak. Så t. ex. blir köttsoppa bronsgröp; mjölk får deraf en färg, som nära nog liknar opal, d. v. s. sedd i olika rigtningar skiftar den i flere färger; rödt vin blifver violett; bröd mörkblått, o. s. v. Grimaud har anställt försök med mera än 20 serskilda ätbara ämnen, hvilka alla antagit olika färgskiftningar. — Duflos har observerat, att det bekanta motgiftet emot arsenikförgiftningen: jernoxihydratet (jern, syre och vatten) visserligen är mycket användbart, då man har med oblandad arseniksyra eller arseniksyrlighet att göra; men är af föga nytta, då syran är förenad med en bas, t. ex. med enkell. eller tvåfaldigt arseniksyradt kali, hvilket sednare, alldenstund det brukas mycket i kattunstryckerier, är lätt att åtkomma. Då nu läkaren? icke alltid kan veta om arseniksyran eller arseniksyrligheten är förenad med någon bas, t. ex. med kali,så måste man hafva ett motgift, som kan verka i hvilket fall som helst. Detta tror sig Duflos hafva funnit i ätteksyrad jernoxid, hvilken man erhåller, om man till en del ännu fuktigt jernoxidhydrat blandar 3 delar ättiksyra af 1,60 och utspäder det hela med vatten. Denna blandning ingår med den basiska arseniksyra eller arseniksyrligheten nya svårlösta föreningar, som genom vanliga afförande medel lätt kunna bortskaffas ur kroppen. — Tidningar från New-Orleans meddela ohyggliga detaljer öfver den sorgliga belägenhet, hvari emigrerade tyskar, flere tusende till antalet, befinna sig, uppkastade på Mississipis stränder i följd af de mångfaldiga skeppsbrotten, hoppackade på dessa ställen, döende af köld och hunger, emedan skeppsarten blifvit afbruten af isen, så attde hvarken kunna komma uppför eller utför floden. På en ö ofvanom Memfis finnas omkring 100 af dessa olyckliga, och uti Cairo räknar man mer än 2000. Till råga på olyckan, har ett slags typhus och rödsot utbrutit bland dem. — En coup de teatre. : På hofteatern i D. uppfördes en gång Bellinis opera Romeo och Julia. De begge sångerskorna som hade titelrollen, — ty äfven Romeos parti spelades af ett fruntimmer — voro oöförsonliga fiender och sökte alla möjliga tillfällen att skada hvarandra. I sista akten af denna opera, då den skendöda Julia ligger i kistan och Romeo, utom sig af smärta nedkastar sig öfver den älskades lik, tog den sångerska, som utförde Romeos parti, obemärkt fram en stoppnål och stack dermed, under den mest rörande klagan, sin förhatade rival så länge, att denna till slut plötsligen reste sig i kistan och gaf Romeo en dugtig örfil. I ögonblicket derpå låg hon åter som död. Man kan lätt föreställa sig publikens öfverraskning och det buller och den uppståndelse som följde. — Sagorna om dessa rika farbröder, som sluta sitt lif i Amerika eller Calcutta och lemna sina millioner i arf åt okända slägtingar här och hvar i Europa, hafva redan hunnit blifva utnötta ämnen på teatern, så att man till och med sett den siste onkeln från Amerika passera bbrädernav. Men uti verkligheten äro likväl, Gudi lof; desse nyttiga varelsers tid icke förbi, hvilket man kan finna deraf, att-en tunnbindaregesäll uti Traiskirchen, ej långt från Wien, enligt hvad med bestämd visshet omförmäles i de sednastetidningarna, nyligen erhållit ett arf från Amerika på 4,700,000 dollars.. Den öfverlycklige har gift sig med dottfen till en bryggare, uti hvars bryggeri han ofta förr bandade faten. — VÄDERLEKEN I BELGIEN Var i slutet af Januari så mild, att ,Commerce Belgev berättar huru man ifrån trädgårdarne sålde på kalljord växande blommor, hvilka vanligen först erhållas i April oct Msj, samt att körsbärstråden blommade. Man val ängslig häröfver, emedan erfarenheten skall hafv visat, att fruktträd mycket lida, om froster in iräffa, sedan knoppning och blomning hunnit så långt