Panopeos källa. De voro lika många konsten helgedomar och — Athens museer. Greklands palästrä öfvergingo till Romarne dessas therme, eller allmänna bader. De gamle älskade kroppens snygghet, smidig bet och styrka. Alla deltogo i de allmännn: kroppsöfningarne. Man ansåg att tafatthet vore skamlig, och att, äfven för en lärd, det ej kun de vara illa, att någorlunda veta hvartill her fått sin kropp, eller att rätt känna dess bruk och värde. Man trodde äfven, att ingen kunskap vore rätt lefvande eller gagnelig, som ic ke innebar någon nytta för det praktiska lifvet eller hade gemenskap med våra lefnadsbehof och man trodde, att de lärde behöfde för at! stiga, ej på dimmor, blanda sig med folket, och känna det; men att folket åter kunde, utaf de lärdas af visdom klara tal och upplysta råd. lära att rätt känna sitt andliga behof, samt at! rätt högt älska och ära de oskattbara män, som förde :dem till högre ljus. Derföre gingo kroppsoch själsöfningar tillsammans, och folket, från den högste till den lägste, var tillsammans. De romerska thermä voro sålunda, likasom de grekiska gymnasia och palästrä, icke allena bad; men samhällets kostbara byggnader för uppfostran, för umgänge, för kroppsrörelser, för själsodling, för allmän och allas nytta och njutning. Författarne uppgifva att Rom -egde, på en gång, icke mindre än 856 sådana allmänna rthermä. Sjelfva badet war för Romaren ett dagligt behof, för patriciern som för plebejen. Många Ibadade 2 gånger om dagen vintertiden, och 5 till 6 gånger på sommardagen. Först betalades en-mycket ringa penning3), för tillträde till baden; men snart -erhöllos de alldeles fritt. ! Gymnastiska öfningar, -kämpalekar, simning, ridkonst, dramatiska föreställningar, musik, fö-, reläsningar af de lärda, -och strider mellan dem, gåfvos der, bland architekturens, skulpturens, målningskonstens ech bibliothekenas rikedomar. I I rummen vore också taken försedda medi praktfulla målningar, och gelfven voro belagde med mosaik, som i sköna färger afbildade berömda:kämpar, och de krönte mästarne vid spelen, eller bevarade i skrift prisvinnarnes namn. Benämningen museum, som vi gifva åt våra konstsamlingar, härleder sig från ett af Ptolemäos I uti Alexamdreia i Egypten anlagdt gymnasior , som kallades museton, derföre att der lärdes under alla Musernas skydd. Bygg-l naden hade portiker till 600 fots längd, och mottog komstens yppersta verk, i denna stolta stad af grekiskt ursprung, hvilken räknade, il sin verldskunnigt blomstrande tid, minst 700,000 innevånare: Det var detta gymnasion, som staden hade att tacka för sin plats under så många århundraden, i spetsen för den gamla werldens och medeltidens bildning; och för det den åt verlden frambragte så många store män i vetenskap och vitterhet. Men uti ruinerna af de romerska gymnasierna, eller tbermerna, äro funne — bland endast det som qvarlemnats vid ödeläggelsen — en högst betydlig del af de allra skönaste skatter, vi ega af grekisk mejsel, att uti nutidens museer förvara, såsom konstens heligaste helgedom. Så upptogs i 16:de århundradet, ur gruset af Caracallas tbermer, den ryktbara torso, som förvaras i Valicanen, samt den farnesiska Herkules, den farnesiska Tjuren, den farnesiska Flora, och Venus Kallipygos, och Amor, med flere andra bildstoder af marmor, hvilka nu stå främst bland samlingarne i kongliga museet i Neapel. Afven den underbara gruppen af Laokoon, enligt Plinius ett gemensamt verk af Agesandros och Polydoros och Athenodoros, nu i Vaticanen befintlig, upptäcktes år 4306 uti hermer, nemligen uti de af Titus. I Caracallas thermer kunde 2300 personer bada på en gång. En klocka tillkännagaf åt len vid bollspelet församlade folkmängden, att vaden voro färdiga. Badkaren voro af granit, koppar, basalt. Byggnadens yttersta gräns utgjorde en quadrat med 1030 fots sida. En af lessa, der hufvudingångar voro, upptogs af jandelsbodar. Hufvudbyggnaden inom var i lan en rektangel, 690 fot på längsta hållet. ) Det synes som om vår nyaste tid ville, efter att hafva byggt sig trött på omätliga fängelser, vakna för tillämpningen. Le Charivari för den 47 sistl. Oktober omnämner det fråga då var i Paris, att uti hvart och ett af stadens 42 arrondissementer inrätta. på allmän bekostnad, varma bad för de fattiga. Likaså har i London nyligen trädt i verksamhet en Åssociation för befrämjande afi snygghet bland de fattigar. För de sista 29 veckornas söcknedagar (när underrättelsen gafs) hade bad och tvätt, utan betalning, begagnats af 24,027 personer, eller 482 om dagen. Herr Forsell, i sitt nyss utgifna förträMliga minnesblad öfver Sverige, 4845, visar att i Stockholm, det året, var de föddas antal 2,669; men de dödas 3,661. Huru många af dessa dogo frätte af smuts?! Det fordna Athen hade en art herbergen, Leschäv, hvarest fattiga kunde, vid kall väderlek, värma sig och tillbringa natten. Proklos uppgifver dessa byggnaders antal till. 360. Athen mälnada mndar sin mast hHlamotranda 42 TÅ mnn