Panopeos källa. De voro lika många konsten
helgedomar och — Athens museer.
Greklands palästrä öfvergingo till Romarne
dessas therme, eller allmänna bader.
De gamle älskade kroppens snygghet, smidig
bet och styrka. Alla deltogo i de allmännn:
kroppsöfningarne. Man ansåg att tafatthet vore
skamlig, och att, äfven för en lärd, det ej kun
de vara illa, att någorlunda veta hvartill her
fått sin kropp, eller att rätt känna dess bruk
och värde. Man trodde äfven, att ingen kun-
skap vore rätt lefvande eller gagnelig, som ic
ke innebar någon nytta för det praktiska lifvet
eller hade gemenskap med våra lefnadsbehof
och man trodde, att de lärde behöfde för at!
stiga, ej på dimmor, blanda sig med folket, och
känna det; men att folket åter kunde, utaf de
lärdas af visdom klara tal och upplysta råd.
lära att rätt känna sitt andliga behof, samt at!
rätt högt älska och ära de oskattbara män, som
förde :dem till högre ljus.
Derföre gingo kropps- och själsöfningar till-
sammans, och folket, från den högste till den
lägste, var tillsammans.
De romerska thermä voro sålunda, likasom
de grekiska gymnasia och palästrä, icke allena
bad; men samhällets kostbara byggnader för
uppfostran, för umgänge, för kroppsrörelser,
för själsodling, för allmän och allas nytta och
njutning.
Författarne uppgifva att Rom -egde, på en
gång, icke mindre än 856 sådana allmänna
rthermä.
Sjelfva badet war för Romaren ett dagligt
behof, för patriciern som för plebejen. Många
Ibadade 2 gånger om dagen vintertiden, och 5
till 6 gånger på sommardagen. Först betalades
en-mycket ringa penning3), för tillträde till ba-
den; men snart -erhöllos de alldeles fritt. !
Gymnastiska öfningar, -kämpalekar, simning,
ridkonst, dramatiska föreställningar, musik, fö-,
reläsningar af de lärda, -och strider mellan dem,
gåfvos der, bland architekturens, skulpturens,
målningskonstens ech bibliothekenas rikedomar.
I I rummen vore också taken försedda medi
praktfulla målningar, och gelfven voro belagde
med mosaik, som i sköna färger afbildade be-
römda:kämpar, och de krönte mästarne vid spe-
len, eller bevarade i skrift prisvinnarnes namn.
Benämningen museum, som vi gifva åt våra
konstsamlingar, härleder sig från ett af Ptole-
mäos I uti Alexamdreia i Egypten anlagdt
gymnasior , som kallades museton, derföre att
der lärdes under alla Musernas skydd. Bygg-l
naden hade portiker till 600 fots längd, och
mottog komstens yppersta verk, i denna stolta
stad af grekiskt ursprung, hvilken räknade, il
sin verldskunnigt blomstrande tid, minst 700,000
innevånare:
Det var detta gymnasion, som staden hade
att tacka för sin plats under så många århun-
draden, i spetsen för den gamla werldens och
medeltidens bildning; och för det den åt verl-
den frambragte så många store män i vetenskap
och vitterhet.
Men uti ruinerna af de romerska gymnasier-
na, eller tbermerna, äro funne — bland endast
det som qvarlemnats vid ödeläggelsen — en
högst betydlig del af de allra skönaste skatter,
vi ega af grekisk mejsel, att uti nutidens mu-
seer förvara, såsom konstens heligaste hel-
gedom.
Så upptogs i 16:de århundradet, ur gruset af
Caracallas tbermer, den ryktbara torso, som
förvaras i Valicanen, samt den farnesiska Her-
kules, den farnesiska Tjuren, den farnesiska
Flora, och Venus Kallipygos, och Amor, med
flere andra bildstoder af marmor, hvilka nu stå
främst bland samlingarne i kongliga museet i
Neapel.
Afven den underbara gruppen af Laokoon,
enligt Plinius ett gemensamt verk af Agesan-
dros och Polydoros och Athenodoros, nu i
Vaticanen befintlig, upptäcktes år 4306 uti
hermer, nemligen uti de af Titus.
I Caracallas thermer kunde 2300 personer
bada på en gång. En klocka tillkännagaf åt
len vid bollspelet församlade folkmängden, att
vaden voro färdiga. Badkaren voro af granit,
koppar, basalt. Byggnadens yttersta gräns ut-
gjorde en quadrat med 1030 fots sida. En af
lessa, der hufvudingångar voro, upptogs af
jandelsbodar. Hufvudbyggnaden inom var i
lan en rektangel, 690 fot på längsta hållet.
) Det synes som om vår nyaste tid ville, efter att
hafva byggt sig trött på omätliga fängelser, vak-
na för tillämpningen.
Le Charivari för den 47 sistl. Oktober om-
nämner det fråga då var i Paris, att uti hvart
och ett af stadens 42 arrondissementer inrätta.
på allmän bekostnad, varma bad för de fattiga.
Likaså har i London nyligen trädt i verk-
samhet en Åssociation för befrämjande afi
snygghet bland de fattigar. För de sista 29
veckornas söcknedagar (när underrättelsen gafs)
hade bad och tvätt, utan betalning, begagnats
af 24,027 personer, eller 482 om dagen.
Herr Forsell, i sitt nyss utgifna förträMliga
minnesblad öfver Sverige, 4845, visar att i
Stockholm, det året, var de föddas antal 2,669;
men de dödas 3,661.
Huru många af dessa dogo frätte af smuts?!
Det fordna Athen hade en art herbergen, Le-
schäv, hvarest fattiga kunde, vid kall väderlek,
värma sig och tillbringa natten. Proklos upp-
gifver dessa byggnaders antal till. 360. Athen
mälnada mndar sin mast hHlamotranda 42 TÅ mnn