a OO OVE I också i dag, när bildningens sak skall främjas När i Grekland folkmassans råa njutninga mildrades och förbyttes till kärleksfulla hängif velser åt det rena, ädla, det anderika, oförgäng liga och höga i konstens skapelser: när Raps oderne genomvandrade stad och land, och sjöngo, så väl på torget som i palatsernas salar om grekiska bragder: när de lärde voro ej dam: miga bokhyllor, utan vise män som funno sir ära, icke i att vara :obegripliga för det störst: möjliga antal, men i ätt med sitt ljus kunn: bortvisa mörkret hös de okunnige, dem de, obesvärade af litterär högfärd, sökte under portikerne och i ikademiens, öppna trädgårdar samt från theatern — då skapades Grekland: storhet. Konsten, eller det sköna, närvarande i sina verk inför tiggaren; såsom mför den högsta medborgaren, var hvad Aicard kallar den lefvande värmen af det goda, och utgjorde ett mildt föreningsband emellan alla. Den stod, såsom ett heligt väsende, högre än alla enskiltain!ressen, och firade der, inför folket, dygden och sanningen. Arcbitekturen, skulptaren och målningskonsten bebyggde och befolkade :ölympen, redan inför lekamliga ögon. De qvarhölo der i ungdomens åsyn, i sköna bilder, det ädla som förfädren gjort, och denna ungdom erinraäes, kände och såg huru store män :och bjeltar wvakade hos och öfver dem. Det var en adel från hvilken samhället gemensamt räknade anor, liksom en enda familj. Greklands vise ordnade så, att konstens skapelser stodo i folkskarans väg, eller till dess möte. Så voro templena de första museer, och :slöto inom sig, bredvid altaren, bilderne af nätionens ärofulla minnen. De voro stoder äfven till häst. Pausanias och Virgilius berätta, att Pbildernas plats var midt i templen, på fotställningar högre än altaret. Der omgåfvos med skrank. Sedermera, vid :sambhällslifvets högre utveckling, och då största felkmassan fanns på forgen 4 rådslag, och i portikerna till handel eller lustvandring; flyttades ock museerne dit, eller uppställdes här konstverken, folket under ögonen. Aldrig befunno sig dessa bilder på en punkt utom folkströmmen; men då denna af naturliga skäl var starkast midt i staden, voro ock bilderna der. ; Först när staden fick så stor vidd, att af-) stånden till kärnan, från punkter på omkretsen, blefvo mycket stora, eller då förstäder tillkommo, och folkrörelsen nu afdelades i serskilta kretsar; spriddes konstens verk och undervisningsanstalterne: d. v..s. att sådane uppstodo : då också vid omkretsen, liksom vore der serskilta städer; och vägen till konstnjutning och undervisning förkortades så. Agora var församlingsorten, eller forum, il Athen. Den omgaf Areiopagos 1), hvilken ligger på endast 450 alnars afstånd från stadens: borg Akropolis: detta namnkunniga, af.en egyptisk köloni först beredda fäste, som invigdt åt Gudarne allena, pryddes under Perikles med de praktfulla Propyläerna till ingång, och der-! inom, med det åt Athena (Minerva) helgadet templet Parthenon, den skönaste byggnad i!!l Grekland. Agoras yttersta gräns sträckte sig omkring 800 alnar från Akropolis, eller till ungefär samma afstånd, som från Stockholms slott till ett stycke upp på Brunkebergs torg. Fältet varl( deladt. med torg, och stoä (pelargångar); och f böcker, smycken, vällukt, kryddor, kärl, färdiggjorda kläder: men ock för matvaror af allaf slag, ech vin och frukter. Dock hade man be-!7 stämt särskilda platser och timmar för hvarje slags handel; bildstoder och målningar syntese der öfverallt. Bildstoderne voro af trä, af bränd då lera, af skönaste marmor, af koppar samt, inom templen, stundom af silfver, eller af guldH och elfenben tillsammans. Bland de nämnde pelargångarne (portiker, utåt) b öppna), var stoa poikile den namnkunnigaste, för d sina konstverk. Utom bildstoder funnos der, efter den beskrifning Pausaniasgifver på rummet, de dyrbaraste målningar å väggarne, invid kvilka allmän vandring var. Han omtalar, . noga omständigheter, huru dessa målningar!h öreställde: en slagtning mellan Åthenienser ochP! Lakedämonier: de förres kamp emot Amazo-— werne: Grekerne som intogo Troja: slagen vid!?) Marathon m. m. Porträter voro: Miltiades, Äschylos, Kynägeiros utan händer, Epizelos, kallimachos, Datis, Artaphernes. Alven en und; som följt en-af krigarne i slaget vid Maathon, var porträterad, och målningen öfver letta fältslag. ett gemensamt verk af sådane nästare som Polygnotos, Mikon och Panänos, n broder till den store Pheidias. I samma portik voro uppsatte, och med inkrifter försedde, sköldar af koppar, tagne i krig. Det var i denna stoa, som Zenon läste sin losofi, och grundade den namnkunniga stoiska ekten, som fick sitt namn af detta rum. Allmänna byggnader, der studier och kroppsörelser tillika öfvades, hade Grekerne under amn af Gymnasion och Palästra. Dessa voro ckså försedde med portiker, der fitosoferne och hetorerne? undervisade från exedrä, och der äten voro på sidorna, för åhörare och till