och medborgerlig bildning, utgå isådane lifvets praktiska bestyr, som ej fordrade kögre kunskapsmått och själsedling. Han egde likväl möjligheten, att, om tid och båg medgåfve, vidare på egen hand rikta sina kunskaper och utveckla sina själsförmögenheter inom kretsen af de bildningsämnen, som folkskolan grundlaggt. Då statens pligt är att lika skydda allas rätt, cch rätt till upplysning, d. ä. sann själsodling och bildning, är af största wigt och dyrbarast, emedan den rör menniskans högsta intressen och innesluter i sig som en nödvändig följd öfrige rättigheter, så hade staten med beredandet af ofvannämnde bildningsmedel, hvilkas begagnande ålåge en hvar sem pligt, öppnat möjligheten för hvarje dess medlem att blifva en lycklig menniska och en god medborgare.: I afseende på de ämnen, som inom detta första bildningsstadietskuHe bibringas och inhämtas, borde naturligtvis fäderneslandets kännedom, dess naturförhållanden, politiska geografi och historia, dess ypperste män, öfversigt af dess litterära verksamhet, och sluteligen dess språk i sin närvarande form, hufvudsakligen afses. Grundläggningen till allmänt mensklig och fosterländsk bildning skulle så från början ingå i och genomtränga hvarandra. Modersmålet vore det enda språk som på detta stadium inbämtades, och dermed, såsom sig bör, grundlades all möjlig blifvande språkkunskap, På denna rot uppvuxen skulle den nationella uppfostran och bildningen få-.en rätt naturenlig utveckling ochstadga. Det följande bildningsstadiet sku:le sedan wvidare bygga på det förras grund, alltjemt i naturlig följd upptagande de främmande bildningsämnen, som för den högre bildningen och lefnadsbestämmelsen allt mer och mer måste tillkomma. Men di, som nämdt är, statens anspråk på sina medlemmars förmåga, kunskaper och bildning, med vetenskapernas och den allmänna bildningens tillväxt och utveckling, alltjetat ökas, så är deraf en naturlig följd, att de kunskapsämnen, som en hvar för sin blifvande särskilda bestämmelse behöfver, miste tidigare än förr i skelan grundläggas och inhämtas, om man i öfverensstämmelse med tidens stegrade fordringar will rätt värdigt och verksamt fylla sin plats. Den gamla skolan blef så i sin form föråldrad och otiliräeklig, och i bredd med dem uppväxte och uppväxa alltjemt nya läroanstalter, för att, en hvar på sitt sätt, gå tidens fordringar till mötes. Då bufvudföremålen för alla dessa nya skolor egenteligen äro af tvenne slag:: 4) bildandet af för vissa praktiska yrken och bestyi duglige medborgare, eller 2) bibringandet a! den högre och högsta allmänt menskliga och medborgerliga bildning, som på samhällets högre och vigtigaste platser erfordras och isynnerhet för läraren och de lärde äro nödvändiga; så kunna deras mångfaldiga benämningar sammanfattas under tvenne: Borgarskola och lärd skola. Huruvida dessa åter kunna och böra sammanslås till en med tvenne bildningslinier, utan alt någondera eller begge deraf bindras i sin fuila, fria utveckling, hör ej hit att undersöka. Hit hör blott påminnelsen att, hwu äferbångad lramågen bör jemte den allmän: menskliga i stigande mått såsom en hufvudsak afses genom hela skolan, från dess rot, grundskolan, folkskolan, till och med högskolan eller akademien. (Forts. följer.) 4) Den tid är troligtvis ej långt borta, då. den jemförande språkforskningen, den nyare eller nyaste tidens betydningsfulla verk, skall fordra sina egna målsmän vid akademierna. De ökade frukterna åf dess forskningar skola visst då meddelas till en viss grad redan i skolan, och så småningom från grunden omstöpa språkstudiet och utveckla derur hela dess inneboende bildningskraft. Åtsakkunnige, skårpsynte och djupsinnige män öfverlemnar jag. imedlertid bearbetandet och fulla utredandet af detta vigtiga och framtidsdigra. ämne. Medan jag talar om språkstudiet, kan jag ej neka mig nöjet att meddela några förträffliga och djupsinniga ord deröfyver af den för sin vidsträckta språkkunskap, sin ojemförliga språktalent och sin iderika, poetiska verksamhet, välkände tyske skalden Fr. Räckert. Sprachkunde, lieber Sohn! ist Grundlag allem Wissen, Derselben sei zuerst und sei zuletzt beflissen. Einleitung nicht allein und eine Vorbereitung Zur Wissenschaft ist sie und Mittel zur Bestreitung; Voiäöbung nicht der: Kraft, um sie geschiekt zu machen Zum Ringen mit dem Wort, zum Kampfe mit den Sachen: Sie ist die Sache selbst im weitsten Wissenskreise, Der Aufschluss uber Geist und MenscHkendenkungsweise. : In jeder räumlichen und zeitlichen Entferrung Den Monschen 7 verstehn. dient seiner Sprach