(Insändt.)
IT sammansättningen af den nyligen bildade na-
Ytionalrepresentations-kommitteen förekommer ett
förhållande, som väckt någon förundran hos mån-
ga, isynnerhet jurister, och torde förtjena äfven
den större allmänhetens uppmärksamhet. Den för-
sta personen på listan är ett justitieråd. Genast
wid detta möte har mången gjort en paus i läs-
ningen och frågat: Huru skall detta ske? Huru
skall här politiken förlikas med lagskipningen?
Frågan har sina svårigheter, ty från en leda-
-:motsplats i Högsta domstolen kan svårligen en tem-
porär tjenstledighet beviljas, då 47 af Regerings-
formen icke medgifver någon att sitta der på för:
ordnande. Icke heller kan en ledamots utnämning
till främmande bestyr förbinda de öfriga till att
öka sin årliga tjenstgöringstid. Sådant skulle, om
en kommitte-smitta komme att grassera, lätt kunna
leda derhän, att domstolen icke blefve domför, el-
ler att åtminstone en del af dess ledamöter ginge
miste om den i Grundlagen dem tillförsäkrade 1e:
dighet.
Sålunda måste ifrågavarande justitieråd fortfara
att skipa lag i högsta instansen — och derjemte
följa öfverläggningarne i ländets vigtigaste politi-
ska angelägenhet. På en så delad och ansträngd
verksamhet blir oundvikligen någon lidande, per
-eonen i främsta rummet, och troligen äfven en
dera befattningen. Högsta domstolen, der vigtig:
-mål ofta med pluralitet af en röst oåterkalleliger
afgöras och genom en för månaden tjenstgörings
skyldig led-mots frånvaro kunna få en helt annar
utgång, än eljest, taga i anspråk en samvetsgranr
ledamots hela uppmärksamhet, och representations
kommittåen likaså.
Det öfvergår äfven den bäste smeds höfva at
sköta två så stora jern i elden på en gång. Ocl
hvilketdera än må brännas, så är det alltid skad
på det goda svenska jernet.
Kerr omm. — ——