sedan begaf sg härifrån till Setif samma väg, äro vi i stort bekymmer, emedan ingen underrättelse ingått om densamma sedsn. Ett obestämdt rykte vill veta, att den helt och hållet omkommit i snön. NYA ZELAND. Om man får tro engelska uppzifter, angående Nyzeländarnes krig emot de engelska kolonisterna, så skall det å de förres sida föras med den största omensklighet. Som prof derpå berättas, att en i striden sårad engelsk skeppslöjtnant, biskopens i Exeter äldste son, hvilken fallit i vildarnes händer, först blifvit af dessa förfärligt stympad och s!utligen slagtad och uppäten, samt att största delen af de öfriga fångarne fingo dela samma olycksöde. Tal i engelska Underhuset d. 27 Jan. af Sir Robert Peel, i frågan om spanmäålslagarne och nedsättning eller försvinnande af en mängd tullafgifter. (Forts. fr. girdagsbl.) Vi öfvergå nu till den del af Sir Robert Peels framställning, som behandlar specialiteterna af förslaget, men meddele den endest i kort sammandrag, emedan läsaren af det föregående redan känner de allmänna skälen, som ligga till grund för hvad han föreslår. Af råimnen, yttrade Sir Robert, kände han knappt några andra än talg och trävaror, som äpnu draga tull vid importen. Talz är en för hela landet ganska vigtig artikel, emedan den begagnas vid fabrikalionen af ljus och tvål, samt vid låderberedning. Tullafgiften utgjorde för närvarande 3 sh. 2 d. per centner, men föreslås att bestämmas till 4 sh. 6 d. Sir Robert trodde, att denna nedsättning i tullafgiften på talg skulle uppmuntra importen af denna vara från Förenta Staterna, och bidraga att engelska handeln der i landet erhölle motsvarande fördelar. — Hvad trävaror anginge, hvilka utgöra en betydande produkti Storbritanniens egna kolonier, så borde tullnedsättningen för dem göras beroende af det sätt, hvarpå den nya tull-lgstiftningen emottogs i främmande länder. Ämnet vore ganska svårt att behandla; men det vore regeringens afsigt, att älven för denna vara nedsätta tullafgifterna, dock småninogom, och under loppet af flere år, till dess älven för den all importtull försvunne. Ministeren hade ännu ej hunnit inbemta alla de underrättelser, den behöfde, för att framlägga ett förslag i detta ämne, men dermed skwle ej länge dröja. — Hvad de brittiska fabrikaterne angick, så var det i synnerhet trenne grenar deraf, som refererad2 sig till den stora massans beklädnad, nemligen fabrikaterne af dinne, bomull och ull. Alla tre vo:o gynnade med skyddstullar, och då talaren nu gick att föreslå en nedsättning i tullafgifterna för dessa fabrikater, så skedde det i den fasta öfvertygelsen,! att den stora massan af fabrikanterne vore fullkomligt beredd, att, genom afståendet från skyddstullar för sina tillverkningar, lemna ett bevis på uppristigheten af deras öfvertygelse om nyttan af det friare bandelssystemet, hvilket de varit de förste att proklamera. Talaren föreslog derföre; att den skyddstull af 40 proeent, som käalike, tryckta katfuner och några andra bomullsvåror hittills åtnjutit, alldeles upphäfdes; att färdigzjorda skjortor och strumpor, hvilka nu skyddas med 20 procents tuil, hädanefter rhåtte få införas emot en tullafgift af 40 procent. Yllevaror, hvilka nu, till en viss grad apterade för omedelbart bruk, erlägga 20 pt i tull.y ebb ukhivaror, ämnade till de lägre folkklassernes bruk, skulle få importeras tullfritt, och tullen på finare linnevaror nedsättas till hälften af dess nuvarande belopp. För sidenvaror utgör den nuvarande skyddstullen 30 procent; men långt ifrån att skydda fabrikanterne, uppmuntrar den endast lurendrejeriet, och gör det till ett lönande yrke. Det är ingen hemligbet, att i Paris och på andra ställen på fasta landet finnes det minga hus, som, hvad stund mån behagar, åtaga sig att leverera utländska sidenvarori London emot hälften af den tullafgift, de nu lagligen äro underkastade. Talaren trodde, att man kunde moderera tullafgifterna på denna vara, utan att på något sätt skada den inhemska industrien. Man kallar väl tullen en tull af 30 procent, men den utgör i många falli verkligheten icke mera än 40 p:t. Utländsk krep erlägger visserligen i imporitull icke mindre än 40 å 50 p:t, modeartiklar af siden 30 å 34 p:t, sidenhattar till och med 143 procent, och turbaner åtminstone lika mycket. Men finnes det väll någon, som tror att u:ländska turbaner, sidenhattar och mössor verkligen betala 145 procerits a 11 PING as ÄR enl Aa Rn AnR PAA