europeiska badet i Pisa, för att begagna något af, de varma baden i Frankrike. Vernet des Bains är den badort, som valdes, och den egyptiske fursten omgås der med den öfriga badsocieteten som j en annan rmmunter sällskapsman, och deltager i alla slags nöjen och upptåg, äfven sådana som icke skulle tyckas stå så alldeles väl tillsammans med hans egenskep af muselman. Sålunda var han äfven med om firandet af de heliga tre konungarnes fest på Trettondagsafton. Dertill hör, enligt gammalt Druidiskt bruk i Frankrike (likasom i England), att man efter måltiden framsätter en tärta, hvilken på något ställe har en bondböna inbakad, och att den af gästerna, som vid kakans utdelning råkar få stycket med bönan, blir kung för aftonen och för det med tårtans servering inledda dryckesgillet. Ibrahim blef dryckeskung — någon fransk Bosco hade sannolikt vetat att så handhafva kakans orakel — men den mohamedanske prinsen tog saken ganska lugnt och tömde, enligt regeln, sitt glas i botten, på det att samtliga hans nya undersåtare måtte, som ceremonielet vidare bjuder, kunna ropa kungen dricker, och tömma sina egna. — TUNNEL ANLAGD AF ROMARNE. Följande faktum finner man i ett uti Journal de Dåebats reproduceradt bref från Marseille. Man har länge i Marseille talat om tillvaron af en passage under vattnet ifrån S:t Victoire till Fort Saint Nicolas, emellan hvilka platser går en arm af hafvet, plöjd af skepp. Man har haft mänga förslag att återställa denna tunnel, men hittills har ingen funnits nog djerf för att våga sätta något af dem i vVerket. Nu hafva herrar Joyland och Matyra icke allenast företagit saken, utan äfven genomdrifvit den. I början mötte många hinder af klosterruinerna vid nedgången, men redan andra dagen hade man uppnätt slutet af gången och uppkom vid Fort Saint Nicolas. Anläggningen, som förmodas vara af Romarne, är i så ypperligt skick, att endast en summa af 300,000 francs fordras för att sätta den i fullkomligt godt stånd. Tunneln anses vida vackrare än den i London, och är en fjerdedel längre. — ÖDLING AF TE I FRANKRIKE. Vid franska vetenskapsakademiens sammankomst d. 42 Januri föredrogs ett bref från m:r Lecoq, hvari han visar möjligheten att odla tebusken i Frankrike. Han ådagalägger att lika goda egenskaper kunna gifyvas åt det på fransk jord vuxna teet, som åt det kinesiska. Prof på hans redan frambragta produkter äro aflemnade till franska landtbruksakademierna. Erinrar man sig likheten emellan klimatet och jordmånen i vissa franska departementer och i de sydasiatiska bergstrakterna, der teet trifs bäst, så förekommer i denna uppgift ingenting osannolikt. — EN MARABUT OCH ETT LEJON. Ålgiers mohammedaner äro öfvertygade om att ledamöterna af en viss helig sekt ÅAisauas kunna tjusa alla slags vilddjur och ormar och hindra dem från att göra skada. Sjelfve mokaddamp eller chefen för sekten, marabuten Mahmud-el-Kossatim, var en dag i början af detta år i tillfälle att aflägga prof på denna makt. Han hade från Algier rest ut att besöka en annan marabuts, Sidi Muhammeds, graf, vid stranden af Ved-el-Aggar, på Staueli-slätten. Ridande på en åsna, och följd af en svart slafvinna på en annan åsna, befann han sig på återvägen till Algier, då han vid en krökning af en hålväg såg sig ansigte mot ansigte med ett lejon. Beklagligen visade sig vid detta tillfälle hela vanmakten af: hans tjusningsförmåga, jemte hans egen misstro dertill; han kastade sig af åsnan och sökte fly. Men lejonet föll öfver den gamle mannen, dödade honom och begynte -uppäta honom. Härigenom vann negressen tid att komma undan på sin åsna och berätta olyckshändelsen. Detta faktiska inkast emot en gammal fördom har väckt den yttersta bestörtning bland Algeriets mohana.medanska invånare. — GALANTERI AF EN TURK. Då ottomaniska porten skickat ett sändebud till kejsar Joseph af Österrike, var prinsessan af Wärtemberg närvarande vid en konferens och afhörde den med mycken uppmärksamhet. Sedan densamma var slutad och samtalet blef allmänt, framställde hon till turken denna fråga: Hvarför tillät Mahomet muselmännen att taga flere än en hustru? Turken, en verklig perla i denna råa tid, svarade: för att finna kos flere de egenskaper, som äro förenade i er person,. Joseph och prinsessan tackade leende för detta smickrande galanteri. — RHGETTE MERLI ifrån Åucca, en sex års blind flicka, gör i detta ögonblick stort uppseende i Rom. Hon spelar icke endast mästerligt piano efter gehör, utan hon kemponerar äfvern. Hon rönte -vid en musikalisk scire, hvilken hon gaf i Teatro Argentina, stort bifall och skall snart begifva sig till Paris. — SPELBATALJ. Efter flera dagliga smärre strider mellan pharao-spelbanken i Homburg och ombuden för det belgiska motbank-aktiesällskapet, hvarvid lyckan cfta afvexlade, vände gig lyckan slutligen mycket emot de sednare, så att de icke endast förlorade 250,000 fr. som de hade vunnit, utan dertill 2735,000 fr. eller hälften af heia säilskapets aktiekapital. Imedlertid lockade denna strid. en mängd åskådare ock en hop därar, som förled-. des att kasta sig in i spelet. Banken vann härigenom betydligt. En enda ryss skall hafva förlorat 200,000 fr., en engelsman 100,000, och en hop små kassor äro alldeles uttömda. . — ETT sätLsamt spensorp. En lördag, då allmogen hemfor från Eksjö, efter att på torget hafva sålt sina varor, syntes en rad af hästar och kärror i sakta mak och utan körsvenner tåga vägen framåt. Detta besynnerliga tåg väckte förundran hos referenten; men då eftersta kärran kom horom närmare, fick han upplysning om saken; samtlige körsvennerne, fyra till antalet, hade nemligen församlat sig kring sistnämnde åkdon, och med korten i hand, oaktadt en temligen sträng köld, rörde de sig i jemn gäng med ekipaget, och spelade en ordentlig fyramannatolfva, så ifrigt att da 3 oanast märkta aott hästen ront af stannade