europeiska badet i Pisa, för att begagna något af,
de varma baden i Frankrike. Vernet des Bains
är den badort, som valdes, och den egyptiske fur-
sten omgås der med den öfriga badsocieteten som j
en annan rmmunter sällskapsman, och deltager i alla
slags nöjen och upptåg, äfven sådana som icke
skulle tyckas stå så alldeles väl tillsammans med
hans egenskep af muselman. Sålunda var han äf-
ven med om firandet af de heliga tre konungarnes
fest på Trettondagsafton. Dertill hör, enligt gam-
malt Druidiskt bruk i Frankrike (likasom i Eng-
land), att man efter måltiden framsätter en tärta,
hvilken på något ställe har en bondböna inbakad,
och att den af gästerna, som vid kakans utdelning
råkar få stycket med bönan, blir kung för aftonen
och för det med tårtans servering inledda dryckes-
gillet. Ibrahim blef dryckeskung — någon fransk
Bosco hade sannolikt vetat att så handhafva kakans
orakel — men den mohamedanske prinsen tog sa-
ken ganska lugnt och tömde, enligt regeln, sitt glas
i botten, på det att samtliga hans nya underså-
tare måtte, som ceremonielet vidare bjuder, kunna
ropa kungen dricker, och tömma sina egna.
— TUNNEL ANLAGD AF ROMARNE. Följande
faktum finner man i ett uti Journal de Dåebats
reproduceradt bref från Marseille. Man har länge
i Marseille talat om tillvaron af en passage under
vattnet ifrån S:t Victoire till Fort Saint Nicolas,
emellan hvilka platser går en arm af hafvet, plöjd
af skepp. Man har haft mänga förslag att åter-
ställa denna tunnel, men hittills har ingen funnits
nog djerf för att våga sätta något af dem i vVer-
ket. Nu hafva herrar Joyland och Matyra icke
allenast företagit saken, utan äfven genomdrifvit
den. I början mötte många hinder af kloster-
ruinerna vid nedgången, men redan andra dagen
hade man uppnätt slutet af gången och uppkom
vid Fort Saint Nicolas. Anläggningen, som för-
modas vara af Romarne, är i så ypperligt skick,
att endast en summa af 300,000 francs fordras
för att sätta den i fullkomligt godt stånd. Tun-
neln anses vida vackrare än den i London, och är
en fjerdedel längre.
— ÖDLING AF TE I FRANKRIKE. Vid franska
vetenskapsakademiens sammankomst d. 42 Januri
föredrogs ett bref från m:r Lecoq, hvari han visar
möjligheten att odla tebusken i Frankrike. Han
ådagalägger att lika goda egenskaper kunna gifyvas
åt det på fransk jord vuxna teet, som åt det ki-
nesiska. Prof på hans redan frambragta produkter
äro aflemnade till franska landtbruksakademierna.
Erinrar man sig likheten emellan klimatet och
jordmånen i vissa franska departementer och i de
sydasiatiska bergstrakterna, der teet trifs bäst, så
förekommer i denna uppgift ingenting osannolikt.
— EN MARABUT OCH ETT LEJON. Ålgiers mo-
hammedaner äro öfvertygade om att ledamöterna
af en viss helig sekt ÅAisauas kunna tjusa alla
slags vilddjur och ormar och hindra dem från att
göra skada. Sjelfve mokaddamp eller chefen för
sekten, marabuten Mahmud-el-Kossatim, var en
dag i början af detta år i tillfälle att aflägga prof
på denna makt. Han hade från Algier rest ut att
besöka en annan marabuts, Sidi Muhammeds, graf,
vid stranden af Ved-el-Aggar, på Staueli-slätten.
Ridande på en åsna, och följd af en svart slafvin-
na på en annan åsna, befann han sig på återvägen
till Algier, då han vid en krökning af en hålväg
såg sig ansigte mot ansigte med ett lejon. Be-
klagligen visade sig vid detta tillfälle hela van-
makten af: hans tjusningsförmåga, jemte hans egen
misstro dertill; han kastade sig af åsnan och sökte
fly. Men lejonet föll öfver den gamle mannen,
dödade honom och begynte -uppäta honom. Häri-
genom vann negressen tid att komma undan på
sin åsna och berätta olyckshändelsen. Detta fak-
tiska inkast emot en gammal fördom har väckt
den yttersta bestörtning bland Algeriets mohana-
.medanska invånare. -
— GALANTERI AF EN TURK. Då ottomaniska
porten skickat ett sändebud till kejsar Joseph af
Österrike, var prinsessan af Wärtemberg närva-
rande vid en konferens och afhörde den med myc-
ken uppmärksamhet. Sedan densamma var slutad
och samtalet blef allmänt, framställde hon till tur-
ken denna fråga: Hvarför tillät Mahomet musel-
männen att taga flere än en hustru? Turken, en
verklig perla i denna råa tid, svarade: för att
finna kos flere de egenskaper, som äro förenade i
er person,. Joseph och prinsessan tackade leende
för detta smickrande galanteri.
— RHGETTE MERLI ifrån Åucca, en sex års
blind flicka, gör i detta ögonblick stort uppseende
i Rom. Hon spelar icke endast mästerligt piano
efter gehör, utan hon kemponerar äfvern. Hon
rönte -vid en musikalisk scire, hvilken hon gaf i
Teatro Argentina, stort bifall och skall snart be-
gifva sig till Paris.
— SPELBATALJ. Efter flera dagliga smärre
strider mellan pharao-spelbanken i Homburg och
ombuden för det belgiska motbank-aktiesällskapet,
hvarvid lyckan cfta afvexlade, vände gig lyckan
slutligen mycket emot de sednare, så att de icke
endast förlorade 250,000 fr. som de hade vunnit,
utan dertill 2735,000 fr. eller hälften af heia säil-
skapets aktiekapital. Imedlertid lockade denna strid.
en mängd åskådare ock en hop därar, som förled-.
des att kasta sig in i spelet. Banken vann häri-
genom betydligt. En enda ryss skall hafva förlo-
rat 200,000 fr., en engelsman 100,000, och en hop
små kassor äro alldeles uttömda. .
— ETT sätLsamt spensorp. En lördag, då
allmogen hemfor från Eksjö, efter att på torget
hafva sålt sina varor, syntes en rad af hästar och
kärror i sakta mak och utan körsvenner tåga vä-
gen framåt. Detta besynnerliga tåg väckte förun-
dran hos referenten; men då eftersta kärran kom
horom närmare, fick han upplysning om saken;
samtlige körsvennerne, fyra till antalet, hade nem-
ligen församlat sig kring sistnämnde åkdon, och
med korten i hand, oaktadt en temligen sträng
köld, rörde de sig i jemn gäng med ekipaget, och
spelade en ordentlig fyramannatolfva, så ifrigt att
da 3 oanast märkta aott hästen ront af stannade