Article Image
FÖREDRAG I VETENSKAPSAKADEMIEN ONSDAGEN DEN 40 DECEMBER. 1845. Herr professor Retzius föreviste då och be skref på vetenskapligt sätt två kranier, det en efier en femtioårig Abyssinisk qvinna, hvilke blifvit skänkt af herr doktor Sätherberg, son erhållit det af doktor Behm i Marseille, de! andra efter en Basutokaffer, hvilket blifvit hem. fördt från Afrika af berr ingeniören J. Wahl berg. Detta hufvud hade i lifstiden suttit på en prins, hvilken en vacker dag fanns mördad på sin äldre broders, konungens anstiftan, i närheten af herr Wahlbergs läger vid Elefantfloden (Lepenula). Herr Wahlberg uppgifver om bemälde käfferstam eller Basutos, att de bebo det inre af höglandet på vestra sidan om Drakensberget (Quaslamba), nemligen Garieps och Limpopos öfre flodgebieter. De utgöras af en myckenhet små, svaga horder eller stater med olika namn. De sydligaste stammarne äro kände under namn af Betjuaner och särdeles väl beskrifne af Lichtenstein. Om de nordligare stammarne deremot saknas tillförlitliga uppgifter. Holländska kolonisterne kalla dem Makkatees, troligen samma namn som Mantalees. Sjelfve benämna de sig endast efter de olika horderne. Basuto eller Abasuto kallas de af kust-kaffrerne. Det betyder på Amazulu-språket stormagad, äfvensom meggördel, ty Basuterne bära gördel till skillnad från kust-kaffrerne, och äro kände för synnerlig glupskhet, Till kroppsväxt, anletsdrag och hudfärg äro de lika kust-kaffrerne. Då de imedlertid till stor del bebo trakter, der de äro utsatte för köld, missväxt och brist af alla slag, så sakna de i allmänhet de drag af välmåga, kraft och mod, som utmärka deras bättre lottade stamförvandter. Härtill kommer tillika, att deras hud ofta är betäckt af stora ärr efter allt för djerft närmande till eldbrasorna. De vanställa sina ansigten medelst en grof tatuering öfver näsroten och i pannan, äfvensom kring kinlerna, der de bilda en stor utstående hudknöl öfver hvardera okbenet. Hårklädseln! är olika med ust-kaffrernes ; den är äfven bland Basutos olika 108 olika horder. En del bära håret qvarterslångt, vakstruket, insmordt med fett och fulthängdt med orydnader. De fleste afraka största delen af hået, och qvarlemna endast ett större fält på hjessplanet beväxt med kortare hår. Olika horder gifva letta fält olika form, några hafva det ovalt, andra yrkantigt i olika nuancer, andra åter tillskapa i yrkanternas hörn vissa figurer.o.:s. v. De, som tunna, ingnida håret starkt med fett, någon gång fyen med honung. Med dessa ämnen insmörjes fven hela hudytan, och deri inblandas pulver af n svart finfjellig jernmalm, som tindrar likt glimner. Bland några stammar strös i hårsmörjän; ärdeles af qvinnorne, en gut ockra, hvaraf allt året till den grad omgilves, att det bildar eu fast lump. Fett hull och väl insmord-hud är ett säert tecken till hög rang, makt och rikedom: )vinnorna gå barhufvade, männen, bära i regayäjer låga, sockertoppsformiga håttar af-med håret

6 februari 1846, sida 3

Thumbnail