OCKSÅ ETT THORSDAGSBREF. Gamle Bekanter! Jag lofvade Dig i dag åtta dagar sedan, att ännu en gång göra mig skriftligen. påmint, och har fått en anledaing härtill, förr än den eljest måhända infunnit sig, uti en skrifvelse från: Dig i tidningen Dagen för :i måndags. Detta bref har en intressant likhet med: vispad. grädda, hvilken i förstone företer ett frodigt och vackert skum, som : dock. lägger: sig. omdet lemnas i fred några dagar, hvarföre jag äfven. vill minnas att man i dagligt tal kallar en sådan anrältning snömos. På samma sätt förekom nemligen äfven Ditt bref, vid första anblicken, riktigt frodigt på sina fem spälter, och tycktes handla de rebus variis et nonnullis aliis; men, märkvärdigt, vid förnyad återläsning, efter några dagar, finnes det innehåila alldeles ingenting — kan Du väl förklara mig genom hvilken naturens lek sådant inträffat? Ea annau egenhet med detta bref ör ock, att ehuru det tydligen synes adresseradt till undertecknad, är öfverskriften likväl till Din ämabla Tante Ebbar,