sitt handtverk och nyttigt använda sina Iriska ar-!m mar, i stället för att sträcka ut dem till tiggeri.ni Men det tycktes icke ligga i dessa kringstrykandepo menniskors plan att förtjena sitt bröd i sitt anle-kä tes svett. be Mot julen 1844 anlände äfven till Rhodos tvål2 preussiska öfverskäraregesäller. De gingo i trasorlsk omkring från port till port, och fastän ingen be-lst: grep deras språk, gissade man ändå deras mening.ha Snart upptäckte de dock en familj, som förstodity-vi ska, och här uppstämde de en högst bedröflig je-m remiad öfver att ortens folk voro så ogästvänliga,lhå att hvar och en visade dem på dörrn, och att påkc ön icke fanns någon preussisk konsul, som kunde bistå dem. I dessa menniskors yttre tycktes derasdr nöd bekräftas, och menniskokärleken talade tilllaf deras förmån. Utan misstroende öppnades husetlpi åt främlingarne; man klädde upp dem; högtiden bj föreföll trefligare genom utöfvandet af ett barmher-ki tighetsyerk, och med glada hjertan lät man dem lsk deltaga i familjens julfägnad. En hel månad fingolk de tak och näring i detta gästfria hus; och underns tiden sökte husbonden att genom sina bekanta och k paschban förskaffa dem fri öfverfart till Syrien. Då fä ett dit bestämdt turkiskt skepp låg i hamnen, låfsa vade paschan äfven attNemtsche(tyskarne) skullelde få medfölja på detsamma, och den gästfria frun iso huset lagade i ordning en god matsäck för resan.!de Icke belåtna likväl med hvad de redan fått, tyck-!ty tes de vilja göra den grundsatsen gällande, att denlal som mycket har bör mycket ge; men härtill syn-!— tes dem nödigt att först sätta herrn i huset ur p stånd till sitt och de sinas försvar. Uslingarne visste att han, under sysselsättningen med vetenskapliga göromål, brukade ha sin plats en trappa upp, midtemot ett fönster. Sedan de styrkt modet med vin, gömde sig en af dessa tacksamma gäster, vid namn Friedrich, bakom en utanför fönstretn: befintlig stenhop, ech lossade derifrån ett skott ge-!N nom fönstret. rakt åt det ställe der deras värd plägade sitta. Denne hade likväl nägra ögonblick förut stigit upp från sitt skrifbord och kom deru före alldeles oskadad ifrån mordförsöket; men nära i fönstret befunnos husets två enda harn, en gosselni och en flicka. Omedelbart efter skottet förskräcktes föräldrarne af ett häftigt jemmerskrik från barnen; de ilade till dem, och sågo bloden strömma öfver begge barnens ansigten ur flera sår, och hörde dem med slutna ögon beklaga hvarandra. Fönsterrutorna voro splittrade i grus eller små bitar. Lyckligtvis hade — som nidingen sjelf uttryckte sig efteråt — satan lurat sin skyddling den gången: äfven barnen sluppo ifrån tilltagetlindrigare än man kunnat hoppas. Gossen, som var svärast sårad, hade väl fått fem hagel i ansigtet och flera glasskärfvor, men hans ögon voro icke träffade; flickan åter hade begge ögonen fulla med glasstoft. Genom genast använd och tjenlig behandling, blef likväl äfven hon räddad., Öfver illbragden behöfvas inga betraktelser; deremot skall man utan tvifyel med förväning inhemta, alt nidingen genast derefter fick asegla från Rhodos, utan att vidkännas minsta olägenhet af sitt missdåd, emedan — paschain icke kunde utöfva någon polismakt emot en preussisk undersåte, då ingen preussisk agent befann sig på ställety. — Svenske vicekonsuln — familjen var svensk och som jag tror den enda i Levanten — tog saken ännu mera likgiltigt: han ansåg det ej en gång Jöna mödan att inberätta händelsen till sin för-; man. Naturligtvis måste den sista uppgiften lemnas derhän tiils vidare; men sedan saken numera blif-F vit omnämnd i en tysk, äfven i KonstantinopelL mycket bekant tidning, torde väl svenska legatioE nen derstädes icke ha underlåtit att deröfver infordra vice konsulns på Rhodos förklaring. 1 — GEoGRAFIsKT. Källorna till en af Nyais Hollands märkvärdigaste floder, Yarra Yarra, hvilka länge men fåfängt varit eftersökta, upptäcktes förlidet år den 3 April af Mr Hoddle, koloniens första landtmätare. Trakten, der källorna äro be-l4 lägna, befanns vara ganska olik de vanliga före-l. ställningarne om det inre af Ulimaroa; det var ett bergland af trapp, och emellan klipporna prå-llande med den yppigaste vextlighet. — ÖREGON säges ha fått sitt på våra verldskartor kända namn af Spaniorernas Oregano, nam-d net på dosta eller vildmejram (Origanum vulgare,l: Linn), en kryddplanta som skall finnas ymnigt i hela Nordamerikas vestra trakter, men till största öfverflöd i det omtvistade kustlandet. — ELDbsvÅDORNAS ANTAL I LONDON. Under sistl. år blefvo 276 hus i London, dels alldeles förstörda, dels svårt skadade, genom eldsvåda; 434 ! mindre och delvis skadade; 87 gånger utbrast skorstenseld och 81 gånger gjordes falskt allarm. Föregående året, 1844, egde vida flera eldsvådor rum; , deremot blefvo 18435 flera menniskolif spillda, änlc då, nemligen 419. — EN GUANO-MUMIE. Sedan egyptiska mumierl! blifvit så allmänt kända, att fornforskaren ej mer anser fyndet af en sädan för någonting rart, har en engelsk skeppsbesättning funnit en mumie, som i stället tagit vetenskapsmännens uppmärksamhet il! anspråk. Då ett fartyg intog sin last af det numera i England så allmänt i bruk komna gödnings-X ämnet guano vid ön Ichaboe på Afrikas kust, upp-. täckte man nemligen det väl bibebållna liket af enl; man, som fördes till London och der förevisas. Det var inneslutet i en likkista, som var alldeles! hel. Detsamma var förhållandet med dess byxor och bomullsskjorta. Kroppen ser ut, som om den l! vore garfvad; köttet och alla de mjukare animaliska delarna äro förtärda, men muskelbyggnaden ! fäst, och man ser huru ådror och senor äro spända öfver extremiteterna. Tänderna äro ännu hvita och friska samt håret knollrigt. Kroppens färg är, mörkbrun. Huru länge den legst i sin graf kanir icke med visshet bestämmas; men sannolikt är den Hundra år gammal och torde hafva tillhört någon lägre officer på ett handelsfartyg, hvilken dött på hafvet och af sina kamrater blifvit begrafven på ön. — Det är guanots starka ammoniakhalt, som bibebållit liket. — TvrGrte. En ung Engelsman af en bättre , och förmögen familj blef bekant med en flicka,s som i alla afseenden var hans like, utom hvadjs förmögenhet angick; ty hon hade, till följe af sinaå föräldrars fattigdom, måst taga kondition såsom ot SS (tl TA mö bet BRM MM I I CC mv Hl gr ND OM 2