— — — — UI
ligt åt sidan, för att lemna den pösande hög
färden tillröckligt rum. De böja sig under detta
liksom under hvarje annat sjelftaget anspråk
såvida det icke möjligen drifves ända derhär
att fordra rocken af kroppen på dem. Di
kämpa de ursinnigt för den bättre delen a
dem sjelfve — deras plagg. Och ändå fordra
det vanligen så litet, för att bringa högfärder
att sloka med vingarne. Man beböfver endas
mot inbillade företräden ställa spelade, låtsc
sig vara lika god, som den högfärdige tror sig
vara. Om denne blåser opp sig som en mata
dor, blås opp dig sjelf som en luftballong.
fall han talar, som om han egde Sverige, tal:
du, som om du egde Europa. Kom endas
ihåg att bjuda öfver beständigt. Det är på så
dant sätt man slår ned skrytet. Antyder der
högdragne så der till hälften, att en taburet!
står honom öppen, antyd äfven du, med er
viss mystik i tonen, att du har goda utsigte
på en tysk prinsessas hand. Inom skrytets om
råde finnes ingenting omöjligt. Der råder sam
ma förhållande, som i den egyptiska byggnads
konsten: dess hufvudsakliga effekter ligga i de
kolossala.. Med begagnandet af detta stratagen
skall man aldrig åt den högfärd, som värdiga:
deducera sitt värde, behöfva inrymma ringaste
öfvertag.
Men det finnes en högfärd, som pöser och
tiger, som sällan yttrar sig annorlunda öfver
lifvets skiftande tilldragelser, än med ett för-
nämt småleende. Sjelfva dess tystnad gör .den
oåtkomlig. Merendels gifves likväl ett sätt al
locka den ut på stridsfältet ellev, hvad som är
detsamma, att få den att tala, Det är att trampa