gp VA TES IVAD HRUIIV Udd SUMLIE på Ted VvVarvygt Ul-
rigöra elt undantag ifrån denna princip? Jag
ritror mig nu hafva upplyst Dig om rätta be-
- I skaffenheten. Skulle Du likväl vara mycket in-
ejtresserad, att i alla fall få saken sedd uti den
2. I dager, som en gång blifvit gifven deråt, så vill
nljag söga Dig ett medel detill. Anmoda Din
- vän br Theodor Sandström, att friskt upprepa
2, samma påstående ändå uti Dagen, eller bed
- I förläggaren, att han låter sin vän f. d. redak-
3. I tören af Den Konstilutionelle gå på dermed i
- I Söndagsbladet, likasom med historien om entre-
r I prenaden och polisen, så skall väl alltid något
s hänga qvar till slutet. Imedlertid får jag be-
sj rätta Dig, att svafvelsyretillverkningen just i dessa
aj dagar är börjad, och på köpet bedrifves vid den
r namnkunniga ;Tegelviken, af hvilken sistnämnde
- omständighet Du i sinom tid torde kunna draga
-Inågon ny och serskild betydelse.
En sak, som jag med synnerligt nöje anmärkt,
tlär att Du, gamle bekarte, haft den godheten
latt söka fästa allmänhetens uppmärksamhet, ge-
Inom Dagen, på en viss middag, som för någon
tItid sedan ägt rum midt emot Posthuset vid
- Lilla Nygatan, och dervid, bland andra, den be-
r kante grefve Suzor skall varit närvarande. Jag
a lundrar ingalunda att Du, som sjelf är känd för
PI Din ovanliga skicklighet att tillaga läckra an-
!lrättningar, ända derhän, att Du påstås stun-
Idom blanda en smula gift i Dina såser, för
latt göra dem destomera smakliga, äfven in-
tresserar Dig för alt det ätes hos andra, äfven-
som att Minerva visat sitt deltagande vid detta
tillfälle, då hon på visst sätt kan betraktas så-
1 Isom en åldtmor för våra Cordons-bleus. Men
leftersom det är fråga om middagar, så vill jag
gifva Dig en vink om att Du skulle kunna fäågna
I publiken långt mera genom berättelsen om en
.lannan middag, för tre eller fyra år sedan, hvil-
Jken på visst sätt blifvit, eller åtminstone för-
Itjenar att blifva historisk, nemligen den mid-
dagen, som Du sjelf, jemte Minervas utgifvare
och hr Theodor Sandström samt några andra
glada ungdomar, en gång arrangerade för allas
vår Farbror, herrarnes nuvarande medarbetare
i Dagen, samt om den stora lagerkransen som
tillhörde denna högtid, och hvad dervid i öfrigt
passerade. Som jag likväl föresatt mig, att
icke gå närmare in på det enskildta området,
än hvartill Du sjelf omedelbarligen uppkallat
mig, kan jag icke vidare påpeka några af de
bekanta omständigheterna af denna humoristiska
tillställning, som då icke var i mitt tycke och
i hvilken jag derföre icke deltog; jag har blott
velat gifva Dig en vink om det pikanta, som
skulle ligga i en sådan redogörelse, uti tidnin-
gen Dagen, under nuvarande ställningar cch
I förhållanden.
Apropos om grefve Suzor, så ser jag af Da-
gen, att Du bedt oss komma öfverens om att
han är en gök. Detta kan väl vara möjligt,
,ehuru uttrycket icke är mycket artigt, ty det
påstås ju, att vi menniskobarn, något hvar, hafva
I vålnad af något bland de underordnade slägtena ;!
pl Plato definierar ju menniskan såsom pett
tvåbent djur utan fjädrar. Under hvilket
species Du sjelf i detta hänseende rättast borde
hänföras, vet jag ej så noga, men att Du alltid
skall komma att anses för ,en vacker fågel,
och tillräckligt fullfjädrad, derom är jag för-
vissad.
En sak; som jag finner hafva gjort Dig, gamle
bekante, föga mindre ondt, än den beviljade
tullfria införseln af rått svafvel, är att det gafs
en maskrad på operan i lördags på konung
Gustaf III:s hundraåriga födelsedag. I går,
säger Du i Ditt söndagsbref i Dagen, ,inga ka-
nondunder, intet Te Deum, inga hurrarop,
inga susande perlor af champagne, ingen pro-
eller epilog på stora theatern), utan i stället
— maskrad — och )en maskrad till och med
pi samma rum, der hans blod på en maskrad
flöt för ett lönnmord, och i den praktvåning
phån anordnat åt sig sjelf, der han gaf sinalg
operasupeer, medelpunkten för den finaste um-s
sängeston. — Är det icke förskräckligt! Jag !
ser och delar Din smärta, gamle bekante.
Ett blott vill jag underställa Dig. Hvarföre l
påminde Du icke några dagar förut om alla
dessa berrligheter, då Din önskan säkert bade
efterkommits, åtminstone hvad hurraropen be-
träffar. Möjligen kan nu orsaken till underlå-g
tenheten vara, att kongl. teaterdirektionen, lika-d
som Du sjelf, icke kommit ibåg hela födelsedagen S
förrän efteråt. Imedlertid hatva vi ändå en tröst
deri, att konung Gustaf den tredje sjelf var en;
stor vän af maskrader och den som infördelg
dem här i landet, och att det ingalunda felades sk
champagne i samma rum som operasupgerna fa
Såfvos. sk
Skilnaden är visst stor: att allmänheten nu .
nade tillträde alt supera för sina pengar isam- P)
na rum, som förut voro förbehållna åt det s
allra finaste urval af qvickhufvuden, konstnärer, Lv
lansöser och mätresser; och att detta kan grämal mi
å aristokratiskt folk som oss båda, nekar jag fö.
cke; men hvad är att göra? samhällena blifva se
iu en gång alltmer demokratiska; umgängslif-bl
et följer med, bon grå mal gre, och vi få finnade
ss vid denna förändring, till dess mannen med
ian kommer.
Härnäst, och detta är den sista af mina för-
varspunkter, har jag att erkänna en ganska
karp tillsättavisning, som Du i dag meddelat
nig genom Dagen, i följd af några yttranden
m den förutaämnde gemensamme farbrodren. ! Er
AA AR - je ÖA KA RA RA mn FR NR
-—-