Article Image
xX——Å..——— nn JOJO I Algier finnes en mängd negerfamiljer, hvilka leva ibland Maurerna och Araberna och med dem, såsom Islams bekännare, åtnjuta lika rättigheter. — Dessa familjer komma såsom slafvar från det inre af Afrika, men hvilka deras herrar skänkt friheten. — Utom dessa halva ock Araberna och Maurerna många negerslafvar af bägge könen; de tjena i husen och äro mycket värderade. Nästan i alla barbariets städer träffar man många Judar. — Endast i staden Algier finras femtusen. Israels ok sysselsätter sig här, såsåsom öfverallt, med handel. JIudarne synas ända ifrån kejsar Vespasiani tid hafva sökt en fristad i Afrika; men de, som bo i algieriska landet, de härleda sin ankomst dit från en saga (hvilken Ismael sjelf förklarar sig hafva svårt för att tro — ehuru den hos hans stamförvandter gällde såsom en trosartikel). Då musselmännenx, berättade han, innehade Spanien, hade de tillåtit oss att bo ibland dem, drifva handel och utöfva vår religion. — När de kristne utdrefvo dem och åter eröfrade detta sköna land, lemnade äfven de oss en längre tid i rö; men smart började de att med afund anse de rikedomar, som vi genom vårt arbete förvärfvat och att tyranniskt behandla oss. År 15390 blef öfverste-rabbinen i Sevilla, Simon ben Smia, belagd med kedjor och kastad i fängelse jemte 60 af de förnämste Judarne. Denna; odtyckliga akt gaf signalen till ännu större grymheter, än dem vi förut erfarit. Rabbinens död och hans olyckskamraters var beslutad och de skulle afrättas, då bimlen genom ett under räddade dem. — Alla de, som voro fängslade jemte Simon, öfverlemnade sig, väntande sin sista stund, åt smärta och förtviflan. — Denne store man förblef lugn och tycktes ståndaktigt möta sitt öde. — Hastigt fylldes hans ögon med etd, hans gestalt lifvades och en Jjusstrile omgaf hans hufvud. — I detta ögonblick tog han ett kol, tecknade ett skepp på växgen och vändande sig till dem, som jemrade. sig, sade han med stark stämma: cAlla, som tro på Jehovas allmakt och med mig i detta ögonblick vilja draga ut, lägge med mig handen vid detta

28 januari 1846, sida 2

Thumbnail