Jemte export af stängjern hafva, med Kongl.
Maj:ts tillstånd, s. k. smältstycken blifvit utförde
tills:s 4359 sk. :
Lösningspriserna för K. M:ts och kronans ham-
marskattsjern hafva, i enlighet med den af kam-
markollegium, statskontoret och bergskollegium för
året upprättade taxa blifvit sålunda fastställda pr
sk: för Löfsta, Österby, Gimo och Rånäs bruk
26 rdr bko; för Forssmarks, Strömsbergs, Uilforss
och Gysinge bruk 23 rdr; för Skebo, Hargs, Watt-
holma och Söderforss bruk 21 rdr; för Elfkarleö
bruk 46 rdr, — alla öfriga stångjernsverk, i hvad
ort eller län i riket som heist, 13 rdr; för äm-
nesverken 43 rdr, och för bergsmanshamrarne 42
reår bko.
5. Jernmanufaktur-tillverkningen.
Jernmanufskturtillverkningen, 78,349 sk bergs-
vigt, har varit 8655 sk större, än år 1843, samt
öfverskjuter med 9802 sk medeltillverkningen un-
der 1838—41842, och med 28,150 sk åren 1833—
18537.
Tillökningen härleder sig från utvidgad produk-
tion af stäl, hvaraf exporten år 1844. uppgätt till
30,273 ski, samt år 18435 till 25 8142 skT, under
det att den i medeltal under 1838—1842 endast
utgjorde 12,354 skI samt åren 1833—41837 12158
skB, allt stapelstadsvigt.
Af 73 641 sk hafva blifvit vågförda 21,297 sk
för inrikes förbrukning afvägde, hvaremot till ex-
port afgålt sk st. st. v. 54 597, eller 4452 sk
mer än år 1843 och 48 360 skE mer än som i me-.
deltal egde rum åren 1838—1842.
6. De så kallade ädlare verken.
Gulåliilverkningen..
Vid konung Gustaf III:s silfververk hafva ur
silfret blifvit utbringade 3 lödiga marker 4 lod 4
grän guld.
Silfvertillverknin gen.
Sala silfververk. Grufvebrytningen i 538 serskil-
da arbetsrum har under året uppgått till 64,576
tunnor berg, å 67; kub.fot på tunnan. Malm-
sofringen har lemnat vaskmalm 157,619 centner;
43,890 kub.fot stoffmalm, motsvarande ungefärli-
gen lika många centner, samt 70 cent. slig från
syltverken. Vaskmalmens medelbalt har varit 0,48
lod silfver, stuffens från 2,91 till 6,02 lod silfver,
med 12 till 40 procent bly, samt sligens 35 lod
silfver och 47 bly på centnern. Till blysmält-
ning hafva blifvit uppsatta 11,654 cent. stuffmalm
och sliger, hvilka, med 35936 cent. silfverhaltig
skärsten försmälte, slutligen gifvit, efter afdrifning
och finering, 3299 lödiga bergfint silfver.
Konung Gustaf III:s siljververk. Silfvertillverk-
ningen, hvarföre ingen afrad till kronan utgöres,
har uppgått till 522 lödiga E.
Vid Löfås silfververk har silfvertillverkingen upp-
gått till 423 lödiga I
Vid Hellefors silfv.rverk har ingen smältning egt
rum under år 1844.
Guldsmedshytte silververk i Lindes socken och
Örebro iän. Den nya silfver- och blymalms-an-
ledningen har, under namn af Eriksbergsgrufvan,
jemte hvad som blifvit utsofradt ur Prins Gustafs
gamla grufvevarp, lemnat tillsammans 2807 sk
vikt. vigt, hvaraf erhållits 605 sk verkbly; och
hafva 534 sk af detta bly lemnat 637 lödiga .
Hela siifvertillyerkningen: 4582 lödiga marker
22 lod 4 grän.
Kopparterken.
Hela koppartillverkningen i riket har uppgått till
följande belopp i hela riket:
Vid Stora Kopparberget af skattlagde grufvornas
malm, skE 2576; dito af malm från Carl Johans
grufva, 59; dito af slagg från gamla hyttevarp, 722;
Nya Kopparberget i Örebro län, 302; Sandbackens
kopparverk i dito, 32; Flögforss dito i dito. 311;
Åtvidabergs dito i Östergöthlands län, 2269; Got-
tenviks dito i dito, 47; Tunabergs dito i Söder-
man!and, 21; Riddarhytte dito i Vestmanland, 296;
Garpenbergs dito i Dalarne, 28; Såghytte dito i
dito, 219; Korssnäs dito i dito, 76; Löfås dito i
dito, 98; Svartviks dito i dito, 419; Waldemarsviks
dito i Calmar län, 76; Jansbrohults dito i Werm-
land, 10; Gustafs och Carlbergs dito i Jemtland,
965. Summa koppar sk 7566.
Nickeltillverkningen.
Sedan Klefva i Alsheda socken och Jönköpings
län belägna grufva, hvilken tid efter annan varit
under arbete på kopparmalm, åter blifvit uppta-
gen, har dervid befunnits, att den egentliga fyn-
digheten derstädes utgöres af nickelmalm; och haf-
va i en för denna malms tillgodogörande uppförd
smälthytta vid Klefva 126 sk s.k. rånickel blifvit
åstadkomna, af hvilka 38 sk 45 1 undergått
garning vid Lessebo bruk och lemnat 6 sk 3 18
nickelkoppar, bestående af cirka 80 proc. nickel
och 20 p oc. koppar. .
Messingstillverkningen.
Vid Skultuna messingsbruk i Westmanland 467
sk; Nyköpings dito, 44; Gusums dito i Östergöth-
land, 57. Summa messingstillverkning 568 skt.
7. Diverse verk och inrättningar.
Kopparhamrar. Uppgifvet kopparsmide år 1844: