Jemte export af stängjern hafva, med Kongl. Maj:ts tillstånd, s. k. smältstycken blifvit utförde tills:s 4359 sk. : Lösningspriserna för K. M:ts och kronans hammarskattsjern hafva, i enlighet med den af kammarkollegium, statskontoret och bergskollegium för året upprättade taxa blifvit sålunda fastställda pr sk: för Löfsta, Österby, Gimo och Rånäs bruk 26 rdr bko; för Forssmarks, Strömsbergs, Uilforss och Gysinge bruk 23 rdr; för Skebo, Hargs, Wattholma och Söderforss bruk 21 rdr; för Elfkarleö bruk 46 rdr, — alla öfriga stångjernsverk, i hvad ort eller län i riket som heist, 13 rdr; för ämnesverken 43 rdr, och för bergsmanshamrarne 42 reår bko. 5. Jernmanufaktur-tillverkningen. Jernmanufskturtillverkningen, 78,349 sk bergsvigt, har varit 8655 sk större, än år 1843, samt öfverskjuter med 9802 sk medeltillverkningen under 1838—41842, och med 28,150 sk åren 1833— 18537. Tillökningen härleder sig från utvidgad produktion af stäl, hvaraf exporten år 1844. uppgätt till 30,273 ski, samt år 18435 till 25 8142 skT, under det att den i medeltal under 1838—1842 endast utgjorde 12,354 skI samt åren 1833—41837 12158 skB, allt stapelstadsvigt. Af 73 641 sk hafva blifvit vågförda 21,297 sk för inrikes förbrukning afvägde, hvaremot till export afgålt sk st. st. v. 54 597, eller 4452 sk mer än år 1843 och 48 360 skE mer än som i me-. deltal egde rum åren 1838—1842. 6. De så kallade ädlare verken. Gulåliilverkningen.. Vid konung Gustaf III:s silfververk hafva ur silfret blifvit utbringade 3 lödiga marker 4 lod 4 grän guld. Silfvertillverknin gen. Sala silfververk. Grufvebrytningen i 538 serskilda arbetsrum har under året uppgått till 64,576 tunnor berg, å 67; kub.fot på tunnan. Malmsofringen har lemnat vaskmalm 157,619 centner; 43,890 kub.fot stoffmalm, motsvarande ungefärligen lika många centner, samt 70 cent. slig från syltverken. Vaskmalmens medelbalt har varit 0,48 lod silfver, stuffens från 2,91 till 6,02 lod silfver, med 12 till 40 procent bly, samt sligens 35 lod silfver och 47 bly på centnern. Till blysmältning hafva blifvit uppsatta 11,654 cent. stuffmalm och sliger, hvilka, med 35936 cent. silfverhaltig skärsten försmälte, slutligen gifvit, efter afdrifning och finering, 3299 lödiga bergfint silfver. Konung Gustaf III:s siljververk. Silfvertillverkningen, hvarföre ingen afrad till kronan utgöres, har uppgått till 522 lödiga E. Vid Löfås silfververk har silfvertillverkingen uppgått till 423 lödiga I Vid Hellefors silfv.rverk har ingen smältning egt rum under år 1844. Guldsmedshytte silververk i Lindes socken och Örebro iän. Den nya silfveroch blymalms-anledningen har, under namn af Eriksbergsgrufvan, jemte hvad som blifvit utsofradt ur Prins Gustafs gamla grufvevarp, lemnat tillsammans 2807 sk vikt. vigt, hvaraf erhållits 605 sk verkbly; och hafva 534 sk af detta bly lemnat 637 lödiga . Hela siifvertillyerkningen: 4582 lödiga marker 22 lod 4 grän. Kopparterken. Hela koppartillverkningen i riket har uppgått till följande belopp i hela riket: Vid Stora Kopparberget af skattlagde grufvornas malm, skE 2576; dito af malm från Carl Johans grufva, 59; dito af slagg från gamla hyttevarp, 722; Nya Kopparberget i Örebro län, 302; Sandbackens kopparverk i dito, 32; Flögforss dito i dito. 311; Åtvidabergs dito i Östergöthlands län, 2269; Gottenviks dito i dito, 47; Tunabergs dito i Söderman!and, 21; Riddarhytte dito i Vestmanland, 296; Garpenbergs dito i Dalarne, 28; Såghytte dito i dito, 219; Korssnäs dito i dito, 76; Löfås dito i dito, 98; Svartviks dito i dito, 419; Waldemarsviks dito i Calmar län, 76; Jansbrohults dito i Wermland, 10; Gustafs och Carlbergs dito i Jemtland, 965. Summa koppar sk 7566. Nickeltillverkningen. Sedan Klefva i Alsheda socken och Jönköpings län belägna grufva, hvilken tid efter annan varit under arbete på kopparmalm, åter blifvit upptagen, har dervid befunnits, att den egentliga fyndigheten derstädes utgöres af nickelmalm; och hafva i en för denna malms tillgodogörande uppförd smälthytta vid Klefva 126 sk s.k. rånickel blifvit åstadkomna, af hvilka 38 sk 45 1 undergått garning vid Lessebo bruk och lemnat 6 sk 3 18 nickelkoppar, bestående af cirka 80 proc. nickel och 20 p oc. koppar. . Messingstillverkningen. Vid Skultuna messingsbruk i Westmanland 467 sk; Nyköpings dito, 44; Gusums dito i Östergöthland, 57. Summa messingstillverkning 568 skt. 7. Diverse verk och inrättningar. Kopparhamrar. Uppgifvet kopparsmide år 1844: