ännu dolda driffjädrarna.j: Blott ett vilje vi ti lägga, nemligen att.om ar.demeningen icke skull vara någon annan, än att genom det närvarand understödet åt Posttidningens oppösition efterå möjligen få den skadeglädjen att visa Aftoubla det och Dagl. Allebanda, jemte hela den dele af natiooen, som hoppas på ett kraftfullt un derstöd åt de politiska reformerna från rege ringens sida, att de bedragit sig i sin förvän tan, så är triumfen alltför ringa och bevekelse grunden alltför oren, alt Dagen kan skör da hvarken egen tillfredsställelse eller: an dras tacksamhet af sina ansträngningar för at vinna den. De personer, som skrifva i Dagen hafva tillräckligt länge sysselsatt sig med offent liga ärender för att böra inse, alt institutio nerna i ett samhälle kunna kallas goda endas i den mån, som de befrämja den stora mäng dens eller hvad man kallar folkets bästa ocl jemlikket inför lagen. Om detta är en sanning så skall den oväldige äfven erkänna, att Sverge mer än de flesta andra civiliserade stater är! behof af reformer i sin både politiska och so: ciala författning, och Dage s redaktörer kunna ingalunda vara så inskränkta, att de ej imse det dessa reformer icke vinnas på den väg, på hvilken Dagen framgår, under det starka och envisa motstånd, som vår föråldrade ståndsförfattning uppreser deremot, de undantagslagar som den sträfvar att bibehålla, och det inbördes partisplit, för hvilket känslan af patriotism och medborgerlighet så ofta måste gifva vika. Hära följer ingalunda alt vi pästi, det Dagen beh53fde göra sig till echo af Aftonbladet och Dagl. Allehanda; den kunde ganska väl hafva en egen, sjelfständig och vidsträckt verksamhet, ja vi antage till och med såsom nyttigt, om Dagen, för att röra sig inom sin egen krets, hade framstått såsom en organ för än mera radikala meningar än nyssnämnde organer inom pressen. Tillfälle tiil en Niflig polemik hade, om man så vill, möjligen i alla fall icke saknats. Men det är icke denna bana som Dagen beträdt, ty den som har sådant för afsigt, den tasslar icke med de konservativa intressena på sätt som nu skett i Dagen; den söker att uppmuntra regeringen i alla de fall, der ett liberalt handlingssätt af densamma kan vara att boppas, och går i frågor, sådana som den närvarande om komitep, alldeles i motsatt rigtning emot den som följts af Dagen; den förföljer icke och sticker oupphörligt företrädesvis på de offentliga personer som äro reformens sak tillgifna; den tiger icke, såsom hade den ett munlås häftadt vid läpparna, vid de konservatives försök att vränga bort de politiska anningarna med sofismer, än mindre nickar len bifall it dessa försök; den uttalar genast ;ppet och oförbehållsamt sina grundsatser, och redlåter sig icke till den falska och tvetydiga oll, hvariDagen debuterat inför den svenska llmänheten. beskostssenssnn ee