Wermlands län. Inom Filipstads bergslager
hafva-45 grufvor varit. med- arbete belagde; och:
har mälmen uppgått till följande belopp, nemligen:
vid Tabergs malmfält 23 943 sk, Nordmarks odal-
fält 25.486, Finshyttefältet 21,670, Habergshytte
d:o 9124, öfriga mindre fält i norra och vestra
bergslagen 8214, Persbergs odalfält och grufvorna
på Yngsliytte grund 400.610, Långbanshyttefältet:
7970 samt Nykroppa- och Herrhultsfälten 2965,:
tillsammans 200,032 sk uppfordrad eller sofrad:
malm. ;
Elfsborgs län. Här har ingen jerngrufva under:
året bearbetats.
Södermanland: Af grufvorna på Utön bafva
endast tvenne, nemligen Nyköpingsgrufvan samt
Finngrufven, varit bearbetade, i anseende till den
för några år sedan anträffade vattensköl. Malm-
uppfordringen, hvilken verkställes med ångmaschin,
I har uppgått till 50.277 sk. — DEremot har malm-
afskeppningen från Utön utgjorttill masugnar inom
riket 45,993 skI och till Finland 47,133, tilsam-
mans sfförd malm 63,126 sk v. vigt. Utgörande
malminventarierna, som således undergått någon.
minskning under loppet af år 1844, vid slutet deraf
40.646 sk tackjernsvigt. — Malmuppfordringen
utur de arbetade grufvorna har uppgått till följan-
de belopp: Vid Färohla grufva i Svärta s:n 10,404
sk, Skesvik- och Kärrgrufvorna i Tunabergs s:n
3673, Nya Stafs grufva i Floda s:n 8000, Göhlstugu-
grufvan i dito 5200, Skavadals grufva i dito 3600,
Skalunda grufva i dito 2000, Valfalla grufva i
dito 424 och Stamsätters grufva i Dunkers socken
1570, tillsammans 34,874 sk.
Östergöthland.- Vid Lilia Petängs grufva i Bör-
rums kapell 559 sktt, Helgelöths grufva i dito 1461,
Rumålsgrufvorna i dito 2443 och Nartorps grufva
i Skällviks s:n 69614, tillsammans 11,124 sk.
Calmar län. I den så kallade Eds Stenbogrufva,
der matmuppfordringen utgjort 8000 sktt, Norrby-
och Norrbäcksgrufvorna inom Tryserures s:n hafva
äfven blifvit bearbetade och lemnat 800 sk, till-
sammans 8800 sk.
Jönköpings län. Vid Tabergs malmfält, Månsarps
s:n, hafva blifvit lösbrutne 44,378 sk malm. In-
glamåla jerngruva i Frödervds s:n har utgjort 692
skE, tillsammans 43,070 sk.
Kronobergs län. Ur 70 särskilta sjöar hafva
21,732 tunnor sjömalm blifvit upptagne:
Af bergshauptmannen vid Stora Koppärberget
och vederbörande bergmästare hafva under loppet
af år 1844 blifvit utfärdade tillsammans 834 mut-
sedlar, af hvilka 374 på nya uppfinningar samt 460
på förut kända och årbetade malmanledningar. Der-
emot hafva hvilostånd på viss tid blifvit beviljade
för 624 grufvor och malmanledningar, hvaraf en-
dast inom Westmanlands och Kopparbergs län 299.
2. Tackjerns-blåsningen.
Tackjernstillverkningen öfver hela riket utgjorde
599,793 sk, hvaraf 23,081 sk sådant gjutgods,
som vid sjelfva masugnarna åstadkommits, och om
från tackjernstillgången nu äfven afräknas 13,054
sk, begagnade för omsmältning vid de egentliga
gjuterierna, samt 6634 sk afförde till utrikes or-
ter, finnes för stång: och ämnesjernsmidet återstå
3557,024 sk, hvilket belopp, ehuru smidet uppgått
till 571,892 sk, likväl, med afseende å det vid !
utsmidningen erhållna s k. öfverjernet, icke annat
kan, än anses lafva varit fullt svarande emot be-l:
hofvet.
Blåsningstiden under år 4844 har varit 4952
dygn 4 timma kortare, än den som antecknades för
år 1843, samt understiger med 3038 dygn blås-
ningstiden i medeltal under de3 åren 1838—1849,
— Tackjernsproduktionen på hvarje blåsningsdygn
har uppgått till 19,25 sk, utgörande detta belopp
0,08 sk mera, än under år 1843, men 0,13 min-
dre än under år 1842. Dygnstillverkningen, som
år 1833, i ansennde till då redan vidtagna förbätt-
ringar vid tackjernsbläsningarne, började stiga och
nusvan ligt hör äknive kylet LRF RA
i det närmaste lika hög; och torde någon ytterli-
gare tillökning i dygnsproduktionen, i följd af upp-
hettad lufts begagnande, nu mera icke eiler kunna
komma i fråga, sedan bläster med varm luft dels!
vid vissa ställen blifvit bortlagd, dels: i allmänhet)
med mera varsamhet envändes, enär klagan ickel(
uteblifvit, att den derigenom förnämligast uppdrifna 4
tillverkningen icke alltid bibehållit den tackjernets.
goda egenskap, som afnämare förut kunnat påräkna. :;
Inom de egentligen till afsalu blåsande tackjerns-
bergslagerna, nemligen Vesterbergslagen, Norbergs,
Yya Kopparbergs, Helleforss, Grythytte, Hju!sjö,)?
Vora, Lindes och Ramsbergs, Lekebergs och Carl-FX
koga samt Filipstads bergslager har, under en blås-
vingstid af 44,566 dygn 3 timmar, tackjernstill-
verkningen i 408 masugnar uppgått till 293,79.
kt, samt i orterna utom. berörde bergslager för-!mn
rållåndet varit sädant, att 306.069 sk blifvit pro-
lucerade i 4141 masugnar, hvilka varit i gång un- d
ler en tid af 16.586 dygn-40 timmar. På hvarje
låsningsdygn inom de egentliga bergslagerna har
äledes tackjernstillverkningen uppgått till 20:6S!
kt samt å de öfriga orterna till 18,45. !
Under år 4844 hafva 27527,, fridygn egt rum,
varaf 928 7V,, dygn utgöra hela blåsningstiden för st
0 under frihetsår varande masugnar; de öfriga
824 dygnen äro de vanliga s. k. fridygnen, hvil-
2, enligt författningarna, få beräknas så väl vid la
varje blåsnings början, som då masugn ombygges
ler ny pipa deri insättes. 1
Af Kongl. Moj:ts och Kronans tiondetackjern,
,942 sk, hafva inom Nya Kopparbergs, West-
anlands och Kopparbergs läns, Nora och Lindes
mt Wermlands bergmästaredömen blifvit erlagde jch
natura sammanräknadt 5687 sk. - Deremot har oc
erstående. beloppet, 10,253 skt, blifvit löst med lm
nningar, enligt: upprättad taxa, från 44 rdr bko
sk ned-till:s rår 32 sk., eller den nedsättning
lösen, som vissa masugnar i de norra länen åt-
Till Finland hafva blifvit ex T
Ti a xporteråde 5994 sk
ckjern, äfvensom med särskildt tillstånd 548 sk sv:
;imamstackjern blifvit till Danmark afförde.
(Slutet följer.)
SPD CI TOK,
De på förmiddagen ankomna utländska poster
edförde tidningar från Paris af den 45, från);
ndan af d AB camt från Ioutan mo 42 AndSle