Wermlands län. Inom Filipstads bergslager hafva-45 grufvor varit. medarbete belagde; och: har mälmen uppgått till följande belopp, nemligen: vid Tabergs malmfält 23 943 sk, Nordmarks odalfält 25.486, Finshyttefältet 21,670, Habergshytte d:o 9124, öfriga mindre fält i norra och vestra bergslagen 8214, Persbergs odalfält och grufvorna på Yngsliytte grund 400.610, Långbanshyttefältet: 7970 samt Nykroppaoch Herrhultsfälten 2965,: tillsammans 200,032 sk uppfordrad eller sofrad: malm. ; Elfsborgs län. Här har ingen jerngrufva under: året bearbetats. Södermanland: Af grufvorna på Utön bafva endast tvenne, nemligen Nyköpingsgrufvan samt Finngrufven, varit bearbetade, i anseende till den för några år sedan anträffade vattensköl. Malmuppfordringen, hvilken verkställes med ångmaschin, I har uppgått till 50.277 sk. — DEremot har malmafskeppningen från Utön utgjorttill masugnar inom riket 45,993 skI och till Finland 47,133, tilsammans sfförd malm 63,126 sk v. vigt. Utgörande malminventarierna, som således undergått någon. minskning under loppet af år 1844, vid slutet deraf 40.646 sk tackjernsvigt. — Malmuppfordringen utur de arbetade grufvorna har uppgått till följande belopp: Vid Färohla grufva i Svärta s:n 10,404 sk, Skesvikoch Kärrgrufvorna i Tunabergs s:n 3673, Nya Stafs grufva i Floda s:n 8000, Göhlstugugrufvan i dito 5200, Skavadals grufva i dito 3600, Skalunda grufva i dito 2000, Valfalla grufva i dito 424 och Stamsätters grufva i Dunkers socken 1570, tillsammans 34,874 sk. Östergöthland.Vid Lilia Petängs grufva i Börrums kapell 559 sktt, Helgelöths grufva i dito 1461, Rumålsgrufvorna i dito 2443 och Nartorps grufva i Skällviks s:n 69614, tillsammans 11,124 sk. Calmar län. I den så kallade Eds Stenbogrufva, der matmuppfordringen utgjort 8000 sktt, Norrbyoch Norrbäcksgrufvorna inom Tryserures s:n hafva äfven blifvit bearbetade och lemnat 800 sk, tillsammans 8800 sk. Jönköpings län. Vid Tabergs malmfält, Månsarps s:n, hafva blifvit lösbrutne 44,378 sk malm. Inglamåla jerngruva i Frödervds s:n har utgjort 692 skE, tillsammans 43,070 sk. Kronobergs län. Ur 70 särskilta sjöar hafva 21,732 tunnor sjömalm blifvit upptagne: Af bergshauptmannen vid Stora Koppärberget och vederbörande bergmästare hafva under loppet af år 1844 blifvit utfärdade tillsammans 834 mutsedlar, af hvilka 374 på nya uppfinningar samt 460 på förut kända och årbetade malmanledningar. Deremot hafva hvilostånd på viss tid blifvit beviljade för 624 grufvor och malmanledningar, hvaraf endast inom Westmanlands och Kopparbergs län 299. 2. Tackjerns-blåsningen. Tackjernstillverkningen öfver hela riket utgjorde 599,793 sk, hvaraf 23,081 sk sådant gjutgods, som vid sjelfva masugnarna åstadkommits, och om från tackjernstillgången nu äfven afräknas 13,054 sk, begagnade för omsmältning vid de egentliga gjuterierna, samt 6634 sk afförde till utrikes orter, finnes för stång: och ämnesjernsmidet återstå 3557,024 sk, hvilket belopp, ehuru smidet uppgått till 571,892 sk, likväl, med afseende å det vid ! utsmidningen erhållna s k. öfverjernet, icke annat kan, än anses lafva varit fullt svarande emot be-l: hofvet. Blåsningstiden under år 4844 har varit 4952 dygn 4 timma kortare, än den som antecknades för år 1843, samt understiger med 3038 dygn blåsningstiden i medeltal under de3 åren 1838—1849, — Tackjernsproduktionen på hvarje blåsningsdygn har uppgått till 19,25 sk, utgörande detta belopp 0,08 sk mera, än under år 1843, men 0,13 mindre än under år 1842. Dygnstillverkningen, som år 1833, i ansennde till då redan vidtagna förbättringar vid tackjernsbläsningarne, började stiga och nusvan ligt hör äknive kylet LRF RA i det närmaste lika hög; och torde någon ytterligare tillökning i dygnsproduktionen, i följd af upphettad lufts begagnande, nu mera icke eiler kunna komma i fråga, sedan bläster med varm luft dels! vid vissa ställen blifvit bortlagd, dels: i allmänhet) med mera varsamhet envändes, enär klagan ickel( uteblifvit, att den derigenom förnämligast uppdrifna 4 tillverkningen icke alltid bibehållit den tackjernets. goda egenskap, som afnämare förut kunnat påräkna. :; Inom de egentligen till afsalu blåsande tackjernsbergslagerna, nemligen Vesterbergslagen, Norbergs, Yya Kopparbergs, Helleforss, Grythytte, Hju!sjö,)? Vora, Lindes och Ramsbergs, Lekebergs och Carl-FX koga samt Filipstads bergslager har, under en blåsvingstid af 44,566 dygn 3 timmar, tackjernstillverkningen i 408 masugnar uppgått till 293,79. kt, samt i orterna utom. berörde bergslager för-!mn rållåndet varit sädant, att 306.069 sk blifvit prolucerade i 4141 masugnar, hvilka varit i gång und ler en tid af 16.586 dygn-40 timmar. På hvarje låsningsdygn inom de egentliga bergslagerna har äledes tackjernstillverkningen uppgått till 20:6S! kt samt å de öfriga orterna till 18,45. ! Under år 4844 hafva 27527,, fridygn egt rum, varaf 928 7V,, dygn utgöra hela blåsningstiden för st 0 under frihetsår varande masugnar; de öfriga 824 dygnen äro de vanliga s. k. fridygnen, hvil2, enligt författningarna, få beräknas så väl vid la varje blåsnings början, som då masugn ombygges ler ny pipa deri insättes. 1 Af Kongl. Moj:ts och Kronans tiondetackjern, ,942 sk, hafva inom Nya Kopparbergs, Westanlands och Kopparbergs läns, Nora och Lindes mt Wermlands bergmästaredömen blifvit erlagde jch natura sammanräknadt 5687 sk. Deremot har oc erstående. beloppet, 10,253 skt, blifvit löst med lm nningar, enligt: upprättad taxa, från 44 rdr bko sk ned-till:s rår 32 sk., eller den nedsättning lösen, som vissa masugnar i de norra länen åtTill Finland hafva blifvit ex T Ti a xporteråde 5994 sk ckjern, äfvensom med särskildt tillstånd 548 sk sv: ;imamstackjern blifvit till Danmark afförde. (Slutet följer.) SPD CI TOK, De på förmiddagen ankomna utländska poster edförde tidningar från Paris af den 45, från); ndan af d AB camt från Ioutan mo 42 AndSle