Mmögenhet och slägtskap stå så nära den högr klassen af aristokratien. Icke behöfver ma derföre räkna dem till pthe Nobility,; som en dast består af pärsfamiljer, och dit icke en gån baroneter höra, ehuru de af M. B. blifvit dit räknade. Hela denna sålunda sammanräknad klass måste, då man besinnar gentrys talrikhet komma alt utgöra en betydlig och troligen öf vervägande del af de 200,000, som MCulloch antager äga Englands jord. Lägger man dertill att denne i sin treatise on taxation, beräknai bvarje jordägares inkomst i medeltal till 470 i stället för det förut uppgifna medelbeloppe af 450 E, så blifver aristokratiens andel ännu mera betydande. Att återigen bland de af höga spanmålspriser intresserade räkna alla dem, som bo på landet, blifver högst vanskligt, ty man känner hvilken mängd af manufakturer som drifves utom stad, och huru föga de som mot dagslön arbeta vid åkerbruket kunna sägas vinna på höga priser; till och med arrendatorernes vinst är icke afgjord. Att åkerbrukarnes klass för öfrigt är den handlande och fabriksidkande ill antal underlägsen, kan inhemtas deraf, att såsom MCulloch i sin upplaga af Smith uppsifver, af 3,444475 familjer i Storbritannien enligt 4831 års census, endast 964,1354 voro ikerbrukande, samt att, enligt 1844 års folkäkning, i hela England och Wales 46,5 var ysselsatt vid handel och manufakturer, men ndast 7,9 vid åkerbruket.