vit ölfverklagad, år wvisserligen sannt, men att
den blifvit det såsom fix, kan så mycket min-
dre vara fallet, som en fix tull på spanmål
ännu aldrig funnits i England. Med en fix tull
måste man väl iche förstå förbud till en viss
punkt, med sedermera inträdande rättigbet till
införsel mot erläggande af varierande eller be-
stämda -afgifter, utan dermed skall väl förstås
frihet, att när som helst införa varan mot en
afgift, som icke undergår förändring. Rummet
tillåter icke ins. att hör göra någon recit af de
tidigare spanmålslagarna, men- han trotsar hvem
som helst, att bland de olika export- och im-
portförbuden samt varierande afgifterna fram-
leta något som liknar en fix tull. För att då
endast tala om lagarne af åren 1813 och 41822,
hvilka närmast föregingo den af 4828, så var
förhållandet med dessa, som följer. Enligt 48435.
års lag var införsel förbuden ända till dess att
priset på hvete var 80 sh. per quarter, på råg
53 sh, på korn 40 sh. och på hafra 26 sh.
Enligt den derpå följande lagen tilläts väl ut-
ländskt hvetes förtullning då priset steg till 70
sh., men mot en tull af 47 sh. under de första
ire månaderna och sedan 42 sh.; vid högre
pris föll tullen ännu mer. Liknar allt detta en
fix tull?
1828 års skala varierade mellan en hög tull,
som i verkligheten var detsamma som import-
förbud, cch en af 4 sh., då priset uppgick till
73 sh., men detta så hastigt, att tullafgiften vid
Z0 sh. pris steg till 40 sh. 8-d. Följden blef
den, att spanmålsimportörerne uppsköto förtull-
ningen ända till dess att priset stigit så högt,
att de, efter erläggande af en :åg tul!, erböllo
ett högt pris på varan. Af denna orsak blef
den tull, som i medeltal erlagts från 4828 till
4841, såsom M. B. uppgifvit, endast 3 sh. 7
d. för ett quarter hvete. Men ingenting kan
väl vara besinningslösare, än att härutaf draga
den slutsatsen, att skalan varit lika med en!
fix tull af nämnda belopp. Man måste ihåg-
komma, att ända till den punkt, då en sådan!
tull serlades, utöfvade tullen samma verkan som .
förbud.- När således tullen vid 74 sh. pris var
6 sh. 8 d., och vid 72 sh.; 2 sh. 8 d., så var
medelpriset, vid hvilket införsel i medeltal kunde
äga rum, åtminstone icke lägre än 74 sh. Så-
ledes skulle priset, vid hvilket hvete kunde in-
föras här, om en dylik lag här gällde, för svensk
tunna vara omkring 23 rdr bko, och tullen se-
dermera blifva 4 rdr 44 sk. 4127 rst. till
hvilken sednare summa 35 sb. 7 d. af M. B.
blifvit beräknade. Kunde väl en sådan Jag
sägas vara lindrigare än vår pu gällande, enligt
hvilken afgiften är 2 rdr banko?
Det kan synas besynnerligt, att M. B., då
frågan är att bevisa, att engelska tullen är låg,
ej heldre väljer den nuvarande, betydligt ned-
satta, än en som redan upphört. Men sådant
förklaras deraf, att genom antagande af 1842
års skala till grund för beräkningen, skulle me-
deltullen blifva högre, och således den orim-
ligheten inträffa; att den nedsatta skalan befun-
nes mera tryckande derigenom, att den under-
lättat förtullningen, innan priset stigit till 72!
eller 73 sh. Från den 29 April till den 5
Januari 1844 förtullades neml. 3,464,648 quar-
ters utländskt hvete, mot en medeltull af 9.sh.
40 d. Något mera torde väl icke behöfvas för
att visa, att vid en varierande skala, ingen slut-
sats om dess tyngd kan dragas af den tull, som
enligt densamma erlägges. . v
Videre påstår M. B., att den fixa tullprin-
cipen har nu helt och hållet blifvit öfvergifven
i England i afseende å dess menliga inverkan
under missvextår,. Som den aldrig varit 12g
derstädes, utan endast framkommit såsom för-
slag, så kan den också endast såsom sådant
hafva blifvit öfvergifven. Men de, som så hafva
gjort, hafva likväl icke återgått till en varie-
rande tull, utan de hafva i stället yrkat tullfri-
het. Någon svårighet-alt utgöra en fix tull af
t. ex. 5 sh. under missvextår i England, vore
väl svår att förmoda, då t. ex. nu, under. en
allmännare missväxt i bela Europa, än som
ofta brukar inträffa, hvetet i Odessa endast
äller 32 å 37 sh., och sålunda med beräk-
nande af fraktkostnaden till 43 sh., hvilket
torde vara högt, i England kunde lemnas till
33 å 60 ch.; samt, om skörden utomlands vore
god, för långt mindre. Således skulle denna
3 sh. tull väl, i händelse af missväxt, snarare
vara alt frukta för dem; som, i likbet med
framl. mir Sadler, befara en öfversvämning af
Danzighvete, än för dem, som önska brödet
billigt. Hvilken tröst-kan det också vara för
dessa sednare, att hvetet i medeltal varit nästan
lika dyrt i Paris som i London? Snarare bafva
de väl anledning att göra en jemföre!se med de
länder, der det i medeltal varit !3 billigare.
Påståendet att medlemmarne af Anti:corn-
law-league åtnjuta skyddstull för sina tillverk-
ningar, under det att de vilja borttaga skyd-
det för jordbruket, är visserligen sannt; men
M. B. hade, för att komplettera uppgiften, bordt
tillägga, att de äro beredda afstå det skydd,
som de sjelfva äga. Vid ligans sarimankomster
brukar detta skyddsomtalande åtföljas af höga
skrattsalfvor. De rika bomullsspinnarena i Lan
casbiren, som utgöra ligans kärna, tyckas också
hafva föga anledning till tacksamhet för skydd
i eget land, då de oaktadt höga tullafgifter
kunna fiona afnämare utrikes.
Hvad slutligen beträffar den ringa andel i
RR