-)stådes. Två förut, i Bråviks och Christierni y) frånvaro afhörda vittnen upprepade sina berätte ser. Det ena vittnet hade förnämligast att förmäl M att sedan folkmassan, som åtföljt uppsyningsmai nen Spångberg och gevaldigern Jäderin till Myn torget, der skingrat sig, tilltalade Christiernin trycl handen på trenne personer, af hvilka en, f. d. a a Itilleristen Johansson, efter en stund inbjudit vit ti net och ett par andra på en krog; men att vit 1 net icke ansett sig tillständigt antaga en bjudnin t)af sådant slags folk. I anledning af polismäst: rens derom framställde fråga, förklarade vittnet si licke kunna taga på sin ed att Christiernin vid bt rörde handtryckning utdelat penningar, ehuru vit net supponerade det. Christiernin yrkade att dett Il vittne, hvars namn var Essn, ej måtte få afgifv vittnesmål i saken, enär Essån i poliskammearen ar I gifvit Christiernin att hafva vid åtalade tillfälle .Jutdelat penningar bland folkhopen. — Något vidar förekom icke, och öfverståthållareembetet remitte rade målet till behandling af kämnersrätten. a Emot ofvannämnde f. landsfiskalen Bråvi förekom äfven i förra veckan en angifvelse af förr Iguldsmeden Lenholm. Söndagen den 41 i denn I månad, då Lerbolm, åtföljd af två vittnen, inställ Isig hos Bråvik, att kungöra honom en kallelse an Iråäende Bråviks hörande i ett vid Färentuna hä I radsrätt anhängigt mål, skulle Bråvik hafva våld Isamt tillryckt sig protokollsutdraget, som Lenholn framtagit för att förevisa honom, derefter fattat e käpp, som stod i en vrå och dermed tilldelat Len holm åtskilliga slag, samt slutligen kört ut honor och hans vittnen. Lenholm yrkade ansvar å Brå vik för detta hans beteende; samt att återfå sä vä sit protokoll som en 40 rdr bankosedel, som hän delsevis skulle hafva varit inlagd uti detsamma. Då målet första gången skulle förekomma va Bråvik ej tilllstädes; han förklarade sedermera, at han å den bestämda dagen inställt sig i poliskam maren, men att han gått sina färde, då en polis uppsyningsman utvisat honom med de orden: hä inne får blott hederligt folk vara. I sjelfva sake afgaf B. det svaromål, att ban tagit protokollet emedan det vore vanligt att den som blir kallad ett mäl erhåller antingen den skriftliga kallelse: eller en afskrift deraf; och dessutom hade Lenholn vid tillfället yttrat, att han kommit för att till ställav Brävik kallelsen. Men att någon sedel med följt protokollet vore, såsom B:s ord föllo, en a Lenho!ms vanliga oförskämda dikter. Två persone af Bråviks bekanta hade närvarit under uppträde och äfven då B. sedermera ur sin ficka upptog bi tarne af protokollet, men då fanns ibland dem in. gen sedel. Bråvik erkände att han utkört Len. holm. och det emedan han cj ville i sin bostad se en så beryktad person. Lenholm yrkade Bråviks häktande; men detts fann öfverstäthållareembetet ej anledning att bifalla. Målet blef remitteradt till vederbörlig domstol. — En mansperson, dagsverkaren Johan Gustaf Kjellberg, passerade i går morse Norrtull, men blef på misstankar anhållen och tillfrägad om åtkomsten till ett kokreatur, som han medförde till försäljning; han uppgaf då, att han emottagit detsamma af en okänd qvinna, som han träffat på landsvägen. Efter någon stund anlände till staden en bonde, Johan Andersson, som igenkände och äåterfick kon, hvilken natten förut blifvit honom frånstulen i hans ladugård uti Kista gård, Sollentuna socken. . Den okända qvinnan, som öfverlemnat kon till Kjellberg, anträffades i Kjellbergs bostad vid Jerfva, och inställdes, jemte sin medbrottsling, till polisförhör i går. Kjellberg uppgaf dervid, att qvinnan föregående dag kommit till honom och bedt att han skulle åt henne försälja en ko, som hon erhållit i arf; och sedermera hade han enligt öfverenskomme!se mött henne på landsvägen och der emottagit kon. Qvinnan, hvars namn är Christina Ehn, sade att förhållandet vore så, som Kjellberg uppgifvit; hon erkände att hon stulit kon i den ofvannämnde bondens ladugård, hvilken varit oläst. Qvinspersonen Ehn har tillförene tjent här i staden, men under de sednare tiderna fört ett kringstrykande lefnadssätt. — Målet blef remitteradt till kämnersrätten; Kjellberg och Ehn äro häktade. : — En krögare, vid namn Pousette, var i går uppkallad till polisen, för det kortspel blifvit föröfvadt å hans näringsställe. Polisuppsyningmannen, som väckte åtalet, hade dertill hemtat särskild anledning af en fattig hustrus klagan att hennes man låter henne och barnen svälta, medan han förstör sina små förtjenster på spel, på Pousettes krog. Två personer, tilltalade för spel, påstodo att de icke spelat, men gjort kortkonster, och dessa skulle, efter hvad krögaren försäkrade, vara mycket intressanta,. Vid åtalade tillfället hade dock -volten misslyckats, erkände den ene konstmakaren. Vittnen hördes och bestyrkte angifvelsen, och spelarne blefvo i följd deraf plikt-! fällda; men Pousette, såsom ej öfvertygad att hafva! egt vetskap derom att spel hos honom föröfvats,! kunde icke fällas till ansvar. TT OA MTERENAREDPESA MYR UTE TNT