SW YTUILIV VUVÄPRSUVIE I JAA BIULUG. VY IUHUNBDTIADS
Ex officio
C. J. Hazelius,
Registrator i Kgl. Civildepart
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
Bokhandlaren Odin emot polisgevaldigerne
Jäderin och Thomasson.
Hvad vid gårdagens förhör hos kämnersrätter
förekom i detta märkvärdiga mål, meddelas här
nedan. Expostens ofullständighet har sin grund :
svårigheten för referenten, att vid tillfället göra
skrifiliga anteckningar, inklämd, som han var, e-
mellan flanörer, gesäller, bränvinsadvokater och
annat folk, som uppfyllde rättens sessionsrum utom
skranket, äfvensom förmaken, och med lifligt del-
tagande afhörde undersökningen.
Först justerades protokollet för d. 23 sistl. De-
cember. De då närvarande, nu åter tillstädes-
komna vittnen erkände och vidhöllo sina berättel-
ser, med några tillägg och rättelser.
Derefter inlemnade gevaldigern Jäderin följande
handlingar:
1:0 ett utdrag af öfverståthållareembetets proto-
koll för d. 45 och 46 Maj 18:3, angående det af
Jäderin emot Odin i poliskammaren väckta åtal
för det Odin, vid Jäderins i tjensteärender gjorda
besök i hens bostad d. 15 Maj, oqvädat Jäderin.
Af detta protoko!l inhemtades, att gevaldigern Tho-
masson och f. polisbetjenten Lars Holmberg varit
såsom vittnen åberopade och hörda i den saken,
samt intygat Jäderins angifvelses riktighet, och på
särskild fråga förklarat, att Jäderin vid nämnde
tillfälle icke förgått sig emot Odin. Gevaldigern
Jäserin ville med detta protokoll ådagalägga, att
Holmberg, som nu inför kämnersrätten vittnat att
Jäderin wid besöket hos Odin d. 45 Maj varit o-
tidig, men förut i poliskammaren haft en motsatt
utsago, vid ettdera tillfället afgifvit orikt gt vitt-
nesmål. Gevaldigern Thomasson anmärkte, för sin
del, att af åberopade protokoll. syntes, det han fått,
ojäfvad af. Odin, vittna i målet, hvilket väl icke
skulle kunnat ega rum om Thomasson deltagit i
vederpartens våldförande. (Emot detta protokoll
hade dock bokhandlaren Odin i sina besvär till
Kongl. Moaj:t gjort anmärkningar och yrkat att
protokollsföranden, kongl. sekreteraren W. Stråhle,
måtte edeligen afhöras.)
2:0 afskrift af bokhandlaren Odins till Kongl.
Möoj:ts justitierevision ingifna besvär öfver öfver-
ståthållareembetets nyssnämnda utslag af d. 46 Maj
41843. Härmed ville Jäderin visa huru osannolik
Odins uppgift om våldförandet i poliskammarens
förmak och det s. k. skrifrummet vore, enär be-
svärsskrifterna icke derom innehölle ett enda ord.
I reservationsbesvären uppgifves, att Jäderin vid
visitationstillfället d. 45 Moj varit ohöflig och att
då Odin på kallelse inställt sig i poliskammaren
och blifvit pliktfälld för otidighet emot Jäderin,
Odin åter underkastats en visitation, som gjorts
i hans byråer, lådor o. 8. V., sedan han qvarhål-
lits i polisen och vägrats af polisbesteningen att få
gå ut ifrån polisens lokal I sin utveckling af
besvären, berättar Odin om hvad som förefallit
emellan honom och Jäderin endast följande:
Jag satt i mitt rum och läste, med ryggen vänd
mot dörren. Då hörde jag någon gå långt fram
i rummet, vände mig ditåt och fann midt på golf-
vet stående gevaldigern Jädsrin. Sjuklig och li-
dande; som jag är, blef jag naturligtvis högst upp-
rörd och sade: hvad vill ni, vill ni åter komma
hit och plundra mig? Då svarade Jäderin: man
måtte väl hafva rätt att visitera sådane tjufkulor
som denna!, hvarpå jag utropade: åh, vet hut fä-
hund ! :
Till ådsagaläggande af sin rättighet att anställa
visitation hos Odin (hvilken rättighet Jäderin dock
påstod sig icke hafva begagnat, utan vid merbe-
rörde tid 1843 blott besökt Odins bostad för att
efterse om biribispel derstädes föröfvades), före-
tedde Jäderin sedermera, under förhörets lopp, en
order af öfverstäthållareembetet till polisbetjenin-
gen, att två gånger i veckan granska pantlånares
böcker; räkenskaper och panter, för att efterse om
något tjufgods funnes deribland. Bokhandlaren
Odins rättegångsbiträde erinrade, efter uppläsandet
af denra order, att densamma äfven innehöll, att
polisbetjeningen vid sådana besök borde uppföra
sig höfliigt och anständigt. NA
Nedannämnde vittnen blefvo på aflagd ed hörde:
1:0 gardisten Carlsson, som om uppträdet i po-
liskammarens förmak berättade, att Jäderin vid
tillfället kvuffat Odin och tilldelat honom ö å 6
slag i nacken, och att då Thomasson bört Odin
yttra att han ville gå in till polismästaren, T:
våldsamt inskuffat Odin i skrifrummet.
2:0 förre polisuppsyningsmannen Lindberg. Denne
berättade, att han vid nämnde tillfälle varit i skrif-
rummet och sett Odin blifva dit inskuffad, men af
hvem visste vittnet icke; dock hade Jäderin varit
Odin närmast. Sedan dörren blifvit tillsluten, hade
Jäderin stött Oain för bröstet tvenne gånger, un-
der yttrande: nu sitter du bär för min räkning),
hvarefter Jäderin gått ut, med tillsägelse åt de
närvarande polisbetjenterna, att de skulle efterse
Odin, emedan, såsom Jäderin åter yttrat, han sit-
ter der för min räkning. Härefter hade vittnet
bortgått, men efter omkring !, timma återkom-
mit, och då åter fått se Jäderin tilldela Odin en
knuff för bröstet. Vid en af dessa knuffar hadel
Odin jämrat sig och yttrat: sj mitt bröst, eller
akta mitt bröst. Vittnet förklarade, på fram-
ställd fråga, om Odin äfven fått någon örfil, att
vittnet ej kunde erinra: sig det.
3:o-förre polisuppsyningsmannen Baalack, lika-
som de efterföljande vittnena åberopad af geval-
digern Jäderin, berättade, att Odin sjelfmant gått
in i skrifrummet, och att intet våld eller missfir-
mande vid tillfället föröfvats emot honom, Vittnet
hade af Jäderin blifvit tillsagd att se efter Odin,
medan Jäderin gick ut på en stund.
Gevaldigern Jäderin yttrade sin tillfredsställelse
med detta vittnes berättelse, men käranden förkla-
rade att han igenkände Baalack såsom den der vid
tillfället omkullslagit den stol, hvarpå Odin sutit,
och kärandens rättegångsbiträde ville fästa rättens
uppmärksamhet på den synbara förlägenhet och
darrande stämma, hvarmed Baalack afgifvit sitt
vittnesmål, samt anhöll att vittnet måtte erhålla
en förnyad erinran om edens vigt. -Rättens ord-
rt tå fee CR — SR - R Krr ER