snart han tillsluter ögonen, pladdrar en mängd ä nonsens, så pläga äfven de af kärleksfebern an-o gripne patienterna, vil alla tillfällen, då delh icke äro på sin vakt, röja sitt svaghetstillstånd.i Allraminst kunna de taga sig till vara när de höra eller se något, som harmonierar med de-!9 ras lidelse, eller liknar det tillbedda föremålet. ? Jag erinrar mig ännu ganska lifligt, att en unga man, som studerade medicinen, nir han en gång D plötsligt blef tillfrågad, hvilken af alla örter varlo den mest magstärkande, svarade: Anna Maria !N Med quartanfebern har kärleken en stor lik-!f het. Den antager alla möjliga slags skepnaderr och masker. Ofta döljer den sig en ganskal? lång tid, och vid minsta anledning återkommer den med förnyad styrka. Eada möjliga medlet att kurera densamma är att resa långt bortly i främmande land: d Kärleken har ganska mycken likhet med såld kallad maskfeber. Den, som plågas af mask,s har ofta bleka kinder och en blå ring omkring ögonen; en suckånde turturdufva på samma sätt. .. Understundom vållar masken att aptiten helt och hållet försvinner; stundom åter förorsakar den ett omåttligt begär efter föda. Precist samma symptomer åtfölja kärleksfebern. Obönhörda älskare kunna hvarken äta eller dricka, och passa derföre synnerligen väl i en belägrad fästning, synnerligast som deras beklämda bjerta gör dem ledsna vid lifvet -och kommer dem att med förakt möta hvarje fara. — Bönhörda älskare deremot taga ofta så mycket för sig af det, som retar deras lystmäte, att det i längden bekommer dem högst illa. När kärleken går till en hög grad, så liknar den melankoli. Det finnes mångfaldiga af mjeltsjuka angripna individer, som tyckas hafva sitt fulla förstånd, tills man plötsligt kommer att stöta på den skruf i deras hufsuden, hvilken lossnat. En melankolikus kan tala som en 5alomo om en mängd ting, blott de icke korsa den fixa id, som han en gång fått i sin bjerna. På samma sätt förhåller det sig äfven med de älskande. De benämna allting med dess rätta namn: de upptäcka lätt orsaken till en mängd saker; endast om det föremål, som de älska, döma de rent af uppåt väggarne. Ehuru kär!eken egentligen är en kroppslig! svaghet, så -har den dock ett så stort inflytande: på själsförmögenheterna, allrahelst på inbillnings-: kraften, att ingen villfarelse mera förtjenar altl: ursäktas än den, som hänför kär:eken till själslidelserna. En älskares eller älskarinnas inbillningskraft öfverträffar alla verldens målare och skalder i konsten att försköna och smickra. Den gör det gamla ungt, den uppreser det förfallna, förfri-! skar det vissnade, upplifvar det döds, jemnar det rynkiga och förkortar en hel mängd långa näsor och dito hxkor. Den kommer de fagraste rosor att blomstra på ett par pergamentskinder, de skönaste liljor att vexa på en blå måne under ögonen: der andra blott se grimacer, der ser den älskande behagen skalkas: der andra endast se en uppstoppad hummelstång, der ser han gracernas vext och rörelse: han hör en silfverklocka klinga och en näktergal slå der, hvar-. est andra tro sig höra gnisslet af. den osmorda axeln på ett skottkärrhjul, eller de rossliga tonerna af en förkyld eller försupen nattv äktare, 0. SV. Men är kärleken i stånd att se och skapa sig skönheter der, hvarest andra endast kunna finna fulheter; huru mycket mera skall den icke då kunna förhöja verkliga bebag, eller upptäcka sådana der, hvarest de möjligen kunna finnas, ehuru de icke kunna bemärkas af det yttre synsinnet? En alltför lifig inbillningskraft råkar lätt på villovägar... Det ser man af dem, som hafva: stark feber. Likasom en feberpatient understundom håller sin läkare för en bödel (i hvilket förmenande han dock icke alltid har orätt), så anse också de älskande alla dem, som lägga något i vägen för deras kärlek, för rigtiga omenniskor. ; Till symptomer, som för deniläkarekonstens mysterier invigde röja ifrågavarande svåra sjukdoms tillvaro och graden af densamma, höra äfven kärleksbref och kärleksverser. Af verser och bref kan en skicklig läkare bedöma denna sjukdom med lika mycken säkerhet, som han af pulsens slag, en viss vätskas utseende och andra dylika tecken, kan bedöma mången annan kroppslig svaghet. 5; Den fantisering, som eger rum hos en feberpatient, ger oss esomoftast mycken upplysning om sjukdomens säte och beskaffenhet. Ar den sjuke vild och oregerlig, vill ut ur sängen och anfaller dem, som vilja hindra honom derifrån, så har denna sinnesförvirring sin grund i en hjerninflammation. Ligger han deremot stilla! öch småpratar för sig sjelf samt låter lätt skrämma sig till hvad man vill, att han skall göra, så är det ett tecken till nerfsvaghet och malignitet. På samma sätt kan man också utaf kärleksbref och kärleksverser bedöma en älskandes svaghet Man kan lätteligen af dem sluta sig till, huruvida det onda har sitt säte i ögonen, eller om det redan har angripit hjernan; om det är bjertat, lefvern, magen, eller någon annan kroppsdel, hvilka lida ar densamma. Uppehåller sig älskaren allenast vid sin skönas ögon, läppar, rosenkinder, vext, gång, andedrägt och hvad nu alla de der behagen heta i kärlekens EE Se SIR Vet LD rn Nn md At dv UN må vkd -UR OR Nr DA