snart han tillsluter ögonen, pladdrar en mängd ä
nonsens, så pläga äfven de af kärleksfebern an-o
gripne patienterna, vil alla tillfällen, då delh
icke äro på sin vakt, röja sitt svaghetstillstånd.i
Allraminst kunna de taga sig till vara när de
höra eller se något, som harmonierar med de-!9
ras lidelse, eller liknar det tillbedda föremålet. ?
Jag erinrar mig ännu ganska lifligt, att en unga
man, som studerade medicinen, nir han en gång D
plötsligt blef tillfrågad, hvilken af alla örter varlo
den mest magstärkande, svarade: Anna Maria !N
Med quartanfebern har kärleken en stor lik-!f
het. Den antager alla möjliga slags skepnaderr
och masker. Ofta döljer den sig en ganskal?
lång tid, och vid minsta anledning återkommer
den med förnyad styrka. Eada möjliga med-
let att kurera densamma är att resa långt bortly
i främmande land: d
Kärleken har ganska mycken likhet med såld
kallad maskfeber. Den, som plågas af mask,s
har ofta bleka kinder och en blå ring omkring
ögonen; en suckånde turturdufva på samma sätt.
.. Understundom vållar masken att aptiten
helt och hållet försvinner; stundom åter föror-
sakar den ett omåttligt begär efter föda. Pre-
cist samma symptomer åtfölja kärleksfebern.
Obönhörda älskare kunna hvarken äta eller
dricka, och passa derföre synnerligen väl i en
belägrad fästning, synnerligast som deras be-
klämda bjerta gör dem ledsna vid lifvet -och
kommer dem att med förakt möta hvarje fara.
— Bönhörda älskare deremot taga ofta så myc-
ket för sig af det, som retar deras lystmäte,
att det i längden bekommer dem högst illa.
När kärleken går till en hög grad, så liknar
den melankoli. Det finnes mångfaldiga af mjelt-
sjuka angripna individer, som tyckas hafva sitt
fulla förstånd, tills man plötsligt kommer att
stöta på den skruf i deras hufsuden, hvilken
lossnat. En melankolikus kan tala som en 5a-
lomo om en mängd ting, blott de icke korsa
den fixa id, som han en gång fått i sin bjerna.
På samma sätt förhåller det sig äfven med de
älskande. De benämna allting med dess rätta
namn: de upptäcka lätt orsaken till en mängd
saker; endast om det föremål, som de älska,
döma de rent af uppåt väggarne.
Ehuru kär!eken egentligen är en kroppslig!
svaghet, så -har den dock ett så stort inflytande:
på själsförmögenheterna, allrahelst på inbillnings-:
kraften, att ingen villfarelse mera förtjenar altl:
ursäktas än den, som hänför kär:eken till själs-
lidelserna.
En älskares eller älskarinnas inbillningskraft
öfverträffar alla verldens målare och skalder i
konsten att försköna och smickra. Den gör det
gamla ungt, den uppreser det förfallna, förfri-!
skar det vissnade, upplifvar det döds, jemnar
det rynkiga och förkortar en hel mängd långa
näsor och dito hxkor. Den kommer de fagraste
rosor att blomstra på ett par pergamentskinder,
de skönaste liljor att vexa på en blå måne un-
der ögonen: der andra blott se grimacer, der
ser den älskande behagen skalkas: der andra
endast se en uppstoppad hummelstång, der ser
han gracernas vext och rörelse: han hör en silf-
verklocka klinga och en näktergal slå der, hvar-.
est andra tro sig höra gnisslet af. den osmorda
axeln på ett skottkärrhjul, eller de rossliga to-
nerna af en förkyld eller försupen nattv äktare,
0. SV.
Men är kärleken i stånd att se och skapa
sig skönheter der, hvarest andra endast kunna
finna fulheter; huru mycket mera skall den
icke då kunna förhöja verkliga bebag, eller
upptäcka sådana der, hvarest de möjligen kunna
finnas, ehuru de icke kunna bemärkas af det
yttre synsinnet?
En alltför lifig inbillningskraft råkar lätt på
villovägar... Det ser man af dem, som hafva:
stark feber. Likasom en feberpatient under-
stundom håller sin läkare för en bödel (i hvil-
ket förmenande han dock icke alltid har orätt),
så anse också de älskande alla dem, som lägga
något i vägen för deras kärlek, för rigtiga
omenniskor. ;
Till symptomer, som för deniläkarekonstens
mysterier invigde röja ifrågavarande svåra sjuk-
doms tillvaro och graden af densamma, höra
äfven kärleksbref och kärleksverser. Af verser
och bref kan en skicklig läkare bedöma denna
sjukdom med lika mycken säkerhet, som han
af pulsens slag, en viss vätskas utseende och
andra dylika tecken, kan bedöma mången an-
nan kroppslig svaghet. 5;
Den fantisering, som eger rum hos en feber-
patient, ger oss esomoftast mycken upplysning
om sjukdomens säte och beskaffenhet. Ar den
sjuke vild och oregerlig, vill ut ur sängen och
anfaller dem, som vilja hindra honom derifrån,
så har denna sinnesförvirring sin grund i en
hjerninflammation. Ligger han deremot stilla!
öch småpratar för sig sjelf samt låter lätt
skrämma sig till hvad man vill, att han skall
göra, så är det ett tecken till nerfsvaghet och
malignitet.
På samma sätt kan man också utaf kärleksbref
och kärleksverser bedöma en älskandes svaghet
Man kan lätteligen af dem sluta sig till, huruvida
det onda har sitt säte i ögonen, eller om det redan
har angripit hjernan; om det är bjertat, lefvern,
magen, eller någon annan kroppsdel, hvilka lida ar
densamma.
Uppehåller sig älskaren allenast vid sin skönas
ögon, läppar, rosenkinder, vext, gång, andedrägt
och hvad nu alla de der behagen heta i kärlekens
EE Se SIR Vet LD
rn Nn
md At dv UN må v- kd - -- UR - OR
Nr DA