Tillika omnämnes den, äfven i ett utländskt
blad meddelade förmodan, att en ångbåtsfar
mellan Kiel och Stockholm kommer attinrättas
— —— ———-!
— Post- och Inrikestidningen för i. onsdag:
innebåller en insänd artikel kallad politiska
intryck. Der berättas om ett sällskap af någr
få personer, som kommit tillsammans att språk
om dagens händelser, och hvilka, oaktadt hell
olika politiska grundsatser i nästan allt an
nat, likväl sommanstämde uti den punkten,
att till sina tänkesäll vara. oberoende af Af-
tonbladet, hvilket var en naturlig och nöd
vändig sak, då hela sällskapet lärer bestått a!
insändare till Post- och Inrikestidningen: Efter
litet tal om väderleken och andra småsaker
har sällskapet, lika naturligt, slagit sig ned på
det mycket omtuggade i Portföljen uppsnap-
pade -brefvet från herr Richert, som innehöll
att den der strofen: -delendaå est Carthago,
borde tillämpas på ståndsrepresentationen; ett
uttryck som gjort mera ondt i magen på de
stationära, än mycket annat på en lång tid.
Också kunde ett sällskap af fromma kaffesy-
strar icke hafva korsat sig med mera salfvelse
öfver någon tidens gudlöshet, än det lilla, men
mycket goda sällskapet gjort öfver detta ut-
tryck, hvari det ser jesuitism, fanatism, och vi
tro nästan allt slags annat otyg på -ism. De
sågo uti den Richertska planen en tillämpning
af den. stora: gemensamma operationsplan, som
den s.k: liberala (dv. s. högst illiberala)
pressen- använder i alla frågor, i alla ämnen
som den vill bearbeta, mot alla den miss-
pbagliga personer: nemligen inpräglandet hos
allmänheten - genom täta fördömmelser. De
ansågo det innebära ett djupt hån att kalla
en på detta sätt genom fördömmelse inpräg-
lad tanke för öfvertygelse, då den snarare
borde heta fanatism, och är: alldeles af sam-
ma slag som den, hvilken den af Eugene Sue
så strängt och rättvist gisslade jesuiter-orden
använder för att uppväcka en förstockad fix
id, utan pröfning, hos sina blinda anhängare,
intoleranta för all motsägelse. De tre vännerna
ansågo det vara en äkta jesuitisk plan att,:se-
dan inpräglingen af ens egna satser på detta
sätt lyckats. hos allmänheten, åberopa denna
allmänhets omdöme, såsom stöd för samma
egna satser.)
Med förlof sagdt, öaktadt man nog kan märka,
att det goda sällskapet bestått af mycket snus-
förnuftiga personer, så hå de dock här visat
någon enfald. Hvad gör väl hvarje tidning,
hvarje predikant annat än att söka inprägla
sina åsigter hos åbörarne. Men hvad ondt lig-
ger väl deri? Hufvudfrågan måtte vara först
huruvida åsigterna i och för sig sjelfva äro
riktiga, och sedan att ingen tillåter sig dåliga
medel, såsom lögner och dylikt, för att göra
dem gällande. Finnas nu fullgiltiga argumen-
ter i Vår historia för den fyrkamriga stånds-
representationens utdömande: hafva tänkesätten.
hos pluraliteten af upplyste, fördomesfrie, själf
änkande och fosterländskt sinnade män redan
åratal, och om ej från Arilds, åtminstone från
Thorilds: tid, varit ense derom, att Sverges fyra
tånd äro dess fyra. obestånd, såsom. politisk
nakt betraktade, så måtte det äfven vara en
örtjenst; icke ett fel, att ju förr dess hellre
öka göra denna öfvertygelse gällande inför!
kela allmänheten; oaflåtligen, med idkeligt upp-
epande af skälen och bevisen derför. -Dessal
ednare har herr Richert redan för sin del af-
ifvit ganska tydligt, öppet och ridderligt, och
ela det ppolitiska intrycket af hans bref, på
osttidningen, är då egentligen icke annat än ett
rysteriskt intryck af skrämsel vid åsynen af
tt bland tidens och den stigande kulturens
jödvändiga uppenbarelser samt uttrycket deråf
den ifrågavarande artikeln ett temligen tand-
öst joller.
— tä