Article Image
fensivt till offensivt, samt uppsöka anfallspunkter : stället att förblifva stilla. I betraktande af alll det der har också reformpressen lemnat den gamla, konservativa, tid nog att ställa sig i ords ning och göra sin förklaring, och skulle ännu fortfarande lemna den, om det vore någon vån att det gamla stillaståendets och ajourneringssystemets vapendragare någonsin kunde förmå sig att fatta ett beslut och utsäga sin mening öppet och ärligt. Men då detta visst aldrig sker utan pådrifning, nödgas vi än en gång förehålla Postoch TInrikestidningen, såsom för nå närvarande den stationära opinionens mest framstående organ, den oärliga och resultatlösa taktik hon följer, och hvaraf hon sednast i numret för sistlidne måndag lemnat ett prof. Vi skjuta härvid alldeles till sido P. o. I. T:s förbindelser såsom privilegieradt blad och särskildt gynnadt med förmånen att publicera de officiella underrättelser Regeringen meddelar; vi antaga att dessa förmåner icke äro tillräcklige att fylla utgifvarens anspråk, när han icke derutöfver fått allt hvad han begärt, och deribland äfven en suspension af tryckfrihetslagen, i aseende på offentliga handlingars utgifvande; vi ställa tidningen således för tillfället i paritet med icke salarierade blad och fordra blott hvad hvarje tidning, som vill deltaga i den politiska diskussionen, måste prestera. Till denna hör, i första rummet, att öppet bekänna sin färg, och icke agera marodör eller krypskytt, en metier,. som af intet parti bör eller kan lidas. I detta afseende förekommer mot P. o. I. T. det anmärkningsvärda, att den oaflåtligen säger sig vara den närvarande Regeringens vän, men likväl begagnar nästan hvarje tillfälle att referera det tadel eller de anmärkningar, som någorstädes mot samma regerings åtgärder framställas. Vi säga referera, ty just deruti ligger det försåtliga, att bemälde blad aldrig ärligt säger: Vi instämma i detta tadel; vi tänka pi samma sätt; utan det blott refererar, och om någon frågar hvarföre, svarar det: blott för att referera; visst icke för att säga något obehagligt till eller om Regeringen,. Företrädesvis söker bladet dervid att få fram yttranden, som mera genom sin form än genom innehållet äro afsedda att kittla och reta Regeringen. På Wetta föraktliga sätt, att, om möjligt, nedsätta Regeringen, och ändå ställa sig oskyldig och vältänkande, förekomma exempel i öfverflöd uti de så kallade öfversigterna, der ända intill Söndagsbladets och Den Konstitutionelles ulgjulelser någon gång funnit plats. Taktiken härutinnan faller så mycket mer i ögonen, som dessa nakna relationer rörande Regeringen eller vännerna till dess grundsatser och handlingssält ej sällan stå vid sidan af ett varmt försvar mot de anfall, som i de andra bladen stundom äro riktade mot det gamla systemets anhängare och det nyas motståndare. En annan taktik, som synes mindre föraktlig, men icke derföre kan gillas såsom hederlig eller uppriktig, är att P. o. I. T. maskerar sig med prat om sin förmenta benägenhet för en bop preformer, dem bon i sin fordna ställning på det högsta motarbet och än i denna stund säkert skall motarbeta, så snart det blir alivar af. Denna taktik begagnar hon för att skjuta fram vissa reformfrågor, såsom nödvändigare alt snart genomföra, än den af konservatismen mest fruktade representationsreformen. Att på det sättet aflägsna en reform, som är i görningen, genom att framskjuta någon annan, såsom ännu nödvändigare, räknas i oppositionshistorien visserligen till de mindre olofliga medlen att bry en Regering och hindra den att koncentrera .sin kraft för ett visst, åsyftadt större ändamål; det kan således icke förefalla besynnerligt, att det parti P. o. I. T. tillhör, försöker denna taktik. Men att partiets organ låtsar sig vara en förklarad vän af reformer, dem det alitid motarbetat och i silt innersta fördömer, bör icke å passera utan att masken afryckes. Sålunda måste vi äfven inför bemälde tidnings ögon framhålla hennes och hennes partis antecedentia, när hon, såsom i sistlidne måndagsnumret och en artikel kallad, från hvad håll motarbetas nu representationsfrågann, förordar, såsom reformer af större vigt än representationsfrågan, följande af henne citerade reformfrågor, nemligen: lagverkets och undervisningens förbättring; kreditväse .dets ordnande; näringsväsendet och framför allt vårt barbariska skatteväsenden, hos hvilket P. o. I. T. nu finner otaliga fel och till hvars förbättrande hon bland annat framdrager förslaget att fördela uppbörden på fyra terminer. Det ligger en verklig oförskämdhet i P. o. I. T:s hyckleri och hennes omdöme om allmänhetens urskillning, när hon försöker ställa sig som en vän af dessa reformer, hvilka hennes parti, under de många år det var rådande, med den framgång moarbetat, att de, oaktadt den liberala sidans ansträngningar, egentligen icke kommit af stället, så att den redan gjorda början till några af dem blifvit afbruten och saken befordrad tillbaka i stället för framåt. Då vi här endast haft för afsigt att påpeka huruledes svenska akademiens tidning drifver en understucken vänskap för Regeringen och en understucken liberalism, anse vi ej nödigt att ingå i något svaromål rörande de upph si o hå

8 januari 1846, sida 3

Thumbnail