dringer 1 spannmalstullen, hade han kval iun-
nit -reqvisitionens undertecknare så betydande
både till antal och namn, att han ej blott upp-
lät Guildhall till mötesplats, utan sjelf tog klub-
ban, och förde den med fullkomlig opartiskhet.
Att uppräkna dem som bland denna samling
finnas nämnda, är med få undantag detsammoe,
som att nämna allt hvad verldens rikaste stad
har rikast och mest aktadt inom de kommer-
ciella och industriella yrkena. De förklarin-
gar som här beslötos äro ej mindre märkliga.
Den första lydde så: Grundsatsen af beskydd
för handeln är skadlig — falsk så väl i teo-
rien som praktiken; bedragande för de klasser
som. söka beskydd, och orättvis mot samhället
i det hela. Den stora praktiska regeln att
lemna handeln fri från fjettrar är ännu mera
tillämplig, och på ännu vijtigare skäl, för
spanpmålshandeln, så väl som för all annan
handel, af hvad slag som helst, hvilken anskaffor
menniskors födoämnen. — Förklarirgen god-
kändes af hela den talrika församlingen, med
en minoritet af tre röster.
Den andra förklaringen var af följande in-
nehåll: Den skyddslag; som vanligen kallas
spannmålslagen (lagen om spannmilstullen)
phar i detta land fullkomligt misslyckats både
i att gagna jordbrukarne, och i att sörja för
menighetens behof samt värna dess fördelar.
Den har alstrat missämja mellan -de särskilda
klasserna inom landet, och utrikes framkallat
ovilja och repressalier. Den har hvarken gjort
oss oberoende af utländsk spannmiålsinförsel;
eller skyddat emot brist och hungersnöd: Den
efter priserna omvexlande införtullningen bar
till den vanliga omskiftningen i handeln och
ovissheten, i följd af årsvexten, lagt äfventyret
af ett slags slump. och fallenheten. för:speli
handel. Medan den helt och: hållet förfelat
de- löften, som vid dess stiftande framställdes af
dess befordrare; har den bragt öfver oss allt
det Onda, som föresråddes af dess motständare.
— Denna förklaring antogs, med två rösters
minoritet. s
Den 53:e förklaringen lydde: I betraktande af
landets närvarande politiska, kommerciella och
ekonomiska tillstånd, är det oundvikligt —
såsom del af ett mera frisinnadt och upplyst
styrelsesystem — att nuvarande spannmålslag,
ocKHvarje annan, som lägger skatt på den
stora folkmassans födoämnen, afskaffas genast.
— Denna förklaring antogs med en rösts.mi-
noritet. :
Den 4:desförklaringen bestämde: Att Citys
fyra representanter skulle uppmanas och före-
skrifvas att i underhuset understödja motionen
om spannmålstullens afskaffanden: — Denna för-
klaring antogs enhälligt.
M:r Cobden var äfven vid City-mötet enibland
de med: mesta bifallsteeknen afhörda talarnej)
och hvad som härvid var. särdeles betecknande:
samlingen - visade -sig. mest belåten med. bans
omdömen öfver: det .vederlag, :som jordägarne:
skola beslutat fordra, i fall spannmålshandeln:
blir fri. .Man ordarp, ;yttrade ban, ;man. or-
dar alltjemnt om ett. vederlags- 1 Jag ser saf
Morning Herald (Skratt..—- detta blad är de
stationäras :ursinnigaste organ) att om sir Ro-
bert Peel hade föreslagit någonting om den i-
frågavarande lindringen, så -ärnade han skaffa
en vedergällning åt :monopolisterpa. Jag vill)
derföre säga hvad slags vedergällning det folket :
bör få, efter de sätta en sådan i fråga; — jo,
just den vedergällning som Citys. polis skulle
gilva, om den hos någon af de gentlemän, som
hedras med namnet långfingrade: företrädesvis,
hade upptäckt en möbel; tillhörande någon min-
dre rikt lottad. man, men som blifvit honom
frånstulen. Ål! säger tjufven, denna dragki-:
sta bar befunnits i mina händer hela tretioj
åren, jag har gjort mig räkning på alt få be-
hålla henne... Jag har ett. visst interesse uti att
än vidare få begagna henne: ni kan omöjligen
vilja taga den itrån-mig- utan .vedergällming).
— Den fattige ägaren stiger nu fram och be-
visar, att han i mer än tretio år Varit beröfvad
sin äganderätt; och polisen ådömer den som stal,
en vedergällning för tillgreppet efter lag; det!
är det vederlag han förtjenar. — Bland de för-
klaringar, som i dag föreslås, är en. som jag
betraktar: med särdeles tillfredsställelse:- det. är
den om föreskrift till Citys fyra representanter
att i underhuset påyrka spannmålstullens af-l:
skaffande. Detta språk till edra representanter
skall, vinna genljud i bela konungariket.: Detl
4
4
dikteras af. den ädla anda, som lifvade edra
förfäder, när de för 70 år sedan möttes i den-
na saly på en tid, då de hade. att, kämpa mot
ett fiendtligt hof och en högdragen monark j
men icke svigtade ändå. Betrakten minnesvår-!s
den der, öfver en ibland edra Lordmayorer,
för hans medborgerliga handling i-herrskarens!
åsyn, och liknen honom i mod! Dock, vi stri-l!
da ej denna gången mot vår monark (Bifall).:
Vår drottning vill ej att dess folk skall lidaj
nöd; hon önskar ej att vara en egennyttig fak-.
tions. chef; hon vill byllas af en stor, enig ochi:
lycklig. nation... Nej, striden gäller ieke drott-4
ningen, utsn en klass, icke den mest upplysta, !
mest oegennyltiga eller den för samhället nyt-js
tigaste (Bifall, — en faktion af detta lands:
aristokrater, som önska truga ned folket inom:
möjligast trånga gränsor, och heldre vilja lefva l:
beqyämt och myndigt ibland ett klent folk, änl:
stiga med den vexande makten och storheten
hos ett, som förmår upplyfta- dem sjelfva tillt
långt mera. välde än de äga nu (Bifall). — Stri-:
Jan är med de mononolieerande innahafunrna I