OM BEHOFVET AF FÖRSIGTIGHET I REPRE-
SENTATIONSFRÅGANS BEHANDLING.
Försigtighet och moderation! Tvänne lika nöd-
vändiga som lofvärda egenskaper i alla menskliga
företag! Men huru ofta hafva de icke äfven, fram-
förallt i politiska frågor, blifvit godtyckligt an-
vända för att gifva färg åt någonting helt annat,
åt obeslutsamheten, halfheten, oefterrättligheten,
farhågorna eller en inneboende obenägenhet för
reformerna, som man ej rent ut velat tillstå?
På den sista tiden har man i synnerhet hör:
omtalas beholvet af försigtighet i representations-
frågans behandling. Afven vi instämma fullkom-
ligt uti att-ett sådant behof finnes; men det vig-
tiga mäste vara att undersöka och göra klart för
sig sjel, hvad som här bör eller kan förstås med
nödig försigtighet, och en sådan undersökning är
så mycket mera maktpåliggande i ett ögonblick,
då det innan kort på allvar blir fråga om den
preliminäråtgird från Regeringens sida, som i så
väsendtlig mån kommer ett bestämma represen-
tationsfrågans öde, nemligen valet af den tilläm-
nade kommiticen, som skall upprätta ett förslag
å regeringens vägnar. Så, som vi se representa-
tionsfrågans siällning, gruppera sig meningarna
deröfver hufvudsakligen i fyra bufvudafdelningar.
41:o Den som önskar halva qvar både stånds-
representation och ståndsval, samt endast vill till-
vägabringa en kompromiss med de orepresente-
rade, antingen genom deras sammanförande i ett
femte stånd eller deras inympande på de fyra
förut befintliga och dessas vidare fördelning på ett
eller annat sätt sinsemellan. Hit höra t. ex. hr
von Hartmanscorffs eller kapten Lindebergs re-
presentationsförslag, ehuru äfven dessa sinsemel-
lan äro mycket olika.
2:o Den som vill hafva en blandning af all-
männa val och ståndsval, men som ändock skulle
it adeln och presterskapet bibehålla något när
amma proportion i rösträtt till den öfriga na-
ionen, som för närvarande, när dertill lägges den
nögre förmögenhetens öfvervigt — de såkallade
ustemilieu-förslagen;
3:0 De som vilja hafva samfällda val, utsträckta
ill alla som hafva någon egendom, men med gra-
lerad rösträtt efter en fastställd proportion för
len större förmög-nheten, och den demokratiska
igtningen modifierad genom inväljande af ett visst
ntal högre embetsmän, lärde och vetenskapsmän,
aglarne, äldre r.ksdagsmän m. m., att för längre
id taga säte i en öfre kammare — reformvän-
lernas förslag;
4:0 De som fortfarande yrka på 4840 års re-
resentationsförslag eller någonting ännu radika-
are — den såkallade Ruthberg-Strindlundska frak-
ionen i bondeståndet vid slutet af sista riksdag.
Om man nu, med anledning af hvad som vid