SILANIDASIE ÄENER.
— FJÖORMEN. Rörande detta mystiska djur,
om hvars tillvaro biifvit mycket tvistadt, innehåller
ds sednaste norska tidningar följande: Den 28 Ju!i
detta år befunno sig på eftermiddagen boktryc-
karen och bokbandlaren FO: tunt; kopmanner
G. S. Krogh, boktryckerikonstförvsndten Christian
Hsug och arbetskarien John Elgenäs ute på Rom-
dshisfjorden för att fiska. Vädret var efter en
varm so!skensdag ganska lugnat. Inemot kl. 7 på af-
tonen bemärkte de på kort afstånd från land, i när-
heten af den s. k. ballastplatsen, mellan Moldegaard
och Molde, ett långsträckt sjödjur, hvilket långsamt
rörde sig framåt, såsom det syntes dem, förmedelst
tvenne simfenor eller Jappar nära hufvudet, hvilket
man slöt deraf, att vattnet krusade sig mest på
begge sidor om hufvudet... Den synliga delen af
kroppen var mellan 40—30 fot i längd, rörde sig i
många upp- och nedgående bugter och ständig ring-
lande röre!se, likesom en orm. Kroppen var rund,
mörk till färgen och förekom dem vera flere alnar i
omkrets. Som man bemärkte en böljande rörelse i
vattnet bakefter det synliga af sjödjuret, slutade man
till att en stor del af kroppen mätte vara dold uti
vatinet. Då djuret ver kommet omkring 100 alnar
nära båten, märkte man temligen noga främre delen
af detsamma, som ändade sig i en spetsig nos, hvar-
efter det kolossala hufvudet hväilfde sig öfver vattnet
i form af en balfcirkel, men nedre delen deraf låg
under vatten. Hufvudets färg tycktes vara svartbrun
och huden glatt. Ögonen märktes icke, ej eller nå-
gon msahn eller trådformiga borst kring halsen. Att
djuret öppnade gapet eller genom lufthål utsprutade
vatten i luften, märktes ej heller. Då sjöormen var
kommen dem på ett halft bösshåll eller 40 alnars
distans, aflossade Lund på den ett skott, och han är
säker på att haglen träffade detsamma i hufvudet.
Efter skottet neddykade djuret och visade sig straxt
derpå åter på vattenytan och reste hufvudet i vädret,
likt en hväsande orm, som spejar efter rof. Efter
att hafva vändt sig och fått kroppen åter i rak linea,
hvilket syntes ske med någon svårighet, sköt djuret
som en pil mot båten; denne nådde lyckligen strand-
bädden, och djuret, som märkte att det kommit på
grundt - vatten, dykade straxt derefter ned och för-
svann utåt djupet.
Det är den bekante naturforskaren och vetenskaps-
mannen, kyrkoherden i Molde, hr Deinboll, som
meddelat denna underrättelse, och hvilken icke anser
sig ega något skäl att betvifla de häruti uppgifna
personernas trovärdighet, eller antaga att de ar fruk-
tan misstagit sig eller öfverdrifvit hvad de sågo på
så nära håll. .
— EN OVANLIG KARRIER. En tysk tidning be-
rättar följande: Vid reformationsfesten i Reisen
infann sig en ung man hos pastor P. och gaf sig ut
för missionspredikant samt anhöll om tillstånd att få
predika. Detta lemnades bonom och han ådagalade
de utmärktaste talegåfvor, så att hela församlingen
rördes till tårar. Åtta dagar derefter predikade han
med samma framgång i Tschirnau. Kort derpå upp-
täcktes likväl, att den föregifna missionären var icke
mer och icke mindre, än en bedragare, som först
verit kypare, så skrifvare, sedan desertör, sedermera
åter soldat och sist på tukthus i Jauer. Då han
blifvit utsläppt derifrån, hade han gjort sig sjelf till
prest.