gan. Vidare: LAGSTIFTNING. Allmän Kongl. Preus sisk Näringsordning. — LÄROBÖCKER: Handels varukänedom, m. tm. Af P. 0. Almström — Bredows Allmänra Historia (4 band) — Brun och Edgar Bauers Nyare Historia — Latin: Konstruklionslära, al A. Hedner — TIatin: Språklära, af Joh. Edv. Örman — Menni skans Geografi, af F. de Rougemont — (3 häl ten) — Första begreppen i Populär Naturkun nighet; af Gustaf Thomee. — PouriK: On Aristokra fördömandet i Svenska Historien, m m.; af And. Fryxell. — RESEMInnen: Utflykte på Hafvet eller ant: ckningar under en Medel hafsexpedition (3:e Häftet af Blommorna vid vä gen) af Herman Sätherberg.— ROMANER OCI NoOveLLer: skildringar ur det husliga lifvet; a Onämnd — Tscherkasscrna, elter Dschatemir Bardens son; al Edward von Ambach. — UPP BYGGELSESKRIFTER:! Christliga Perättelser för hv2 dag i iret. Första häftet: Janvari, Februari Mars — Den Christliga Tron eller Evangelisk Kyrkans grundsatser, al Friedr. Schleier macher; ölvers. al N. Ignell — Jesusbarne — Mensklighetens väddningsförbund (4 jredik ningar) af Carl Edmund Wenström — Pre dikningar öfver Sönoch Högtid dagarnes Evan gelier; af J. Lundgren; Första häftet. VETEN SKAPLIGA SKRIFTER: Geologi och Mineralogi, a William Buckland — Djurens Historia; a William Kirby — Svensk Psalmhistoria; a Joh. Wilh. Beckman (1:a hätet; Ps. 1—417) — Runa, 4845; af Richard Dybeck — De Pö das Sagor; med ett föregående bref om Skandi naviska Nordens betydelse för Europas fornhi storia; af Förf. till Törnrosens Bok — Vit TERHETSARBETEN I BUNDEN STIL: Ijud och Oljud. a Maur. Cramer — Svenska Ska!destycken föj Ungdom; samlade och utgifna al W. Vi börja vår bläddring i Almarnackerna; bot ett år är anslaget till bela deras lefnad och ofta räcker den ej ölver julhelgen; de måste derföre tagas i betraktande medan de ännu ha något li i behåll. I förening med den vanliga almanackar för 4846 visar sig Foslerländsk Blomsteralmanacl för år 4846 al Wilhelmina, andra årgången till det yttre lika elegant utstyrd som den första 1 förgyidt och pressadt band; men denna gånger utan blomsterplancher invändigt. Läsarinnorn: förlora likväl ej derpå; ty i utbyte ba de denn: gången fått icke blott korrekta ramn på de hvar månad blommande praktvexterna (hvilket e var händelsen förlidet år), utan en en tydli beskrifning på p:osa om derss cdling i fönster trädgården, och en dylik på vers om deras utse ende. De emå poemerna, öfverallt lifliga och naiva, viltna, genom sin felfria och lediga orm att skaldinnan nu-mera fullkomligt beherrskai språket vid den poetiska diktionen. — Toilettoch Theater-Almanachans text tillkännagifves vara al J. G. Carlen och litbogreferna af W. Wallander; hvaribland ett ganska likt och väl utfördt porträtt af hr Stjernström. — Texien består af förteckning öfver Kongl. och Nya Teaterns personal af Almanachan för 1846, små vitterheisstycken på vers och prosa, samt beskrifning öfser 4 i afbild äfven bifogade teaterkostymer. Theaterkalendern för 1846, har en planch, som föreställer Kongl. teaterns salong i plan, jemte biijettpriserna. Texten innehåller samma förteckning öfver teaterpersonalen, som nästföregående; strödda underrättelser om Djurgårdsoch Landsortsteatrarne, och några från franskan öfversatta kritiska och anekdotiska smistycken; — Ingelmans Menniskolifvets åldrar, ärd till sitt innebåll och sina 7 små plancher kända från första upplagan, som utgafs 4838; denna andra upplaga har blifvit tillökad med ett vackert porträtt af den framlidne skalden och introduceras medelst ett företal af C—En C. G. Bredows Berättelser ur Allmänna Historien framträder i sin axdra upplaga och i ;ny öfversättning från tolfte tyska or:ginalupplagan; dessa begge data äro ensamme t lräcklga för deras rekommendation. — Bibliothek för den Nyare Historien, från och med Franska Revolutionen; efter källorna och originalmemoirerna bearbetadt och utgifvet af Bruno Bauer och Edgar Bauer. Af detta historiska verk, till följd af sättet för dess utförande, det tillförtlitligaste och härigenom ett ibland de vigtigaste, som hittills utkommit öfver den moderna historien, får man bär i öfversättning början: Första dagarne af Franska Revolutionen beskrifva af Bailly, den berömde astronomen, som af ödet utsågs till President i Nstionalförsamlipgen, och hvars daågbok här meddelas ordagrannt. Mot Svenska öfversättningen miste vi anmärka, att det franska la bourgeoisie, och det tyska der Bärgerstand blifvit öfverallt återgifvet med borgareståndet, hvaraf efter svenska föreställningssättet uppkommer en fullkomlig omening. ret